HAMBOMAZURKA
Startsidan Blogg Fotoalbum Instagram Vänner Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
<<
Februari (2019)
>>


Röntgen

Sommaren kom sent i år. Oktober börjar imorgon, och jag tror att idag har varit årets varmaste och soligaste dag. Till och med jag har varit iväg utan ytterkläder halva dagen. Det kändes lite udda, när jag gick förbi vantarna som låg på hatthyllan, och som jag har använt tidigare i veckan. På bussen fick jag se hur chauffören blåste innan han kunde köra iväg. Spänningen låg inte så mycket i om han hade tagit en öl innan han satte sig bakom ratten, som i om tekniken skulle fungera. Mycket riktigt berättade han för mig om en buss där man kunde få blåsa tio gånger. Den reagerade på allt från snus till halstabletter. Halvvägs till Kalmar hörde jag honom väsa "shit", samtidigt som han tvärstannade. Jag hann bli lite orolig för vad som hade hänt, men efter en stund hann tjejen han hade missat ifatt oss. Det är den största anledningen till att jag inte skulle vilja köra buss. Det finns så många som ska på och av, som man kan missa. På lasarettet gick det snabbt och smidigt. Knät plåtades från flera olika håll. Resultatet får jag från Astrakanen nästa vecka. Jag var klar så tidigt att jag hann med nästa buss hem. Då hade jag ändå så lång stund över, att jag passade på att uträtta mina apoteksärenden på sjukhusapoteket. Servicen var total, när en i personalen tog min lista och letade upp allt jag skulle ha.
30 September 2011  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Stämpelklockan

Våra nuvarande stämpelklockor kommer jag förmodligen att lära mig begripa mig på endera tills jag går i pension eller tills dom byter till något nytt. När vi hade utbildning på dom fick vi lära oss att det inte gick att stämpla i förväg. Nu har dom lagt till den finessen, men det lär, som sagt, dröja innan jag får helt klart för mig hur det ska gå till. Innan sommarsemestern fick vi lägga in den själva. Det gjorde jag en morgon efter att jag hade stämplat in. Följden blev att jag stämplades ut igen. Imorgon ska jag vara ledig för att åka till lasarettet och röntga mitt knä. Jag ville inte lägga in det alltför långt i förväg, ifall jag inte skulle klara av att jobba fram till dess. Imorse var det i alla fall dags, och nu visste jag ju att jag måste göra det innan jag stämplade. Fast då kom inte den menyn upp alls. Så nu vet jag att man måste göra det innan man stämplar ut. Jag tror i alla fall att jag fick ordning på det i eftermiddag. Man får klicka i olika datum, och jag stämplade från imorgon till imorgon. Med den gamla stämpelklockan stämplade man helt enkelt ut semester, om man skulle ha det dagen efter. Var det för enkelt tro? Det här lär i alla fall bli bra nästa gång det är tal om produktionsstoppstid. Lägger jag in den själv ska jag inte behöva "råka" låna tid utan att veta om det. Om det nu inte är så att något snille kommer på till nästa gång att det är ps som gäller för alla. Det känns som om det är på väg åt det hållet. Från början fick man ta vad för ledigt man ville. Dom senaste gångerna har det enda alternativet varit tjänstledigt. Jag misstänker att dom hoppas att inte så många ska ha råd med det.
29 September 2011  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Messat

Jag har sällan signalen på på min mobiltelefon, men jag kollar telefonen någon gång ibland. Bland annat innan jag lägger mig på kvällen. Det brukar på sin höjd ha kommit reklammess, så det gör inte så mycket att jag har hunnit ta av mig glasögonen. Men igår var det min brors svärmor, som ville tacka för ett kort jag hade skickat. Jag skrev tillbaka, för att hon skulle veta att jag hade läst det. Så messade vi fram och tillbaka ett par gånger, medan jag gjorde mig klar för sängen.

På jobbet har ett orosmoment varit att jag inte var betrodd med reservnyckeln till mitt skåp. Den hängde inne på ett kontor, där jag inte kom åt den, om jag skulle upptäcka vid fel tidpunkt att jag hade råkat låsa in nycklarna i skåpet. Det är visserligen bara ett hänglås, som går att klippa upp, men verktyg till det kan vara ungefär lika knöligt att få tag i. Idag fick jag veta att kvinnan som hade hand om det där hade slutat för ett bra tag sedan, fast jag hade missat det. Jag fick tag i en kille som släppte in mig och lät mig ta reservnyckeln till mitt skåp. Nu ligger den i ryggsäcken, som jag aldrig någonsin ställer in där. Och jag slipper klumpen i magen varje gång jag knäpper igen hänglåset.
28 September 2011  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Fotokopior

Att jag inte vågar gå ut och festa längre, eftersom jag inte minns efteråt vad jag har sagt och gjort, är en sak. Att minnet är snudd på lika dåligt när jag är nykter känns riktigt skrämmande. För dom som inte vet vad en slam är, kan jag kort beskriva det som ett häfte man skickar runt och svarar på frågor i. Ibland vill någon att man sätter in en fotokopia av sig själv. Jag hade skrivit ut såna med lite tokiga inställningar på skrivaren, så färgerna var lite märkliga. Så väldigt viktigt kändes det inte, utan jag har använt dom ändå. Nu har jag slutat nästan helt med slam’s, men hade för en gångs skull ett par att fylla i. När jag skulle plocka fram en fotokopia tänkte jag, att nu när jag inte behöver dom längre kommer aldrig dom där dåliga kopiorna att ta slut, så jag får en chans att göra nya. Gissa vad jag hittar i min lilla ask?! Nya, fina fotokopior! Rent objektivt förstår jag att det måste vara jag som har gjort dom, men jag kan inte påstå att jag minns det. Måtte ingen lägga fram bevis för att jag har mördat någon! Det måste vara riktigt vidrigt att känna så om en sån sak.
27 September 2011  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Arbetskläder

När jag slutade på robotspacklingen lämnade jag mina uv-kläder i skåpet, eftersom jag utgick från att dom inte fick följa med till en annan avdelning. Senare upptäckte jag att en kollega använde sina. Det ligger förstås något i att det är synd att inte använda dom där kläderna. Nu började det dessutom bli hål i dom tröjor jag hade, så idag gick jag ut till min förra avdelning. Båda mina skåp var låsta, både det för privata kläder och det för uv-kläder, men mitt anställningsnummer stod kvar på dom. Lite märkligt upplägg. Gruppsamordnaren syntes inte till, men jag fick låna en telefon och ringde dit honom. Medan vi stod inne i omklädningsrummet fick han telefon igen. Under tiden han pratade började jag kolla igenom högen med överblivna kläder, och hittade fyra par byxor och fyra tröjor som var mina. Man fick märka upp sina kläder för tvätt, så det var lätt att se. Så i ett slag fick jag gott om hela kläder. Nu tänker jag stryka till dom. Det störde mitt estetiska sinne, när vi stod i fabriken och skulle se tjusiga ut för besökare. Allt som var tvättat kom tillbaka direkt från tvättmaskinen och nerknölat i en säck. Vi var aningen skrynkliga. En tröja gick i soporna. Den hade jag fått spackel på, och den klumpen gick aldrig bort. Byxorna lär hålla mig sysselsatt hela helgen. Jag kom inte åt att lägga upp dom förut, och på min nuvarande avdelning lär det bli jobbigt att ha en decimeter extra hängande över skorna. Fördelen med dom vill jag minnas var att dragkedjorna satt uppe. Till dom jag har nu använder jag en gummisnodd, för att den inte ska åka ner hela tiden. I lördags, när jag var bortbjuden och skulle gå på toaletten, började jag leta efter gummisnodden. Vanans makt är stor.
26 September 2011  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Födelsedag

Igår blev det en tripp till Kåremo, eftersom brorsdottern fyllde år. Jag var inställd på att köpa biljett på stationen, eftersom den är öppen i helgerna numera. Det visade sig att det var på söndagar dom hade öppet, men inte lördagar. Sist jag blev tvungen att fylla på mitt resekort lade jag in några enkelresor till Kalmar, så det gick ändå lätt att köpa tågbiljett i automaten. Jag brukar ha en tidning med mig, för att fördriva väntetiden i Kalmar, men nu hade jag kommit på att det finns spel i min gamla telefon också. Inte så många och flashiga, men tillräckligt för att hålla mig sysselsatt. I Kåremo blev man i vanlig ordning väl förplägad. Det var champagne till entrérätten, rödvin till huvudrätten och fika med Daimtårta. Tårta är ingen av mina stora passioner, men den här var verkligen god. Brorsonen skjutsade in mig till Kalmar, så jag bara behövde åka buss därifrån och hem. På väg hem från stationen tittade jag in i Folkets hus, och pratade med folk jag inte hade träffat på femton år. Jag blev till och med bjuden på grogg. Det intressanta var att en man jag hade ihop det med för tjugo år sedan inte kände igen mig. Det gjorde däremot syokonsulenten jag hade i skolan för 35 år sedan. Fast det kanske mer hänger ihop med vilka av sina bekantskaper man helst vill förtränga. Mycket nostalgi har det hur som helst blivit den här helgen.
25 September 2011  | Länk | Släkten | 0 kommentar
Arbetskamrater

En arbetskamrat lade i veckan upp ett foto på sin sextonåriga dotter på Facebook. För många år sedan brukade vi kollegor hälsa på dom som hade fått smått, och kolla in underverket. Nu undrade jag om det var när dottern föddes vi hade varit hos henne. Till slut fick jag glädje av det faktum att jag skriver dagbok. Framför allt att jag har lagt in den i datorn. Där går det ju lätt att söka. Det visade sig att det var för arton år sedan, när äldste sonen föddes, som vi hälsade på. Vi började diskutera om vi verkligen hade jobbat ihop då, och som bevis lade jag upp ett kort jag hade på henne från Kährs. Hon ville se fler, så det blev ett litet album med tjugo år gamla kort. Flera av dom som var med har Facebook. Eftersom jag taggade dom kom det kommentarer både från dom och deras barn. Det blev lite nostalgiträff och firmafest light på Facebook. Extra kul eftersom vi jobbar på olika skift och olika avdelningar numera. Vissa har till och med tagit sig därifrån. Jag hittade andra kort som härrörde från en avskedsfest från Kährs. Det var 1993. Man kan undra varför vi fortfarande är där arton år senare.
24 September 2011  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Trasig

Jag har alltså ett knä som jag inte kan gå med, stå på, böja eller sträcka. Det innebär dels att jag får böja ryggen istället, och börjar få ont i den också. Dom dagar jag måste stå i åtta timmar får jag vila hela tyngden på det andra benet, som också börjar ta stryk. Promenader är inte att tänka på, speciellt inte till jobbet. Då har jag för ont redan när jag kommer dit för att klara arbetsdagen. Det som komplicerar läget ytterligare är att vintern är på väg. Eftersom Nybro inte har någon snöröjning värd namnet, är det snudd på omöjligt att cykla vintertid. Sedan var det ju det där med att man ska röra på sig när man har högt blodtryck, men det kanske räcker med att cykla? Hur som helst tänkte jag avvakta röntgen på fredag, innan jag går till doktorn igen. Fast chansen att få veta mer av den verkar liten. Någon berättade att dom hade röntgat hans knä utan att hitta något fel. En annan hävdade till och med att man inte kan se något alls på röntgen, eftersom det bara är skelettet man ser. Ett annat gnällobjekt för dagen är mitt ringfinger. Ännu värre var det inatt. Jag sabbar fingertopparna i jobbet, och inatt värkte det så jag knappt kunde somna om. Att en liten fingertopp kan göra så ont. Nu går det hyfsat, så länge jag inte kommer emot den. Det är å andra sidan svårt att undvika. Inte enbart för att man kommer åt saker hela tiden, utan också för att fingrarna är så nära varandra att dom stöter ihop. Jag tröstar mig med en liten tjej jag läste om, som hade sju fingrar på varje hand. Där kan man snacka om trångt. Nu har jag gnällt färdigt för idag. Tack för att ni "lyssnade"!
23 September 2011  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
ICA

Den som sätter dom olika kundkortsrabatterna hos ICA måste ha väldigt livlig fantasi. Eller också finns det någon typ av logik i alltihop som fullständigt undgår mig. Att man numera får rabatt på sånt man brukar handla tycker jag är helt strålande. Jag minns tiden då jag köpte billiga blöjor, fast syskonbarnen är vuxna nu, men det känns ju vettigare att få rabatt på sånt jag använder själv. Det jag inte fattar är att av vissa saker måste man köpa två, men av vissa får man bara köpa en. Det ena skulle kunna vara för att man vill sälja så mycket som möjligt, och det andra för att man inte vill sälja för mycket för billigt. Men blandningen förstår jag mig inte på. Och jag orkar varken anteckna vad jag ska köpa en respektive två av eller stoppa kortet i rabattautomaten på väg in i butiken. Ibland händer det ändå att jag råkar köpa rätt mängd av rätt vara vid rätt tid. Då kommer rabatten som en glad överraskning.
22 September 2011  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Internet

När man ser ut som jag borde man säkert inte äta sent på kvällen. Men alldeles frånsett att jag är vrålhungrig när jag kommer från jobbet vid elva, så är den där mackan den mysigaste stunden på dagen. Från början satt jag vid tv:n en stund. När jag började spela ett spel som kräver uppmärksamhet ett par gånger per dygn, insåg jag att det blev väldigt sent om jag skulle sitta både vid tv:n och datorn. Sålunda gör jag två flugor på smällen och äter vid mitt spel. Så aningen snopen blev jag i måndags kväll, när jag inte kom ut på Internet. Jag kollar ju inte telefondosan varje gång jag sätter på datorn, och när jag gjorde det nu stod den mycket riktigt och blinkade. Inte händer det ofta att någon ringer hit, men en av gångerna det hände var just vid ett sånt här tillfälle. Så nu har jag lärt mig att sätta på signalen på mobiltelefonen och lägga den vid sängen. Den får jag också använda för att ringa och felanmäla. Det är ju inte så stor idé att vänta på att dom ska fixa det, om det bara är hos mig det strular. Nu stod det till och med om det i morgontidningen, när jag kom så långt som till att läsa den. Och någon hävdade att dom hade sagt det på tv. Det var någon som hade grävt av en kabel igen. Telenor och Tre hade redan fått tillbaka sina uppkopplingar. Bredbandsbolaget skulle vara igång vid tolv, men när jag gick till jobbet vid ett var det fortfarande inte klart. Jag fattar dels inte varför så viktiga ledningar inte är bättre utmärkta än att man kan råka gräva av dom gång på gång. Det har ju hänt förr. Sedan fattar jag inte hur dom kan gå av så lätt. Jag tycker snarare man borde dra dom med sig. Fast då berättade en arbetskamrat att han hade grävt av vattnet till sitt hus i förra veckan. Det var den ledningen han skulle gräva fram, men den låg inte så djupt som han hade tänkt. Den hade inte bjudit något motstånd alls.
21 September 2011  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Bredbandet

Jag har inte haft något Internet idag.

20 September 2011  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Måndag

19 September 2011  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Blankett

När läkaren skulle sjukskriva mig en vecka till, tog han i så att det blev en dag utöver dom två veckor som företaget betalar. I veckan kom blanketten som skulle fyllas i till Försäkringskassan, och igår hann jag sätta mig in i ärendet mer seriöst. Det visade sig att man kunde fylla i den på nätet istället. Jag gjorde så mest för att jag tycker sånt är kul, eftersom jag ändå var tvungen att skicka in läkarintyget per post. Fast så mycket som det visade sig vara att skriva, var jag glad att jag inte hade gett mig på att skriva för hand. Det skulle förklaras i detalj vad man sysslade med, och varför man inte kunde göra det med ett värkande, icke fungerande knä. Nu vet jag i alla fall hur det ska gå till, om jag skulle bli sjukskriven fler gånger. Den här gången visste jag inte ens att läkarintyget skulle skickas till Försäkringskassan. Jag har inte haft med dom att göra sedan företaget började betala för dom första fjorton dagarna. Det känns som om det har varit så ett tag, för innan dess minns jag inte alls hur det gick till. Jag kommer bara ihåg att man ständigt väntade på kontrollanten från Försäkringskassan när man var sjuk. Från jobbet känns det inte som om någon skulle ha tid att åka ut och kolla upp en. Idag har jag för övrigt klarat av den sista schemalagda övertidssöndagen för den här gången. Nu håller alla tummarna för att det blir frivilligt för oss som inte har lånat tid i fortsättningen.
18 September 2011  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Morgontidningen

Jag steg upp tidigare idag än jag vanligtvis gör på lördagar, eftersom jag ska upp i ottan imorgon och jobba övertid. Fast inte tidigare än att morgontidningen borde ha hunnit komma. Det hade den inte. Det enklaste hade förstås varit att anmäla det på nätet, men fördelen med att ringa är att man brukar få besked om det är något speciellt. Mycket riktigt. Efter flera knappval kunde den automatiska rösten upplysa mig om att utbärningen var försenad i mitt område. Det borde inte förvåna mig, för igår såg jag en liten tjej som gick och ledde en tidningscykel, tillsammans med någon som jag antar höll på att lära upp henne. Det tar ett tag att få upp rätt tempo när man är ny. Utdelningen beräknades vara klar till klockan åtta, men jag fick inte min tidning förrän halv nio. Då hade jag hunnit planera att köpa en på Kvantum för säkerhets skull, om den inte hade kommit innan jag gav mig iväg. Hellre två tidningar än ingen alls. Det får bli en intensivhelg, eftersom jag jobbar imorgon. Sålunda cyklade jag runt förpackningsåtervinningen på vägen till affären. På Kvantum funderade jag lite över vilken årstid det egentligen är. Det var inte många plusgrader imorse och glassdisken inne i butiken var bortplockad. Det indikerar höst. Samtidigt såg jag en kund i shorts och sandaler. Han tyckte uppenbarligen att det fortfarande var sommar. Något annat som förundrade mig var två olika damer som tog varsin plastpåse till sina bananer. Dom har ju så tjocka skal att till och med jag tycker det är onödigt med en påse. För övrigt var det så lugnt och stilla inne på Kvantum att jag allvarligt övervägde att stiga upp lika tidigt varje lördag. Ingen kö till charken och inga gapande ungar som körde rally med minikundvagnar.
17 September 2011  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Shopping

Vi slutar jobbet tidigare på fredagar månaden ut. Halv tre var det alltså som gällde idag. Nu hade jag turen att vara på en sträng där resten av personalen skulle på möte vid två, så jag förhandlade mig till att få gå hem redan då. Fast hem kom jag inte förrän kvart i fyra. Då hade jag varit runt halva Nybro. Huvudärendet var ett stort brev på posten. Den ligger inne på Coop, så när jag ändå var där passade jag på att köpa tekakor. Jag undrar om fler än jag har klagat. Dom brukar nämligen vara slut sådär på eftermiddagen, men nu fanns det en hel bytta extra. Jag var nyfiken på det nya apoteket, men gick till det gamla, eftersom jag hade en rabattcheck att lösa in där. Är det någon som tror att jag kom ihåg den? Ingen risk. Så var jag på Sportringen och köpte två par joggingbyxor till. Dom jag köpte på semestern var så sköna att det grämer mig när jag måste ta ett par andra. Nu hade dom inte rätt storlek i samma färg som sist, utan det blev lite mer färgglatt. Ja, byxorna är svarta och grå, men revärerna är blå och gröna. Det skär sig lite med tanke på olika färger på tröjor och strumpor, men det är ju ändå ingen som ser mig när jag går här hemma och lodar. Vi kom att prata om butik Julia, så på hemvägen kikade jag in där. Det blev ett par toppar, så hem hade jag med mig fyra kassar. Och så ryggsäcken jag har till jobbet då.
16 September 2011  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Nordea

Ibland känns det som om jag vore den enda i hela världen som har Nordea som bank. Så kan det förstås inte vara, men det är väldigt sällan man hör någon mer som använder den. Jag har till och med för mig att Kährs betalar ut lönen till en annan bank, som sedan för över den till Nordea. Häromdagen insåg jag i alla fall återigen att mitt val av bank har mycket med servicen att göra. Man kunde maila frågor direkt på Internetbanken. Dom lovade att svara inom fyrtioåtta timmar. Ville man ha svar direkt var det bättre att ringa. Jag skrev fem i tolv och fick svar kvart över ett! Då antar jag att killen hade lunch mellan tolv och ett. Då svarade han korrekt och proffsigt även på sånt som jag misstänker var idiotfrågor i hans ögon. När det gällde möjligheten att få foto på Visa-kortet skulle han dessutom framföra önskemålet, eftersom det kunde skynda på om folk frågade efter det. Det finns visst i Finland, och det hade varit på tal här också. Jag tror att andra banker har det i Sverige.
15 September 2011  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Telefonsamtal

Telefonen blinkade när jag kom hem från jobbet idag. Dock icke telefonsvararen, så jag utgick från att det var någon försäljare eller så. Fast när jag kollade nummerpresentatören var det ett Nybronummer. Sist jag var hos frissan lade jag in numret dit i mobiltelefonen. Annars hade jag nog aldrig känt igen det. Nu såg det så bekant ut att jag chansade på att ringa, utan att ens kolla innan att det var dit jag kom. Min frissa visade sig vara en sån som inte tycker om telefonsvarare. Dessutom var det ju onödigt att lämna ett meddelande, när folk ändå ringer tillbaka. Jag berättade för henne om min ene bror, som inte alls tycker att man har nummerpresentatör av den anledningen. Det hade dykt upp en kurs den dagen jag hade tid för klippning nästa gång. Hon är alltid ledig på torsdagar, men nu frågade jag för säkerhets skull om hon ändå hade tänkt vara det. Och hon skulle jobba den förmiddagen. Så plötsligt fick jag exakt den tid jag egentligen vill ha, klockan tio en torsdag. Eftersom hon inte jobbar då i vanliga fall, brukar jag få nöja mig med tisdagen. Den här gången dessutom en timme tidigare än vanligt, eftersom "min" tid redan var bokad av någon annan.
14 September 2011  | Länk | Bekanta | 0 kommentar
Buddha

Det slog mig att det kan vara svårt att utläsa vilken religion jag tillhör i mitt vardagsrum. I fönstret står en glasfigur av Jesus på korset och på stereobänken en stor Buddhafigur. Jag har en likadan fast mindre i sovrumsfönstret för övrigt. När jag kollade på Internet fanns han i så många utföranden att det är ganska fantastiskt att mina båda är lika. Å andra sidan kan det hänga ihop med att jag mer har köpt dom för att han motsvarar mitt skönhetsideal hos män, än för att jag är buddhist. Det där med hur olika ideal jag har för män och kvinnor är för övrigt lite skrämmande. Kvinnor ska vara så smala som möjligt. Smal och snygg är snudd på synonymer för mig. Medan män ska vara lite att ta i. Jag har haft mardrömmar ibland om män som man räckte att vira armarna flera varv runt. Och är man nu inte någon sylfid själv, känner man sig ju mindre tjock och klumpig om mannen är ännu större.

13 September 2011  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Hällregn

Halv fem på morgonen, när det är mörkt ute och jag går i dvala, brukar jag få veta på Facebook om det regnar ute. Imorse hörde jag det så fort jag vaknade. Vi snackar ösregn som övergick i hällregn och sedan bara blev värre. När jag kom fram till jobbet kunde man tro att hela himlen var öppen. Jag hade dragit regnstället över arbetskläderna. Så långt fungerade det som jag hade tänkt, och byxorna jag skulle jobba hela dagen i var torra. Att mockaskorna inte skulle må bra av allt vatten fattade jag också. Fast någon större lust att gå upp på vinden och leta efter gummistövlarna hade jag inte. Dom är för övrigt trettio om inte fyrtio år gamla, så risken finns väl att dom ändå inte håller tätt. Skorna jag tog nu klarade sig ett tag, men när jag kom till jobbet var strumporna genomsura. Jag brukar bli hånad för att jag har så mycket saker i beredskap, men den här gången var jag djupt tacksam över att det låg ett par torra strumpor i mitt skåp. Skorna hade för övrigt inte ens torkat tills jag skulle hem. Fast det var ett par som behövde gås in. Borde det inte bli ännu bättre om dom är lite fuktiga? Något som jag aldrig tror kommer att torka är ryggsäcken. Jag trodde att bara själva väskan skulle bli blöt, men det visade sig att allting inuti den också blev det. När jag cyklade hem i eftermiddag var det så varmt och soligt att jag inte behövde några ytterkläder alls. Man kan i alla fall inte klaga på enformigt väder.
12 September 2011  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Skrivbordsbild

Det där med skrivbordsbilden på datorn är ju ett ypperligt tillfälle att göra något som känns lite speciellt. Inte för speciellt dock, insåg jag när datorn rasade för mig senast. Det finns gränser för vad jag vill att killarna från Doff data ska se i den vägen. Annars ser man ju den bilden oftare än det mesta av det man har på väggarna till exempel. Länge hade jag en nattbild från någon storstad, eftersom jag tycker det är så vackert med alla ljus. Sedan kom jag på tanken att ha något mer lokalt och personligt, så det blev Ölandsbron. Bilden jag har lagt in nu fick jag klippa till lite först. Annars blir proportionerna konstiga, när man drar ut det till bredbild. Här finns både den lokala anknytningen med Borgholms slottsruin i bakgrunden och så havet, det jag saknar mest här uppe i skogen. Lite deprimerande kan det förstås vara att se vad dom senaste trettio åren har gjort med ens utseende, men samtidigt är det skönt att veta att man har varit om inte ung och vacker så åtminstone vackrare. Kroppens förfall ska vi bara inte tala om. Tuttarna sitter någon decimeter längre ner numera, och skärp i midjan har inte varit att tänka på på bra många år.

11 September 2011  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Korrekturfel

I fredagens morgontidning läste jag att "Ägarna till den villavagn som finns på fastigheten Solberga 4:2 i Köpingsvik måste tas bort." Varför måste ägarna tas bort? Vore det inte bättre att ta bort villavagnen? På sportsidorna läste jag om Frölunds klubbdirektör. Jag har hört om ett hockeylag som heter Frölunda. Kan det vara dom som åsyftas? På Nybrosidan fanns rubriken: "Glasbruk längs vill samverka." Längs med vad? Finns det inga korrekturläsare längre är det väl extra viktigt att vara noggrann och undvika slarvfel? Det här är för övrigt anledningen till att jag inte vågar skriva mitt namn under insändare. Dom har en förmåga att ändras i redigeringen, så innehållet blir ett helt annat än det jag kunde stå för.
10 September 2011  | Länk | Media | 0 kommentar
Ont

Jag överlevde arbetspasset igår kväll. Knät började inte strula mer seriöst förrän jag skulle städa en halvtimme före hemgåendet. Då tror jag att det kan ha haft just med städandet att göra. Det var ganska perfekt med bara en dag att testa hållbarheten på, även om jag inte tror att läkaren tänkte så. Han kunde knappast veta att jag var ledig idag. Lite skumt kändes det när någon sa trevlig helg, när jag precis hade kommit igång. Promenera några längre sträckor vågar jag mig inte på ännu, och när jag skulle hem var det härligt att cykeln var med. Jag minns med skräck och fasa hur lång den där dryga kilometern kändes sist jag gick hem därifrån med ett värkande ben. Fort kom jag ju hem också på cykeln. Det var definitivt något jag skulle kunna vänja mig vid. Somnade gott gjorde jag efter att ha plågat mig lite. Framför allt sov jag bättre än natten innan, när jag testade Nozovent för att kunna andas. Det var definitivt inte njutbart att ha någonting inne i näsan. Jag har alltid misstänkt det, men när dom inte hade snarkplåster på apoteket på lasarettet, bestämde jag mig för att testa. Till och med dom förhatliga plåstren är bättre. Idag kom förresten kallelse till röntgen av knät om tre veckor.
9 September 2011  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Operationer

Alla typer av operationer är ju riskabla. Och även om flera hundra tusen går bra, så är det alltid den där sista, när något gick fel, man får läsa om i tidningen. Gäller det då ett ingrepp som inte var livsviktigt förfasar man sig ännu mer. Som dom som har avlidit eller blivit liggande i koma efter rena skönhetsoperationer. Nyligen läste jag om en kvinna som hade hamnat i rullstol efter en magsäcksoperation. Mycket trodde man väl kunde hända, men knappast det. Hon hade dessutom inte gjort den för att hon var överviktig, utan för att hennes diabetes förhoppningsvis kunde bli bättre efter en operation. Själv är jag så rädd att bli en av dessa promille, att jag inte vågar ta reda på om mina ögon går att fixa med laser. Annars finns det en klinik som gör sånt så nära som i Kalmar numera. Jag hatar verkligen glasögon. Tycker att dom gör ont, kasar ner och att skalmarna stör synfältet. Det enda som är värre är linser. Men läsa ser jag knappt att göra utan längre. Det innebär att jag använder dom hemma och på jobbet, men aldrig utomhus. Det absolut skönaste som finns är när jag får ta av mig dom. Hos optikern tycker dom mest att det var onödigt för dom som blev laserbehandlade, och sedan inte fick mycket bättre syn ändå. Den risken tog jag gärna. Men jag är övertygad om att jag skulle bli den första som det gick så fel för att jag blev blind. Då är glasögonen helt klart att föredra.
8 September 2011  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Mammografi

Jag väntar på tid för röntgen av mitt knä, och började inse att jag nog får vänta. Men så igår kom det ett brev från Kalmar lasarett, med tid för röntgen... av tuttarna. Det var om tre veckor, och jag skulle bli tvungen att gå tidigare från jobbet för att hinna. Det verkade överarbetat att ta ledigt, när nu tiden gick att ändra, så jag ringde och gjorde det. Det ultimata för mig vore en förmiddagstid i en jämn vecka. Då jobbar jag kväll, och hinner ändå till jobbet till klockan två. Jag trodde jag skulle få vänta extra länge för att få önska tid, men det gick bra redan idag. Jag börjar inte jobba förrän imorgon, så jag behövde inte ens ta det på förmiddagen. Mammografin klarades alltså av inom ett dygn efter att jag hade fått kallelsen, förlåt inbjudan kallar dom det visst. Då går det undan. Det gjorde det på plats också, så jag kom därifrån vid ett, när jag egentligen skulle ha varit där. Bussen hem gick inte förrän kvart i två, så jag gick och köpte en dricka och satte mig i lugn och ro. Som väl var började jag med att dubbelkolla tidtabellen. Det gick nämligen en buss fem över ett. Den hade jag räknat bort helt, eftersom jag omöjligt kunde hinna med den. Men nu var det precis vad jag gjorde. Tillbaka i Nybro blev jag uppraggad av en liten tant som ville ha hjälp över gatan, eftersom hon blev så yr. Inte för att jag fattade vad min arm gjorde för nytta, men plånboken var kvar efteråt, så jag antar att hon talade sanning. Precis när jag cyklade hem från stationen kom det en regnskur. Den kunde gott ha väntat tills jag var inomhus. Å andra sidan får jag väl vara glad att den dröjde så länge som den gjorde. Att bli blöt minuterna innan man kommer hem är ju inte hela världen.
7 September 2011  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Internettidsfördriv

Vad som är meningsfullt och inte kan man ju alltid ha åsikter om. Något som jag fascineras djupt av att folk lägger tid och energi på är att kommentera Expressens artiklar. Jag läser på sin höjd ett par av dom kortaste kommentarerna, men vissa sitter där och skriver hur långt och hur länge som helst. Är det ämnen som engagerar kan det finnas flera sidor med kommentarer. Och dom lär ha kommit dit samma dag, eftersom jag skummar Expressen varje dag. Det blir rena diskussionsforumet. En favorit när det gäller sånt är förresten Flashback forum. Där känns det verkligen som om vissa sitter timme ut och timme in och skriver. Själv kan jag bli sittande och läsa, om det är något som intresserar mig, men till och med det känns för tidskrävande. Jag sitter hellre och spelar spel i flera timmar, och det finns förstås många som tycker att det är meningslöst. Billig i drift är jag i alla fall. När andra drömmer om resor till Thailand drömmer jag bara om att få sitta vid min dator och spela.
6 September 2011  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Musproblem

Jag började få problem med att enkelklicka med musen. Jag var lite osäker på om det var mig eller musen det var fel på. Det rycker nämligen i mitt finger ibland, så jag klickar utan att det är meningen. Man skulle ju kunna tänka sig att det hade blivit värre och börjat dubbelrycka. Inte var det några stora problem jag hade, om man såg det objektivt. Men för mig var det besvärligt när jag gång på gång drog dubbla kort, så att patienser inte gick ut. Jag googlade, som alltid när jag har problem. Killen jag hittade som hade ställt frågan hade det betydligt värre än jag. Hans mus dubbelklickade verkligen seriöst precis hela tiden. Det stadiet hade min inte nått, men man vet ju aldrig om det kunde ha blivit värre. Rådet han fick var visserligen kontroversiellt, men det fungerade. Jag vågade testa, eftersom den killen var lika tveksam till våld mot datordelar som jag. Någon hade nämligen klippt till sin ordentligt ett par gånger. Vi var lika förvånade båda två att det faktiskt hjälpte. Jag som var hundra på att våld inte löste problem annat än möjligen på jobbet.
5 September 2011  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Ljudfiler

Jag har vid ett tidigare tillfälle lagt in musik som jag hade på vinylskivor i datorn. Nu hade jag lite smått från kassettband som jag ville spara där. Jag vill bestämt ha allting i datorn numera. Hur som helst såg det ut att bli ett stort projekt. I den enda kassettbandspelaren jag har fanns inga urtag alls. Jag insåg att jag skulle få släpa ner ett stort kassettdäck från vinden. Så slog det mig att man ju faktiskt kan spela in ljud med digitalkameran. Det har grämt mig sedan jag fyllde femtio att jag inte tänkte på det då. Att jag kunde ha spelat in trubaduren som sjöng på kvällen. Nu fick jag i alla fall den goda idén. Att det blev bild till ljuden var inte hela världen, eftersom dom inte var viktiga för någon annan än mig. Att det blev jättelika filer gjorde inte heller något, eftersom hårddiskarna är ruskigt stora numera. Jag använder bara en bråkdel av min. Fast sedan kom jag också att tänka på den ljuvliga tjänst jag nyligen har hittat, som gör om filmer till mp3-filer, och dom är betydligt mindre.
4 September 2011  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Gamla bekanta.

Det är snudd på otroligt hur många människor man hinner träffa och tappa kontakten med på femtio år. Det slog mig när jag bläddrade igenom ett fotoalbum och hittade ett kort på två före detta arbetskamrater. Jag har inte pratat med någon av dom sedan dom slutade på Kährs. Just dessa båda har i och för sig flyttat till Stockholm och Göteborg, men dom har släkt kvar i Nybro. Många ser man aldrig, fast vi bor kvar i samma lilla håla. Folk man har känt på Öland, i Kalmar och i Oskarshamn har jag inte sett sedan jag flyttade till Nybro, fast det knappast är världens ände. Av dom jag träffade varje vecka så länge jag var ute och dansade är det bara ett par stycken jag springer på ibland. Värst är ändå urklippsalbumen. Eftersom jag har sparat urklipp i 35 år finns det människor där som jag helt enkelt inte kan placera. Jag minns inte längre om vi jobbade ihop och i så fall var, eller vilken typ av relation vi hade.
3 September 2011  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Barn

Barn har jag förstått att man inte får uttala sig om, när man inte har egna, men ibland blir jag faktiskt förundrad. Jag som är rädd för precis allting, och läser om ungar som blir både mördade och annat, skulle aldrig i livet våga släppa iväg ett gäng småtjejer att knacka dörr för att sälja saker till exempel. Jag inbillar mig att man vill skydda dom från att bli indragna till någon. Inte skicka dit dom frivilligt. Inte ens idrottsledare verkar ju vara några att lita på. Allra minst dom efter vad jag har läst. Nu senast var det telefonen som ringde, och en liten tjej sa: ”Hej, det är Kajsa.” Sedan sa hon inget mer, och hon svarade inte när jag föreslog att hon kanske hade ringt fel. Ska man släppa ungarna själva med telefonen, kanske man ska lära dom vad dom ska säga och göra, om dom inte kommer dit dom har tänkt. Man vet ju aldrig vem som kan finnas i andra änden.
2 September 2011  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Reklam

Vissa spel på Internet är reklamfinansierade. I en del fall innebär det att spelet laddar om varje gång man vill spela det igen, och under tiden spelas en liten reklamfilm upp. Är den tillräckligt dålig kan det bli lite trist tionde gången. När mitt absoluta hatobjekt inom genren gick på sjunde vändan upptäckte jag att man kan stänga av ljudet på filmklippet. Det kändes lite som en funktion som motverkade syftet med reklamen. Å andra sidan tror jag att dom hade skjutit över målet i just den filmen i alla fall. Det var en tonårstjej som pratade, och jag lyckades aldrig höra vad hon sa. Syftet med reklam måste väl ändå vara att budskapet går fram.
1 September 2011  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Eva Eremit                                             Skaffa en gratis hemsida