HAMBOMAZURKA
Startsidan Blogg Fotoalbum Instagram Vänner Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
<<
Juni (2019)
>>


Läxor

Hur skolan ser ut idag har jag väldigt dålig koll på, eftersom jag inte har barn. Av en artikel om olika lärare förstod jag i alla fall att det där med läxor inte är lika självklart längre. Man borde kunna lära sig det man ska på lektionerna enligt åtminstone några av dom. Det ultimata hade varit om det hade fungerat så redan på min tid. Åtminstone på högstadiet var det nämligen så att jag nästan alltid lyckades glömma mina läxor. Jag kom ihåg dom när jag såg böckerna i väskan nästa morgon, och då var det så dags. Som väl var hade jag en bit att åka, så jag åtminstone hann skumma igenom det jag skulle. Vid ett tillfälle hade jag snudd på ett vad med min religionslärare. Då hade jag verkligen pluggat till en skrivning, och skillnaden syntes förstås direkt. Tänk, vad jag kunde ha blivit i en läxfri skola! Eller också hade jag aldrig pluggat vidare ändå. I så fall var det tur att jag föddes som jag gjorde. I dagens läge försvinner ju industrijobben alltmer.
31 Augusti 2011  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Läkarbesök

Läkaren jag var hos i förra veckan hade ett utländskt namn. Därför kändes det extra skönt att han talade perfekt svenska, så att vi förstod varann. Jag har inte insett förrän idag att det var precis vad vi inte gjorde. Han pratade om att sjukskriva mig ett par veckor. Jag antog att jag förväntades göra det själv första veckan. Eftersom den var slut nu ringde jag Astrakanen idag. Men det stod det ingenting om i min journal. Sköterskan tänkte fråga honom, men när hon hörde om min fot som svullnar, ville hon att jag skulle komma dit igen. Nu fick jag en annan läkare, som läste i journalen att jag hade haft ont i knät i fem veckor. Rätt svar är tre. Den värsta missen var ändå medicinen, som jag inte visste att jag hade fått. Jag var säker på att vi hade bestämt att jag skulle ta Treo, eftersom det var inflammationshämmande. Naproxen, som han hade skrivit ut, får man inte ens ta i kombination med Treo. Det goda som kom ut av att betala för ett extra läkarbesök, var alltså att jag nu har hämtat ut min medicin och ökat mina chanser att bli bättre. Så blev jag fortsatt sjukskriven och har till nästa torsdag på mig att rehabilitera mig. Det är sista arbetsdagen den veckan, och bör bli precis lagom för att känna efter om knät håller. Dagens allra bästa var en underbart trevlig medpatient. Jag såg henne redan på Astrakanen, och insåg att mitt onda knä var en lightvariant av hennes. Hon kunde knappt gå, och man mår ju alltid lite bättre, om någon annan har det värre. Så hamnade vi på stolarna bredvid varann i kön på apoteket. Det var verkligen det ultimata sättet att få tjugo nummers väntetid att gå fort.
30 Augusti 2011  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Per Olow Petréns

Det var nostalgi på radion imorse. En man vitsade sig med att sjunga från en båt, eftersom han var gammal dansbandssångare. Han hette Per Olow Petrén, och hans orkester dansade jag till för drygt trettio år sedan. Numera jobbar han som sjukgymnast, läste jag mig till på Internet. Min högst personliga sjukgymnastik för dagen var tänkt att bli en kort cykeltur. Men när himlen öppnade sig, såg jag det som ett tecken på att jag lika gärna kunde stanna inne. Det är min egen regel att man måste ut en sväng varje dag, och jag antar att den inte gäller när man är sjukskriven. Tecknet kan knappast ha kommit från Gud, för han skickade ut två små damer i regnet. Dom ringde på min dörr. Jag tror dom har varit här förr, för jag reagerar varje gång den ena presenterar sig som Eva. Hennes väninna såg jag inte ens den här gången, eftersom jag bara öppnade minsta möjliga springa i dörren. Genom den meddelade jag att jag inte var intresserad, så kan man åtminstone hoppas att det dröjer länge innan dom dyker upp härnäst.

29 Augusti 2011  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Felringning.

Jag hade dubbel tur med en felringning. För det första ringde hon inte på förmiddagen, när hon hade väckt mig. Det är illa nog om det verkligen är någon som vill ha tag i mig. Är det någon som har ringt fel känns det dubbelt så onödigt. För det andra hade jag precis fått upp ett av minispelen i ”Treasure madness”. Jag tänkte att jag fick offra det, men när jag kom tillbaka till datorn låg det kvar, eftersom jag inte hade hunnit trycka på startknappen. Det var sekundpassning på den. Det är lättare att leva sedan Internet kom, om man är så nyfiken som jag. Nu kollade jag direkt numret, och förvånades över att hon som ringde inte var mer än trettio. Det hade låtit som en äldre dam, men jag tänkte att det kanske inte var hennes telefon. När jag hade grunnat på det en stund slog det mig att jag inte borde kunna se alls hur gammal hon var på Eniro. Mycket riktigt var det datumet hon fyllde jag hade läst. Jag kollade födelsedagssidan istället, och då hade hon fyllt 75. Det stämde bättre med rösten.
28 Augusti 2011  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Mitt onda knä.

Nackdelen med en så ung läkare som den jag träffade i onsdags är att man riktigt känner hur ålderskrämporna eskalerar. Fördelen med just den här var att han var så himla duktig. Problemet med värk och smärtor är ju att det sällan syns hur ont man har. Det är lätt att känna sig misstrodd. Den här killen såg att jag inte kunde sträcka ut det onda benet riktigt. Själv hade jag bara tänkt på att jag inte kunde böja det. Så visade han mig att det onda knät var varmare än det andra, eftersom det var inflammerat. Om knät är svullet eller inte tycker jag är svårt att se, eftersom båda mina knän är tjocka och fula. Det finns en anledning till att jag aldrig någonsin går barbent. Igår kväll svullnade däremot foten upp, så inte ens jag kunde missa det. Det såg riktigt läskigt ut, och jag tar tacksamt emot alla förklaringar till hur det kunde bli så. Det som syns tydligast är annars att jag har tagit prover. Blåmärket efter nålen börjar skifta i grönt och gult nu. Idag tog jag mig fram och tillbaka till Kvantum, så ännu så länge klarar jag mig själv. Jag hade tänkt testa med en kort promenad imorgon, men det räckte gott att ta sig runt inne på Kvantum till fots. Det får bli dagliga cykelturer istället för promenader framöver. Åtminstone om det är artros så läste jag att man måste röra på knät. Cykla går hyfsat, om jag bara kommer på och av cykeln.
27 Augusti 2011  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Pantertanter

Min absoluta favorit bland humorserier är "Pantertanter". Jag bara älskar deras dräpande repliker och sättet dom framförs på. Nu är serien dessutom så pass gammal att jag kan se den igen utan att komma ihåg speciellt mycket. Den sänds på femman så tidigt på morgnarna att jag antingen sover eller är på väg till jobbet. Nu spelar det ingen roll, eftersom jag spelar in allting jag vill se, och tittar när det passar mig. Dom senaste dagarna har damerna varit så levande i mitt vardagsrum, att jag till slut googlade på dom, för att se hur dom hade det nu för tiden. Det enda jag visste var att Beatrice Arthur i själva verket var ett år äldre än Estelle Getty, som spelade hennes mamma. Nu läste jag mig till att dom båda och Rue McClanahan hade avlidit dom tre senaste åren, en varje år. Betty White däremot verkar det inte vara någon hejd på. Hon fyller nittio i januari, och jobbar fortfarande. Jag såg ett tv-inslag på Youtube, som verkade hyfsat nytt, och hon rörde sig hur piggt och lätt som helst. Hon gav för övrigt goda råd om hur man lever ett långt och lyckligt liv. Man skulle se till att få åtta timmars skönhetssömn varje natt, nio om man var ful. Det är förklaringen till att jag sover så mycket.

26 Augusti 2011  | Länk | Media | 0 kommentar
DAGENS...

LEDSNA: Jag skvätte hårtoning på min (enligt mig) tjusiga toalettsits. Upptäckte det inte förrän det hade tagit färg, och då brukar det vara helt omöjligt att få bort. Inte ens tvålull brukar göra någon skillnad.

GLADA: Tvålullen fungerade på toalettsitsen, och jag fick bort fläcken. Helt fantastiskt, för på en liknande fläck i köket händer ingenting, om man försöker. Som väl är sitter den inne i skåpet där soppåsen står, så ingen ser den mer än jag.

IRRITERADE: Folktandvården ska genomföra en stor undersökning om tandhälsan i länet. Vore det inte bättre att lägga tandläkarnas tid på att verkligen underhålla den tandhälsan, och se till att alla patienter blir kallade en gång om året? Jag har inte ens kollat upp hur långt efter dom ligger i år, men ifatt verkar dom aldrig komma.

VILL HA: En tvåa i centrala Nybro. Takvåning på 110 kvadrat. Hyran är snudd på det dubbla mot vad jag betalar nu. Jag antar att det finns roligare saker att lägga pengarna på än att bara bo. Det slår mig för övrigt att den är dubbelt så stor som min tvåa, så kvadratmeterhyran kan knappast vara högre än den jag har nu.

FÖRVÅNADE: Kährs VD avgår vid månadsskiftet. Det förklarar i alla fall hans snabba "Vad vet du om det?", när jag sa att han knappast är kvar på Kährs när jag är sjuttio. Han blev väl orolig att hans planer hade läckt ut. Det läcker en hel del på det företaget.
25 Augusti 2011  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Läkarbesök

Igår hade jag så fruktansvärt ont i mitt knä hela kvällen på jobbet, att jag lovade mig själv att ringa doktorn idag. Under promenaden hem värkte hela benet, så jag trodde det skulle trilla av. Astrakanen öppnade halv åtta, och min invärtes klocka fungerade, så jag vaknade vid sju. Fast när jag ringde var telefonsvararen på. På hemsidan står det att man kan komma ner på öppen mottagning, om man inte kommer fram på telefonen, så jag klädde på mig för att cykla dit. Sista gången jag försökte ringa var det bara tyst i luren. Strax efteråt ringde min telefon. Då hade tjejen på vårdcentralen svarat, men jag hade inte hört något. Så när hon såg mitt nummer på displayen ringde hon upp. Jag var lite osäker på om mitt knä gick som akut efter två veckor, men hon sa till mig att komma ner. Jag fick vänta i mer än en timme. Men sedan fick jag träffa en läkare som var både snygg, trevlig och tillräckligt ung för att jag skulle kunna vara mor till honom. Mitt knä ska röntgas och så var jag inne på provtagning. Han rekommenderade mig att stanna hemma och avlasta det en vecka till att börja med. Är det inte bättre då får jag ringa för att få läkarintyg. Nu har jag försökt ringa min produktionsledare på jobbet, men fick bara tag i en svarare. Jag får väl ringa igen innan två för säkerhets skull, och kolla så han har fått mitt meddelande. Förhoppningsvis satt han bara i något av alla dessa möten som våra chefer ägnar sina arbetsdagar åt.
24 Augusti 2011  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Morgontidningen

Att man kan klara sig utan morgontidning förstår jag inte alls. Det enda negativa med söndagar är att det inte kommer någon tidning. Alltihop finns i och för sig på nätet, men det blir ändå inte samma sak. Visst händer det att jag äter vid datorn också, men det är både enklare och bekvämare vid köksbordet med min papperstidning. Och en massa intressant att läsa finns det. Som damen som hade sett ett mystiskt himlafenomen. På jobbet fick jag veta att en arbetskamrats mamma hade fyllt år den dagen. Dom hade skickat upp såna där ljuslyktor. Hon misstänkte ett samband. Igår var det stora rubriker om hur oacceptabelt det är att ungarna får äta lunch före elva i skolan. Vilken vuxen skulle vilja ha det så? På mitt jobb har dom första lunch tjugo över nio morgonveckan. Det kanske är lika bra att barnen vänjer sig, tills dom ska ut i arbetslivet. USA-krönikören får mig att inse att servicen faktiskt är bättre där borta. Man har fler anställda i butiker och på banker. Det finns inga könummer och snabbköpskassörskorna packar varorna åt en. Så läser jag om mannen i Högsby, som har försökt köra över sin egen bror med bil. Det händer så mycket fascinerande saker. Att en före detta kollega fyllde åttio hade jag missat helt, om jag inte hade fått ögonen på bilden i tidningen.
23 Augusti 2011  | Länk | Media | 0 kommentar
Måndag

22 Augusti 2011  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Urklippsalbum

Jag har satt in urklipp i album i 35 års tid. Det är rena nostalgin att bläddra i dom, och det väcker många minnen till liv. Tyvärr inte tillräckligt många alla gånger. Efter så många år, fyra olika bostadsorter och ännu fler arbetsplatser är det inte alltid jag minns hur jag kände den eller den. Men när det till exempel gäller hur gamla barn mina bekanta har, är det helt suveränt. Eller dom då, för jag är inne på mitt tredje album. Lite tragiskt kan det kännas, när man räknar över hur många av dessa barn som har föräldrar som fortfarande lever ihop. Det känns inte som om dom vore i majoritet. Det jag insåg av en händelse nu var att 1982 måste ha varit ett väldigt bra år för nativiteten i Kalmar län. Jag har 24 födelseannonser från 1982! Möjligen hänger det ihop med i vilken ålder mina bekanta är, för från 2010 har jag två stycken. Det är samma sak på jobbet. När jag började där blev arbetskamraterna gravida. Nu börjar dom gå i pension.
21 Augusti 2011  | Länk | Bekanta | 0 kommentar
Storsatsning

Nu är sommaren slut i Paradiset. Åtminstone på min balkong. Jag sitter ändå inte ute längre, så det var lika bra att plocka in alltihop medan mattan var torr. Över huvud taget hinner man mycket på en förmiddag, bara man kommer ur sängen. Det är övertidsjobb imorgon bitti klockan sex, och jag har väldigt svårt att sova, om jag måste vända dygnet fram och tillbaka. Alltså steg jag upp i tid idag också. Inte vid halv fem i och för sig, men betydligt tidigare än vad jag brukar göra på lördagar. Så har jag då komprimerat helgens göromål till en dag, eftersom helgen inte blir längre än så. Handlat, varit vid förpackningsåtervinningen, städat och strukit. Långlunchen med lördagstidningen inföll extremt tidigt. Där läste jag bland annat att Kährs ska storsatsa. Jag är anställd där, så det är lite skumt att jag inte har hört något om det på jobbet, men man vänjer sig. Förhoppningen är förstås att det arbetsskadeframkallande och omoderna jobbet vid löpande band ska rationaliseras bort, men mina förhoppningar är inte alltför höga. Meningen "En del pengar ska även läggas på säkerhetsfrågor och arbetsmiljö", säger väl en del om hur högt prioriterad personalens väl och ve är i sammanhanget.

20 Augusti 2011  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Upplösning

Det tog flera år innan jag fattade det här med datorskärmens upplösning över huvud taget. Det var väl så självklart för dom flesta, att ingen brydde sig om att förklara det för mig. Innan jag skaffade bredbildsskärm var det i alla fall någorlunda logiskt. Ju högre upplösning, desto mer ser man på skärmen. Vissa spel kör jag på lägre upplösning, för att dom ska bli större. Nu vete sjutton. I ett av mina senaste spel visade det sig att man fick öka upplösningen för att spelplanen skulle fylla hela skärmen. Fullständigt tvärtom mot hur allting annat fungerar. Men tur att jag läste tipset, eftersom det blir betydligt mer lättspelat då. Jag behöver inte sitta med näsan tryckt mot skärmen för att se alla detaljer. Ännu märkligare beter sig ett av mina äldre spel. Det lägger sig ute i kanten av skärmen, så man inte ser hela spelet. Lite svårt att spela då. Man provar ju allting en gång med datorer. Det visade sig att det som fungerar är att köra på absolut lägsta upplösningen. Då ligger spelet plötsligt mitt på skärmen. Och jag kan bara i vanlig ordning konstatera, att jag inte bryr mig ett dugg om att jag inte fattar varför det fungerar, bara det fungerar.
19 Augusti 2011  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
LCHF

Det är inte lätt att veta vad som är rätt och sant nu för tiden. Bebisar ska ena dagen sova på mage och nästa på rygg. Och när det ändras är den gamla varianten livsfarlig. Olika matvaror, mediciner och annat är farliga efter respektive larmrapport. Man kan nog lika gärna gå på magkänslan, när det mesta verkar vara farligt. Går upp i vikt gör man av fet mat. Nej visst nej, det var ju förut. Nu är det kolhydraterna man blir tjock av istället. Å andra sidan verkar det alltid finnas olika dieter som går ut på olika saker. Känslan jag får är att man endera ska undvika fett eller kolhydrater. Då är mitt stora problem att jag gillar båda delarna. Så har jag alltid tittat på vågen. Det är också fel, eftersom muskler väger mer än fett. Det är måttbandet och inte vågen man ska hålla ett öga på.
18 Augusti 2011  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Vaccinationer

Vaccinationers vara eller inte vara är inte lätt att reda ut. Redan när jag man började vaccinera mot dom vanliga barnsjukdomarna, tyckte jag det lät tveksamt. Dom hade man ju alltid hört skulle vara bra att ha avklarade. Fast jag antar att vaccin är en genväg till antikroppar. Det allra senaste jag läste var att man kan vaccinera sig mot maginfluensa. Jag har, ta i trä, inte varit så hårt drabbad av det på senare år. Men för dom barnfamiljer där det går runt, runt låter det onekligen som en lättnad. Innan var det svininfluensan, där diskussionen fortfarande går flera varv. Nu blir ungarna sjuka för att dom tog sprutan, men hur många hade blivit det om dom inte hade vaccinerat sig. Personligen brukar jag inte ens vaccinera mig mot den årliga influensan, och den verkar ju skörda bra många dödsoffer varje år. Då bekymrar det mig mer att jag inte är vaccinerad mot tuberkulos. När jag påtalar det, får jag bara till svar att dom kan bota det om jag skulle bli smittad. Sedan läser jag om resistenta bakterier, och känner mig inte ett dugg lugnad.
17 Augusti 2011  | Länk | Media | 0 kommentar
Namnbyte

Min gren av släkten har alltid stavat vårt efternamn Ericsson. Lite oklart varför, då det i "kyrkoböckerna" står Eriksson. När jag skriver namnteckning till körkortet brukar jag sätta dit ett extra streck, för att det ska bli lika. För övrigt känns Eva Eriksson helt enkelt inte som jag. Brorsdottern började fundera på att byta mer seriöst, men jag tror aldrig hon kom så långt som till att försöka. Det gjorde jag. För fem månader sedan skickade jag in anmälan till Skatteverket. Sedan dess har jag inte hört ett ljud, så jag trodde den hade kommit bort på vägen. Nu har avslaget kommit. Det visar sig att jag kunde ha bytt till Nilsson, för det hette mamma som ogift. Däremot hette ingen av mina föräldrar Ericsson. Jag lovar att det inte finns många som känner till det, eftersom dom alltid skrev så själva. Det jag kan göra nu är att överklaga beslutet, alternativt ansöka om tillstånd till bytet hos Patent- och registreringsverket, men det låter lite överarbetat. Har jag stavat med C, fast jag egentligen heter med K, i femtio år ska jag väl klara av att ha det så resten av livet också. Lite underligt kan jag tycka att det är att inte myndigheterna skulle föredra att det var korrekt, men det är väl det som kallas byråkrati.
16 Augusti 2011  | Länk | Övrigt | 1 kommentar
Ansikten

Det enda jag är ännu sämre på än att komma ihåg namn är nog att känna igen ansikten. Under semestern träffade jag två olika personer, som kände igen mig från Kährs. Jag hade aldrig lagt märke till någon av dom. Den ene hävdade till och med att vi brukar mötas ibland på gården utanför jobbet, men att jag brukar titta i marken. Det är inte för att jag är blyg. Jag tycker bara det känns fånigt att hälsa på vilt främmande människor, bara för att vi uppenbarligen har samma arbetsgivare. Jag insåg direkt att mannen ifråga var så intetsägande, att jag knappast lär känna igen honom nästa gång vi möts. Så nu bad jag honom säga ”Hej Eva” om det händer, så jag vet att det är han. Första gången efteråt jag mötte flickan, jag hade tillbringat halva julafton med nere på stationen, förstod jag bara att det var någon bekant för att hon såg rakt på mig. Jag glömmer aldrig den anklagande tonen, när hon sa: ”Du känner inte igen mig!” Något bra ögonvittne blir jag aldrig. Sedan gör inte folk det speciellt enkelt att vara det heller. En tjej på jobbet hade plötsligt rött, lockigt hår. Skulle jag ha beskrivit henne hade håret varit svart och rakt. För innan har hon färgat och plattat det.
15 Augusti 2011  | Länk | Bekanta | 0 kommentar
Hatt och slips.

Varje gång jag ser förlovningskortet på farmor och farfar minns jag vad farmor sa om bilden och om farfar. ”Han hade ju både hatt och slips”. En anledning så god som någon att falla för en man. För egen del skulle det nog snarare ha varit kavaj och rakvatten, även om slips kommer på god tredjeplats. Det blir inte så mycket av vare sig det ena eller det andra, nu när jag aldrig är ute och dansar längre. Trots allt tjafs om att det är insidan som räknas, så är det ju dom yttre attributen man ser först. Jag har själv blivit fascinerad dom gånger någon har fallit för mig på jobbet. Eftersom jag jobbar på fabrik är jag varken uppklädd eller tillsnyggad på andra sätt när jag jobbar. Hörselkåpor är knappast det jag klär bäst i. Visst har jag sett nysminkade och välfriserade arbetskamrater klockan sex på morgonen, men själv tycker jag fördelen med just mitt jobb är att det inte är något krav. Att sitta i kassan på Kvantum och vara både söt och trevlig hela dagarna låter jobbigt.

 

14 Augusti 2011  | Länk | Släkten | 0 kommentar
Veckostädat

Veckostädningen är avklarad. Varje vecka tänker jag på pappa, när jag använder Ajax allrengöring. Det är ju sånt man bara tar en kapsyl av i en hel hink med vatten, så när jag skulle snabbstäda hans handfat en gång, hällde jag bara på några droppar. Då engagerade sig plötsligt min gode far, hävdade att jag måste ha i rejält och skvätte i halva flaskan. Behöver jag ens berätta hur mycket lödder det blev? Det är minst tio år sedan, men jag undrar fortfarande om han verkligen trodde att det skulle vara så mycket, eller han bara jäklades med mig. Han var rolig (också) min pappa. Något annat jag alltid undrar över är hur det kan bli en massa damm i badrummet. Numera är det åtminstone lätt att se, eftersom det färgas blått av något stoft som mina nya handdukar avsöndrar. Jag trodde det skulle ta slut när jag hade tvättat dom, men det släpper tydligen enbart i torrt tillstånd. Tur att jag köpte handdukar som skulle matcha mitt blåa badrum. Nu matchar till och med dammtussarna.
13 Augusti 2011  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Landseer

På vägen till jobbet igår mötte jag en kollega, som var ute och rastade hunden. Han hade fortfarande semester. Ja, kollegan alltså. Hunden var lika mysig som han var stor och helt underbar att kela med. Jag har fått reda på idag att det är en landseer, en ras som jag inte ens hade hört talas om innan. Jag konstaterade, när jag kom till jobbet, att skulle jag någonsin ändra mig om det här med att bo ensam, får det nog bli en hund istället för en karl. Jag hävdade att fördelen med en man är att man kan lämna honom ensam. Svaret jag fick var: "Säg inte det." Men, som någon annan sa, det är åtminstone lagligt att lämna en karl hemma medan man jobbar. Fast jag misstänker att folk skulle ringa polisen snabbare om dom hörde en människa som ylade än en hund.
12 Augusti 2011  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Startsida

Det absolut bästa tips jag någonsin har fått av min äldste bror resulterade i startsidan jag använder till Internet. Han hade någon typ av rutnät med länkar utlagt på någon hemsida. Det visade sig att man inte alls behövde ha det liggande på Internet. Jag har min sida med bilder och länkar liggande på hårddisken. Därifrån lägger jag in det som startsida på mina olika webbläsare. Då finns allting kvar, även när alla favoriter och bokmärken har försvunnit vid en formatering. I överkanten ligger i turordning dom sidor jag besöker varje dag. Ja, om jag hinner. Hur enkelt som helst är det att ändra en ruta i Netscapes composer. Ett tag hade jag flera länkar till olika bloggar. Sedan jag hittade Bloglovin behövs bara en. När jag inser att jag har sökt efter en sida flera gånger brukar det kännas motiverat att lägga in den. Dom senaste är den med dödsannonser, när jag undrar om någon över huvud taget fortfarande är i livet. Födelsedagssidan som är bättre än Eniro, eftersom den låter en veta om personen ifråga bor ihop med någon. Och så Flashback forum, där man får veta mycket intressantare detaljer än om man googlar. Det finns alltid någon annan sida som jag i gengäld sällan eller aldrig besöker.

11 Augusti 2011  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Autograf

Jag brukar kalla tuben jag skrev om igår för just handledstrasa, men det har visat sig att den fungerar lika bra på andra delar av kroppen. Jag har haft ont i ett knä ett tag. Idag var det så illa att jag behövde linda det för att härda ut. Jag hade en grövre tub, som är tänkt att ha på foten. Det visade sig att mitt knä är betydligt grövre än min fotled, så den fick jag inte ens upp så högt. Handlederna är väl knappast tjockare, men handledstrasan är mer elastisk, så den fungerade. Det är för övrigt inte konstigt att ålderskrämporna börjar sätta in. Dom sa till och med på radion imorse att jag börjar bli gammal. Det var en reporter som sa till den han intervjuade, att han var så gammal att han kom ihåg Bertil Perrolf. Jag har till och med hans autograf. Min lärare i foto på högstadiet skulle träffa honom, så jag bad honom fixa det. Både han och Perrolf är borta nu. Boris Bravin, som också är med på kortet, lever däremot, även om han är en bra bit över sjuttio.

10 Augusti 2011  | Länk | Media | 0 kommentar
Handledsstöd

Jag fick ont i handleden. Det brukar hjälpa att linda den. Till det har jag sån där tubvariant av elastisk binda. Jag vet att jag har haft två, men nu hittade jag ingen av dom. Dom brukade hänga med i ryggsäcken till jobbet, men när jag aldrig använde dom där, blev dom tydligen bortstädade. Till slut fick jag ögonen på den ena. Den låg i samma skåp som mobiltelefonen. För att den ska få ligga lite mjukt har jag lagt telefonen på tuben. Jag kollar telefonen flera gånger om dagen, men det hade inte ens slagit mig att det var på min linda den låg. Snacka om att bli hemmablind. Den andra trasan har jag fortfarande inte hittat, men som väl är brukar jag bara få ont i en handled i taget.
9 Augusti 2011  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Semestern är definitivt slut.

8 Augusti 2011  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Regnigt

Hur pass väderberoende man är beror väl mycket på fritidsintressen. Åtminstone på semestern. Jag misstänker att tjusningen med att köra motorcykel naggas något i kanten, när det regnar. Att sitta i en segelbåt är garanterat inte kul. För min egen del beror motviljan mot regn mest på att jag inte har bil. Den här helgen var jag till exempel djupt tacksam att jag var på Kvantum och veckohandlade igår. Då var det nog en av sommarens finaste dagar. Idag fick man välja mellan ösregn och hällregn, även om det verkar vara uppehåll nu. Jag tog i alla fall, vis av skadan från förra gången, hela regnstället när jag gav mig ut på söndagspromenad. Imorgon är det tillbaka till ekorrhjulet som gäller, och det här känns eventuellt mer som jobbarväder. Ja, om man har inomhusjobb alltså. Jag tror inte killarna som håller på uppe på taket till en grannfastighet kommer att uppskatta eventuellt regn lika mycket. Semestern har i vanlig ordning gått på tok för fort, men det gör tiden även när jag jobbar numera. Innan man vet ordet av är det jul. En helt perfekt semester har det varit. Jag har hunnit och gjort allt jag hade önskat och tänkt mig och lite till. Framför allt har jag njutit i fulla drag av att råda själv över min tid.
7 Augusti 2011  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Stövlar

Det är lite tveksamt vad som egentligen är lönt att spara i skoväg, eftersom jag går i samma skor för jämnan. Dom flesta andra har åkt upp på vinden, men läderstövlarna vill jag ha i garderoben. Jag använder dom inte ens varje år, men skulle behovet dyka upp vill jag inte köpa ett par nya för ett enda tillfälle. Jag har rullat tidningar och kört ner i dom, i hopp om att dom ska stå lite bättre. Det har gått sådär, och nu har jag i alla fall upptäckt det största felet jag hade gjort. Det var just det där med rullandet. Jag har till och med tejpat ihop rullarna. Att dom var för smala gjorde att stövelskaften gjorde som dom ville i alla fall. Nu tog jag nya tidningar och rullade så löst som möjligt. Äntligen står stövlarna upp. Dom gamla tidningarna var för övrigt tjugo år och tämligen gulnade. Dom var från tiden när min morgontidning fortfarande var i ett större format. Jag minns att pappa bytte tidning, eftersom den var så stor och svår att hålla. Han låg nämligen helst och läste den. Det något udda resultatet blev att pappa, som var egenföretagare, hade en röd tidning, medan jag, som var arbetare, hade en blå.
6 Augusti 2011  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Ostburgare

Dagens lunch intogs på Parkgrillen. Det innebär att det blev ostburgare en gång även denna semester, även om det dröjde till sista dagen. Jag verkar vara snudd på den enda som äter minsta storleken på hamburgare, så det tar en stund för dom att tina upp den. I bokhandeln blev jag överlycklig av servicen. Dom skulle eventuellt få hem urklippsalbum, som jag hade beställt, den här veckan. Jag hade inget minne av att flickan i butiken hade varit involverad i våra diskussioner, så jag förberedde mig på att förklara. Det första hon säger är: "Urklippsalbum var det va?" Sånt gillar jag. I elbutiken hade jag också tur. Jag har något som jag är osäker på om man kan kalla grenkontakter. Det är en sladd i väggen, flera urtag och en strömbrytare, så att man kan stänga av allihop. En av dessa strömbrytare glappade idag, och då känns det tryggast att köpa nytt direkt. Det var alltså det där med att förklara vad jag menade, men dom var det första jag fick syn på där inne. På hemvägen tog jag svängen runt Jysk. Jag har av någon outgrundlig anledning i alla år haft fyrkantiga dynor till mina rundade balkongstolar. Jag kan inte svara på varför, för jag minns inte att jag någonsin har haft några andra stolar. Nu köpte jag nya som passade bättre.
5 Augusti 2011  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Gossip

Jag såg filmen "Gossip" igår. Den var så rörig att jag knappt fattade något alls. Alla hade märkliga relationer med alla hit och dit. Stundtals var det scener ur uppsättningar dom höll på med, eftersom det handlade om skådespelare, och i nästa stund var det i "verkligheten". Ljudet var dessutom kasst ibland. Oklart om det var i filmen eller på TV4+, som jag hade spelat in den från. Jag tittar i stort sett aldrig på den kanalen, så jag vet inte hur bra eller dåligt den fungerar. Anledningen till att jag ändå såg hela filmen var alla kända skådespelare. Alla från Brasse Brännström till Margaretha Krook var med, och sånt kan jag bara inte motstå. Jag insåg att jag nog lever mig in i det jag ser väl mycket. Jag hade nyligen sett Suzanne Reuter bli skjuten i serien "Drottningoffret", och här var hon med full av liv. I verkligheten lever väl fortfarande Suzanne Reuter medan detta däremot var Margaretha Krooks sista filmroll.

4 Augusti 2011  | Länk | Media | 0 kommentar
Besticklådor

I tre av mina fem kökslådor hade jag besticklådor. I den fjärde förvarar jag enbart plastkassar, men i den femte har jag kämpat hårt med att bemästra kaoset. Till slut fick jag den briljanta idén att köpa en besticklåda till den också. Igår tog jag cykeln till centrum, men där fick jag inte tag i någon. Idag promenerade jag till Överskottsbolaget. Där hade dom såna, och jag kom plötsligt på att jag ville ha likadana i alla fyra lådorna. Alltså blev det lika tungt att bära som det alltid verkar bli, när jag inte har cykeln med mig. Dom gick inte ner i min tygkasse heller, utan jag fick köpa en större i plast. Alla vet hur handtagen på en plastkasse skär in i handen, om man bär tungt. Nåja, hem kom jag och bra blev det. Jag älskar verkligen att organisera upp mitt hem. Man kan nästan undra om jag tror att det är en arbetsplats. Jobba hemifrån är något jag verkligen skulle gilla, även om en bekant fick mig att förstå vilka problem det kan medföra. Hennes barn vägrade gå med på att hon var på jobbet, för dom såg henne ju.
3 Augusti 2011  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Lakers Lakejer

Jag har väldigt svårt att komma ur sängen om morgnarna, om någon har missat det. Det jag uppskattar mest med att ha semester är definitivt att jag kan ligga och dra mig precis hur länge jag vill. Klockradion går igång, för att jag ska komma upp över huvud taget, men jag hinner oftast höra en hel del från den, medan jag ligger i halvdvala. Den här årstiden får jag en känsla av att jag är den enda svensken i hela världen som inte enbart ägnar mig åt somriga aktiviteter. Då var radion imorse en tröst. Den ena reportern var väldigt nöjd, för hon hade fått ett hotellrum med badkar. Hon hade njutit av ett hett bad, fast det var mitt i sommaren. Så pratade dom med en kille från Lakers lakejer. Det är tydligen Växjö Lakers supporterklubb. Dom hade tillbringat den ljumma sommarkvällen igår i ishallen. Det var dessutom bara en träningsmatch. Jag hittade deras sida på Facebook, och där stod just att träningsmatcherna brukade vara utan klack. Att dom var med nu berodde på att dom hade nya hejaramsor, som skulle tränas in. Deras lokal låg förresten på Hejagatan eller något liknande. Det tyckte jag var lite festligt.
2 Augusti 2011  | Länk | Media | 0 kommentar
Promenad

För det mesta nöjer jag mig en daglig promenad på ett par, tre kilometer, men idag var det så vackert väder att det blev närmare en halvmil. Just den rundan hade jag bara gått en gång tidigare. Då regnade det. Det gick betydligt lättare utan regnkläder. Så visste jag vart jag skulle den här gången. Sist insåg jag för sent att det inte fanns någonstans att vika av, förrän det kändes lika långt att vända och gå tillbaka. Jag bara gick och gick i all evighet, kändes det som. Idag mötte jag för övrigt samme man två gånger, så jag antar att vi gick ungefär samma runda.

Det är nio månader sedan jag etiketterade upp askarna i pryllådan. Sedan dess har jag letat efter rätt etikett varje gång jag behövde något där. Idag kom jag på den strålande idén att placera dom i bokstavsordning. Dom är ju enkla att flytta, så fråga mig inte varför jag inte gjorde så direkt. Så gör man ju med allting annat. Datorn gör det själv med mappar och filer.
1 Augusti 2011  | Länk | Nybro | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Eva Eremit                                             Skaffa en gratis hemsida