_jenny
Startsidan Blogg Fotoalbum Vänner Gästbok
Debatt Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<
April (2019)
>>


Vart är du min tvillingsjäl ?

Många förhållanden (kärlek så som vänskaps förhållanden) som blommar upp gör det för att folk känner att "de kan prata om allt med varandra". Hur många gånger har ni inte sett ett fall där två personer är som iglar på varandra och när de inte är det, talar de med eld i ögonen om hur de kan ligga och prata om precis allt hela nätterna, och de måste vara "tvillingsjälar"? Klart det finns mycket att prata om med någon man precis mött om man lyckas bryta isen, ni känner inte varandra. Det finns, beroende på ålder, decennier av oförtäljda erfarenheter och händelser att berätta om och relatera till varandra i kärlek så som vänskap!

Trots den lovande början puttrar ibland dessa förhållanden ut med skrämmande snabb frekvens, efter ett tag har rutinen börjat smyga sig in, diskussionerna är inte längre lika många eller intressanta. Ni träffas inte lika ofta, pratar inte lika länge. Oftast handlar diskussionerna mestadels om dagens händelser på jobbet eller hemmet och barnen sedan blir TV’n eller datorn mer intressantare. Vad hände? Ni som kunde prata om precis allt?

Var ni inte "tvillingsjälar"?

Sen när kaffedrickandet börjar klinga av, och när antalet intressanta anekdoter och erfarenheter från det förflutna börjar bli få, så börjar den "vi-kan-prata-om-allt"-fasen ta slut. Det är först efter den fasen som ni verkligen kan börja ta reda på om ni verkligen kan "prata om allt", och om ni är lämpade att skapa gemensam historia och framtid som vänner eller älskande. Det verkar finnas en romantisk idé att när, eller om, man träffar sin tvillingsjäl så är allt klart. Oavsett vad man varit i för förhållande eller vad man gjort innan så är det bara att lägga ner det. Att hitta sin tvillingsjäl är själva meningen med livet.

Jag känner faktiskt en kvinna som jag skulle kunna beskriva som min tvillingsjäl. På ytan är vi väldigt olika, men jag har aldrig träffat någon tidigare som var så lik mig inuti, innerst inne. Att prata med henne är som att prata med en bättre del av sig själv. Inte på ett narcissistiskt sätt utan på ett inspirerande sätt. Som jag förstår det tycker hon likadant. Det kännns underbart att möta någon som man kan anförtro sig åt och veta att hon inte dömer mig oavsett vad jag berättar. Och vice versa. Så på den vänskapliga biten tycker jag att jag har hittat en sk "tvillingsjäl" och för det är jag mycket glad. Men så har vi också känt varandra under några år och vet varandras bra och dåliga sidor och kan umgås utan att för den skull döma varandra. Det är inte många som klarar av det - inte i vuxen ålder iaf. Min kärlekstvilling har jag däremot inte hittat ännu - men jag vill tro att han finns därute.

Det enda viktiga måste vara, alltid, att hitta kärleken i en relation, vänskap som förhållande. och acceptera den personens bra och mindre bra sidor. Ibland hittar du den i någon som är skrämmande lik dig. Nästan som en tvilling. Men chansen är lika stor att du hittar den i nån som inte är som dig. Nån som inspirerar dig av just den anledningen. Hur stark kärleken blir beror på vem du är och vem den andre personen är. Inte på hur bra spegelbild han eller hon är.

Å andra sidan kan jag naturligtvis ha helt fel.

Och kom ihåg!

"Viss kärlek är som vinteräpplen, mognar sent och håller länge". /Okänd


 

14 Juli 2008  | Länk | Tankar och funderingar. | 3 kommentarer
Shades of grey

Det regnar och den utlovade solen gömmer sig bland moln. Det här är egentligen en sådan här dag då jag har absolut ingenting att skriva om. Det har inte hänt något av värde. Emma är i skåne och kommer inte hem på över en vecka. Min bästa vän har flyttat.

Dagen har bara passerat omärkt förbi. Jag gillar inte sådana här dagar. Jag vill att det ska hända något. Något spännande, något nytt. Det behöver inte vara något stort som ska hända, även små saker kan skänka glädje. Vad som helst bara det bryter vardagens annars så gråa mönster. Men jag vet ju att det inte händer av sig självt. Jag kanske behöver en förändring. Snart. Något att se fram emot. Nu kommer det väl bara bli så att dagarna går på ren rutin och det är så trist. Jag behöver underhållas nu. Annars kommer jag att gå under av tristess.

Och kom ihåg!

"Ingenting är för människan så svårt att uthärda som ett liv utan uppgifter och mål." /Blaise Pascal

6 Juli 2008  | Länk | Tankar och funderingar. | 1 kommentar
shit REALLY happends

Är förbannad, lessen och trött och kränkt av psyk i Mjölby. Min kontaktperson där (vi kan kalla honom B) är en väldigt tankspridd människa vilket jag vid flera tillfällen märkt av då han delat mig fel medicin och glömt förnya recept osv. Han skojar alltid bort det med ett "ja men då lärde du dig ngt nytt igen" fast jag egentligen vill skrika det är DU som gjort fel - DU ska se till att allt är rätt!

I 2 år har jag förbisett detta men när jag redan i oktober månad tjatade till mig ett läkarbesök för att förnya min sjukpension så lurade han på mig ett möte med en ufo läkare (läs om detta i tidigare inlägg) som frågar hur mitt stånd mår (tillstånd). Ansökan, tror du han skickat in den i tid? Nej i veckan fick jag ett samtal från min gode man att jag har inga pengar på mitt konto (hon sköter min ekonomi) och B som skulle skickat in allt senast maj i år har gått på semester. Det finns ett LU men det är inte underskrivet. Hon går i taket och så även jag då min dotter fyller 12 på lördag (den 5:e juli) och detta betyder att jag inte har ett enda öre att spendera utan tvingas söka socialbidrag pga av att B gått på semester och struntat i att informera mig om vad som hänt, men med stöd av familj och vänner så kommer min dotter få en fin födelsedag och för det är jag tacksam

När han kommer tillbaka kommer jag personligen skälla ut honom med min gode man och hoppas att han börjar tänka i nya banor och respektera det arbete han ska utföra. Känner mig så maktlös. Så tills vecka 30 låter jag detta vara och bara är och överlever. Jag är trots allt stark och närvarande trots allt jag gått igenom och det tänker jag fortsätta vara. Läste nyligen Berny Pålssons bok "känn pulsen slå " och det är precis vad jag tänker göra och fortsätta kämpa och leva.

Och kom ihåg!

"Allting ordnar sig på nåt sätt" / Sagt av min bästa vän Tina och så sant!

2 Juli 2008  | Länk | Det händer BARA mig | 1 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & _jenny ______                                             Skaffa en gratis hemsida