Startsidan Blogg Gästbok Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
26
27
28
29
30
31
<<
Augusti (2019)
>>


Peace & Love

Följande är kopierat från Haketdagboken, det känns ganska onödigt att skriva om samma sak speciellt här. Ingenting skulle ju varit annorlunda för det liksom...


[01:01]

Herreguuud vad jag är trött nu >_<
Bortsett från regnet, som man ändå kunde leva med eftersom det gav med sig innan spelningarna började, har det varit en bra dag. Kunde förvisso slutat lite bättre än med ett smockat, äckligt varmt S2 och Laakso med dåligt ljud. Men jag stod längst fram på Damien och det får man vara fan så nöjd med!


Nu ska jag sova.
Imorgon kommer kanske lite bilder i bilddagboken och så..ja..
Men först sömn.
Sömn är underskattat?!?



[14:03]

Herregud vad trött jag är >.< Skulle kunna sova tio timmar till utan problem känns det som...men någon gång får man ju ändå lov att masa sig upp. Någon gång blev tio i två denna dag.

Jag orkar inte skriva om gårdagen just nu heller. Det får bli senare...




[23:31]

Jag tänkte försöka mig på en redogörelse för min korta vistelse vid årets Peace & Love-festival. Besöket må ha varit kort, men jag tycker att jag hann med rätt mycket på de inte ens tolv timmar jag befann mig i Borlänge.
Tåget landade vid stationen kvart i tolv, en kvart senare hade jag bytt ut min tredagarsbiljett till en endags eftersom en väns vän ville gå alla dagar men inte hade fått biljett.. så ja. Byte blev det.
Det ironiska är att jag trots allt fick ett 3-dagarsband så om jag velat hade jag kunnat stanna kvar hela helgen...

Stämde möte med Östersundaren jag skulle ha campat med.
"Leta efter det currygula håret"
Haha. Fredrik var en trevlig filur, och hans polare Tomas var jääävligt lik smurfbror. Jag blev nästan mörkrädd. Men han hette ju inte Joel, och han kom från Östersund så det var inte han. Han var rätt trevlig han med, om än jäkligt bakis sedan dagen innan. Det var de förövrigt allesammans som tillhörde deras camp.

En stund efter att festivalområdet öppnats begav jag mig dit. Förvirringen var total vid ingången, fast in kom jag till slut.
Såg slutet av Salem Al Fakirs spelning och sedan avlöste det ena bandet det andra.
Direkt efter Salem spelade Billie the vision & the dancers. Det var smockfullt med folk framför den lilla scenen, och totalt omöjligt att se något. Men jag såg iallafall Robert och jag skulle tro att han såg mig med men låtsades att han inte gjorde det?

Billie the vision var förövrigt ganska tråkiga. Inte min musik...

Sophie Zelmani. Hon gör fantastisk musik, men det har aldrig blivit så att jag lyssnat speciellt mycket på henne. Jag har liksom nöjt mig med det fåtal låtar av henne som funnits på min dator (helt tack vare andra än mig själv). Jag kände bara igen ett par av låtarna hon spelade, men jag stod iallafall allra längst fram. Det var förvisso ingen sport då det var ganska lite folk på hennes spelning. Skandalöst få, enligt min mening...

Intill scenen där Sophie spelade fanns ett "öltält", fast mest utan tält. Jag införskaffade en cider där medan jag väntade på att den enda luckan i mitt spelschema skulle gå. Sedan spelade The Sounds och jag är riktigt besviken över att jag fick lov att lämna den spelningen i förtid.
Men det fanns inte mycket till val eftersom THE anledning till mitt befinnande i Borlänge igår skulle spela och jag ville ha en bra plats.

Anledningen var naturligtvis Damien Rice.
Jag stod alldeles bakom de längst fram under första halvan av konserten. Sen blev det en lucka och jag kunde ta plats alldeles vid kravallstaketet.

De 75 minuter han spelade.. de var ren magi. Fast inte bara. Inuti snurrade tusen tankar och känslor omkring. Ena sekunden stod det klart för mig hur nära det var den där dagen i mars, att jag inte hade kunnat vara på den där spelningen igår kväll; slanten bara trillade ner. Jag kunde faktiskt ha dött.

Första låten kände jag inte igen. Andra var Volcano. Jag hade nästintill tårar i ögonvrån när jag slungades bakåt i tiden och vidare till nuet och den svidande saknaden efter personen som skänkte Damiens musik till mig en gång. Jag önskade att han varit där hos mig. Att han stått alldeles intill och hållit om mig. Det gjorde så ont att han inte var det, vetskapen att han aldrig kommer göra det..

Något besviken över att Cheers darlin aldrig spelades, men fantastiskt nöjd över Volcano och Amie. Samt den irländska dialekten... Sedan landade UFOt och trumhinnorna sprängdes nästan av specialeffekten i de stora högtalarna. Men jag fick stå längst fram på Damien Rice enda Sverigespelning och fy fan vad jag är nöjd att jag åkte!

Sedan vandrade jag iväg och beskådade Backyard Babies medan de framförde några låtar. Mer hann jag inte se av dem innan jag begav mig till Sveatorget och scenen där Tomas Andersson Wij skulle spela.
Jag ångrar att jag inte stannade för hela spelningen, men eftersom S2 är en klubb och jag inte ville missa Laakso gick jag redan efter första låten.

S2 var redan packat med folk när jag kom 20 minuter innan spelningen skulle börja, det var varmt som (i helvetet?) och man såg absolut ingenting. Jag önskar att jag varit mer uthållig, men efter halva spelningen orkade jag inte mer. Jag tog ett par bilder på Dia Psalma och lyssnade på en halv låt innan jag lämnade området för att bli hämtad av mamma.

Det bestämdes att hon skulle hämta mig vid Kupolen, så jag tog mig dit..gick naturligtvis åt fel håll och fick gå runt nästan hela den jäkla miniGloben innan jag kom till McDonalds, som jag skulle bli hämtad vid. Gick in och köpte en cola och sedan stod det inte på förrän den kära röda kärran som skulle ta mig hem igen svängde in på parkeringen.

Jag var hemma kvart i ett ungefär, en halvtimme senare svimmade jag av i sängen och vaknade inte till liv igen förrän strax före två idag. Det har varit en otroligt seg dag, och jag skulle säkert ha somnat för flera timmar sedan om jag gått och lagt mig, men jag har sett ett par avsnitt av 24, säsong 1 och läst amelia istället.


Regnet slapp vi förresten hela kvällen. Men lagom till att jag blivit förd till Fredriks camp började det regna, och gjorde så till och från någon timme framöver. Låt oss säga som så; att jag var glad över att ha tagit med min fula gröna regnponcho (stavning?). De andra fick sitta där och bli blöta medan jag klarade mig undan med en fuktig kjollinning :)


Bilderna förresten, de kommer nog upp imorgon istället. Då kanske tröttheten inte är lika överväldigande längre...

Fantastiskt nog har jag iallafall diskat upp det mesta som legat i diskhon och skräpat de senaste veckorna idag. Resten får tas om hand imorgon när jag tömt diskstället...
29 Juni 2007  | Länk | Fjärilsfladder | 0 kommentar
funderingar..



Den senaste tiden har jag tänkt en del på de eventuella försäkringspengar jag kanske får ut nästa år. Huruvida jag verkligen får några, och i sådana fall vilka summor det rör sig om kan jag ju bara gissa. Men jag har ju haft aktivitetsersättning i ett och ett halvt år nu, och varit sjukskriven ett år dessförinnan också och troligtvis kommer jag inte hinna ut i ett "normalt liv" tills dess. Således dessa tankar; En tjej med samma diagnos som jag, och samma bedömda invaliditetsgrad (jag hatar verkligen det ordet), som jag diskuterade försäkringspengar med i höstas hade fått en..väldans massa pengar. Över trehundra tusen, närmare bestämt. Om jag mot förmodan skulle få en liknande summa, har jag lekt med tanken på att köpa en egen lägenhet.
Men på sistone har det inte känts lika lockande. Jag skulle vilja åka till England istället. Irland, London, kanske Skottland? Inte för hela slanten, såklart. Men ja..litegrann. Och Danmark. Och kanske lite New York, Boston och San Fransisco? Jag vet inte.. Men det skulle vara himmelskt att få resa litegrann iallafall. Jag är ju inte vidare berest sedan tidigare, så man kanske vågar säga att jag har rätt att ta igen det om jag får en chans till det?

Det är dumt att drömma iväg såhär, jag vet. Men hur låter man bli? Det skulle ju varit underbart.

Dessutom skulle jag kunnat köpa en riktig kamera. Jag håller på att få spunk på min gamling, den är sååå seg nuförtiden. Det ska liksom inte behöva ta en minut för kameran att "återhämta" sig när man tagit en bild..



Imorgon har jag näst sista sessionen med J innan hennes semester. Turligt nog är det inte förrän klockan ett, så jag får lite sovmorgon trots att jag måste duscha innan :) Sedan är det tänkt att jag ska träffa Julia också.. det är väl min tur att besöka henne nu antar jag. Och på torsdag bär det av till Borlänge över dagen. Jag tror jag åker med ett tåg som kommer dit kring två, så slipper jag irra omkring och se vilsen ut alltför länge >_<
Det blir ett ganska tight spelschema eftersom jag inte tänker utnyttja mitt tredagarsband mer än första dagen.. man måste ju se till att få mesta möjliga valuta för pengarna liksom.

Spelschemat ser ut som såhär, på ett ungefär:

Salem Al Fakir
Billie the Vision and the dancers
Sophie Zelmani
(The Sounds?)
DAMIEN RICE
Backyard Babies/Hyllning till Björn Afzelius (bara för att fördriva en stund...)
(Tomas Andersson Wij)
Laakso

Sedan är det tänkt att mamma ska komma och hämta mig. Hon är för bäst ibland. Till exempel en regnspådd festivaltorsdag innan hennes jobbfredag. Det som är bra med det hela är väl att mamma börjar jobba först kvart i elva så...


Men nu ska jag nog nanna kudden. Eller läsa bok, iallafall.
Godnatt!

26 Juni 2007  | Länk | Tankar på kammaren | 1 kommentar
The end of juni.



Det är verkligen inte klokt så fort den här månaden har gått, när man tänker efter! Kanske för att jag spenderat en del tid med att bekymra mig för festivalandet.

Det är en sak att vilja åka. Att verkligen göra det är en annan, för trots allt så är jag ju ganska hemmakär... Men nu närmar det sig med stormsteg. Vilken dag jag åker till Borlänge återstår ännu att se. Jag håller det öppet mellan onsdag och torsdag med tanke på att vädret ser lite oroväckande molnigt och regnigt ut framöver... Blir det ösregn på torsdag kommer jag nog åka hem där efter Laaksos spelning, och strunta i de återstående dagarna. Smk är ju det enda som verkligen lockar, men dem ska jag se på Arvika så...då kan jag skippa fredagen med gott samvete och på lördagen är det bara ark och dem gjorde inget större intryck på Hultsfred 05, så det lär knappats göra något om jag missar dem nu heller.


Imorse drömde jag att jag bodde på en låst psykavdelning ā la den Sofia Åkerman skriver om i sin bok Zebraflickan. Det var... sjukt? :S

Väntar på att mamma ska komma och hämta mig nu, ska klippa mig halv fem och sedan ska håret färgas för första gången på obestämd tid. Det kan vara ett år, eller ett och ett halvt. I ärlighetens namn har jag faktiskt ingen som helst aning, jag som alltid brukar minnas sådana saker...

Svart ska det bli iallafall. Äntligen.


När idioten från Radiotjänst ringde och skrev upp mig för en tv-licens förut (Morrhår och rödbetor för att jag hade tvn på på högsta volym så jag inte kunde säga att jag inte hade någon tv! >.<) frågade jag om de kunde skicka räkning för en månad. "Ja det går, du får kontakta oss när du fått din faktura".

Va? Liksom? Kunde de inte skickat den med en gång?
Sällan att jag kommer betala 499 kr rakt av liksom >.<
Detta med tanke på räkningen som trillade in idag...

Hoppas jag får min dvd-box med säsong tre av GG imorgon, eller allra senast på onsdag. Annars blir det dumt om jag faktiskt stannar i Borlänge tills den är slut på söndagen..
Visst tar mamma in posten om jag ber henne, men ändå... Äh, det ordnar sig.


Jag har ju fått sällskap att campa med iallafall. Skrev i festivalforumet igår och bara nån timme senare hade jag fått ett erbjudande från en kille från Östersund som skulle åka ner med ett helt gäng människor. Det kan bli..intressant :S


Är lite bekymrad för att framstå som väldans skum nu bara om jag bestämmer mig för att åka hem redan första natten. Men.. Men.. Ja..



Helgen som spenderades hos mamma ägnades åt grillning på midsommarafton, en del Lost-tittande samt läsande. Och som avslutning på midsommardagen sågade vi ner en rönn som min morbror drog upp roten på igår innan mamma skjutsade hem mig. Det var en helt okej, nästintill midsommarfri, helg.
Vi såg ju när de reste majstången på fredagen, vilket framgår av ett par av de triljoner bilder jag lade in i bilddagboken igår kväll. Men mer än så var det inte. Jag var mer inriktad på att äta upp maten innan den blev frusen, typ.




25 Juni 2007  | Länk | Journalanteckning | 0 kommentar
närmar sig.



Nu närmar sig min festivalsommar sin början. Fast jag tycks stå utan campsällskap, och det är mindre roligt... Jag vet inte riktigt hur det ska lösas, om jag inte får tälta i närheten av Robish möjligen. Kunde inte sova inatt för att det bara snurrade en massa tankar om det i huvudet. Men det måste ju lösa sig.
Om inte annat får jag söka efter någon snäll adoptivcampare i festivalforumet...


Det är tänkt att jag ska ta mig ner på stan för att växla in mina sparpengar till arvikabiljetter (festivalbussbiljetter..) och till tågresan till p&l, träffa Julia och kanske äta lunch samt besöka systemet om en och en halv timme eller så. Men jag har ingen som helst lust till det...


Menmen. Det måste ju göras, så det kan lika gärna göras idag.



Över midsommar åker jag hemhem och dricker ur min likör 43 (den var sanslöst god) och gör mitt bästa vad gäller att ignorera midsommarfirandet. Vi ska grilla lite bara, det räcker för mig...



Nu ska jag hämta posten som just kom.


20 Juni 2007  | Länk | Tankar på kammaren | 1 kommentar
sense.



It definitely makes sense när man ställer in tiden hos psykologen och vaknar av en åskknall ungefär när man skulle varit på väg hem från psykhuset. Hah! på dig Tor! Så skönt det var att sova lite längre också. Visserligen bara en halvtimme extra mot mina vanliga hemmavardagar, men ändå.

Egentligen borde jag väl inte ha datorn på nu, men vad ska man då ta sig till? Hämta posten om en minut när postbilen åkt, kanske?


14 Juni 2007  | Länk | Solförmörkelse. | 1 kommentar
21:03



Jag ställde in promenaden med J ikväll. Vill göra detsamma med tiden imorgon, men hur slingrar man sig ur det? Jag behöver en bra ursäkt. Och egentligen vet jag att jag borde gå dit även om det tar emot - förstås.. men jag har verkligen ingen lust just nu.

Ska ta en promenad till återvinningsstationen när jag sett What about Brian, så får vi se hur jag gör i slutändan..

Samlar mod och formuleringar av vad jag vill skriva. Jag vet inte om det går. Just nu. Kanske. Vi får se...


Men in trees. Det är faktiskt en riktigt mysig serie. Jag skulle vilja åka till alaska någon gång. Se det i verkligheten, det har alltid varit en fascinerande plats men speciellt sedan de börjat visa den serien som ju utspelar sig där...


13 Juni 2007  | Länk | Journalanteckning | 1 kommentar
Update



"Någon" påstår att bloggarna inte uppdateras längre. Jag sköter dock min ganska bra fortfarande, tycker jag faktiskt! Just nu har jag förvisso ingenting speciellt att skriva, eller ptja.. men jag måste klura lite till på om jag verkligen ska skriva det och sedan huuur det ska skrivas. Men det återstår att se.

Igår kväll lästes ännu en bok ut, jag har kommit nästan halvvägs i nästa allaredan. Men som jag skrev i haketdagboken för en stund sedan, så väntar nu frukost och dusch. Sedan blir det nog mer läsning..


13 Juni 2007  | Länk | Journalanteckning | 0 kommentar
wilma, Im hoooome...



Ja, då var jag tillbaka hemma igen. Utan mina saker är det svårt att få hemmahemma att kännas lika bra som det gjorde. I helgen har jag längtat >hem< faktiskt.

Den mesta tiden hemma har ägnats åt läsning, babyfeber läste jag ut..igår? Jisses vad tiden går fort egentligen. Sedan började jag på en annan bok som jag lär läsa ut idag. Efter en rundcheck på alla ställen här ska jag sätta mig ute och läsa en stund iallafall. Nåväl. Bokbilder kommer som vanligt i bilddagboken senare.
Nog för att det var ett tag sedan, men det beror ju på att jag inga böcker läst ut heller sedan i mars...

Igår köpte vi pizza. Huh! Egentligen var jag inte alls hungrig igår men smälla i sig pizza går ju alltid.. Typiskt nog har jag glömt en massa saker i kylskåpet hemmahemma som jag släpade med mig, samt handlade igår när vi ändå var på affären. Typiskt nog 2: Jag glömde filen, glassen och müslin. All kall mat! Måste be mamma komma hit med det sedan..eller om jag får följa med hem och hämta. Utan kallmat dör jag >.<


Hmm. Frugan är iväg på jobb hela veckan. Det kommer bli trist, inga nogguppdateringar eller bilder alls..:( Kom heeem! ;)


11 Juni 2007  | Länk | Journalanteckning | 1 kommentar
hemfärd.



Idag åker jag hem till mamma med katterna, så de får springa fritt ett par dar. Ska väl hjälpa mamma få ordning på hennes nyköpta databurk också, så jag slipper sitta i telefon och ge tips och tala om hur man ska göra fast hon ändå inte följer instruktionerna >.<

Får se, men jag tror jag blir kvar tills på måndag förmiddag när mamma ska till jobbet. Tur att hon har dator iallafall!

Jag har en sådan där period nu när jag verkligen älskar haket och dess medlemmar sådär ofantligt, eller för att säga som Mija; Jag är kär i allihop!
Hoppas det blir en träff framöver ..nån gång..:)

Men nu ska jag frukosta med boken under parasollet innan det blir för varmt mot husväggen...


9 Juni 2007  | Länk | Journalanteckning | 1 kommentar
fever.



Så snabbt det vände; bara min svårlästa bok tog slut började jag åter sluka sida efter sida med text i en ny. Babyfeber blev det. Ganska lättläst, vilket väl underlättar.

Tänkte koka makaroner och göra slut på min gamla köttfärssås som står i kylskåpet nu.. Kommer på att jag fortfarande inte har någon äggklocka, vilket gör det hela mer komplicerat än nödvändigt.. utan något som ringer och påminner mig blir ju all pasta överkokt >.<

Ser Astrid Lindgrengalan på TV4 nu, det är ganska roligt att se alla gamla skådespelare från filmerna som vuxna. Pelle från Saltkråkan, som de just intervjudade till exempel. Han går faktiskt att känna igen!
Och vad roligt det är att se alla dessa gamla filmer som visats den här veckan och tidigare i år.. Emil var aldrig min favorit, men nu uppskattas han på ett annat sätt faktiskt.

Hmm, jaja.. Ska fixa de där kamaronerna nu och fortsätta se på tv..och läsa.. Alltid hundra bollar i luften samtidigt, för att inte tappa fokus liksom.


8 Juni 2007  | Länk | letters & numbers & sentences | 1 kommentar
SjätteJuni.



Sveriges nationaldag. Jag tycker att Frugan sa det hela rätt så bra i sin nogg..
Och jag begriper inte varför i hela världen man skulle göra den här dagen till en helgdag..det är så onödigt när det ändå ingenting betyder för folk.. bättre att behålla den där annandag pingst eller vad det var som helgdag?

Igår hade jag besök av en grymt äcklig Salamanderödla inomhus. Jag var hysterisk i minst en timme efter att jag fått ut den med hjälp av kattsands-sopskyffeln. Sessan tyckte den var skitkul, jag blev ännu mer hysterisk ju mindre hon ville gå därifrån..>.<


Det är galet varmt ute idag, trots att jag sitter under parasollet. Efter mindre än en timme fick jag lov att ta paus.


Julia och Kristian var förövrigt här och drack vin igår. Det var trevligt. Mija påstår att min fnissighet innebär att man är salongsberusad. Jag vet inte jag... Jag hatar det iallafall!


Men nu ska jag bege mig ut igen, ska bara bestämma vad det ska bli för mat idag först..


6 Juni 2007  | Länk | Journalanteckning | 1 kommentar
försommar! eller?



När är det egentligen försommar närmare bestämt? Jag har ingen koll på det vid närmare eftertanke :S

Jag säger iallafall att det är det nu. För vår är det inte längre, men riktig sommar är det inte riktigt heller..

Förövrigt undrar jag följande; Var tog A:et vägen i talet fyratio? I boken "ett år hos Fredrika Bremer" som utspelas på 1860-talet skrev man fyrAtio. Och rent logiskt borde det ju vara så, för man säger fortfarande hela första siffran i alla andra sådana tio-tal; tre-tio, fem-tio..? Eller vänta. Tjugo, Åttio och nittio är ju också annorlunda.. Och hur kommer det sig då att man säger tjugo istället för tvåtio?

Säg det den som vet!
Jag är för lat för att ta reda på det själv. Eller också är jag väl inte tillräckligt intresserad, men jo..det skulle varit kul att veta..



Det blev en rätt tidig dag idag. Men det är ju rätt bra..Det blir lättare att "Carpe diem" då..:) Och det vill man ju..sådana fina dagar som denna!


Ikväll har jag promenaddate med Jeanette igen. Men jag vet inte om jag har någon lust till det egentligen.. jag hade hellre åkt ut till mamma och klippt gräs ikväll (nej du läste inte fel! jag menar det verkligen!). Det blir ju inte kortare gräs för var dag som går, precis... Även om gräsklipparen är självgående..äh.
Jag vet inte vad jag ska skriva egentligen. Det kändes bara som att jag skulle göra det.

Nu ska jag kolla om det finns några framtida bostadstilläggsutbetalningar registrerade i internetbanken och se klart Ensamma hemma. Sedan blir det bokläsning och systrabrevskrivning i trädgården.






4 Juni 2007  | Länk | Journalanteckning | 1 kommentar
Nät och övervitpepprad potatisgratäng.



Idag började abrupt då morbror stormade in i mormorshuset, där jag var från fredag eftermiddag till mitt på dagen idag ungefär, och väckte mig. Mamman fanns ingenstans att finna. Det visade sig sedan att hon varit nere hos morbrodern och förhört sig om Cs Canadaresa och Cs brorsons hälsa..han är ju dryga året och behandlas för leukemi. Behandlingen är visst så agressiv att han fått en allvarlig infektion och ligger på IVA för tillfället. Stackaren. Hoppas de kan göra en lyckad benmärgstransplantation framöver..

Sedan klippte jag gräs (vilket jag även gjorde under fredagskvällen..vi har kämpat med en massa jobbiga slänter och dikeskanter så både min rygg och gräsklipparen var i mindre fräscht skick när det var avklarat..men avklarat blev det!). Sedan blev det till att frukosta, slänga ihop allt som skulle med hem igen, inklusive katterna. Fara hem till lägenheten och lämna av kattorna, vidare till butiken för att höra vad det var med Comviq kompisrefillen jag köpte igår som inte gick att ladda in på telefonen. Visade sig vara något fel med just kompis-grejen och jag skulle återkomma på måndag när de kunnat lösa problemen med Comviq. Sugigt, med tanke på att jag har 1 krona på kortet och 3-teflånen har 0 täckning här uppe i skogen. Nåja.

Hem, börja förbereda maten. Hittar inte den förbannade vitlöksmarinaden som jag v e t att jag packat ner, går igenom alla ouppackade lådor men hittar den ändå inte. (Nyss när jag pratade med mamma i telefon visar det sig att den trots allt stod kvar i skafferiet i Vattnäs...buäh!). Så det blev egenhändigt gjord marinad med rödlök, vitlök och olja..och vitpeppar.. (jag har ärvt mormors kryddor, och hon hade typ bara sådan..och skumma pepparblandningar som jag inte använder..).
Sedan gjorde jag potatisgratäng samtidigt som jag skulle försöka förbereda och sortera tvätt inför min tvättid, och assistera mamma och hennes gamle vän J som hjälpte till att få upp nätet runt min uteplats så att kattorna ska kunna gå ut där.
Planterade ranunkellökar och sprang mellan tvättstugan och köket och pjuh, en överdosvitpepprad potatisgratäng, grillad fläskkarré och sallad.
Sedan fika, en spindel uppför stolsbenet och smultronjuice över hela bordet.
Minuterna innan hade mamma burit ut och dödat en spindel som skrämde livet ur mig inne i vardagsrummet.

Jag hatar att bo nära skogen!


Jag sörjer verkligen läget på den här lägenheten. Den är hur fin som helst, och jag hade kunnat stormtrivas i trädgården om den inte befann sig så nära mina gloende grannar som alltid sitter ute, och var så stor och..gräsfylld.

Tänk om det fanns trädgårdar på stormyren liksom.
Och sådana här fräscha lägenheter.

Men jag tänker hålla ögonen öppna och söka alla lägenheter som dyker upp där framöver som är av intresse. Kanske får jag en innan vintern..? Hoppas.


Nu ska jag lägga mig och läsa. Har påbörjat andra delen i boken nu. Bara tvåhundranågonting sidor kvar nu alltså. Framsteg!


Och ni fick eran uppdatering ändå, kära hakare ;)
Om ni nu hittade hit...

2 Juni 2007  | Länk | Stök & Pyssel | 1 kommentar
Tankar på kammaren



Släcker alla lampor utom den röda ikealampan i hallen, den som inte lyser speciellt mycket alls eftersom det röda hindrar ljuset ifrån att sprida sig i större skala. Låter ljusen brinna, de är ändå nästan nerbrunna nu så de slocknar väl snart av sig själva..

Känner hur ord och tankar längtar efter att printas ned och bilda sammanhand, men hur sjutton gör man sådana saker? Jag vet inte. Jag vet verkligen inte längre.

Mamma tog verkligen steget, ringde på den där bostadsrätten. Den var redan såld, tack och lov. Sedan traskade hon iväg till morbror och pratade verkligen om att sälja huset. Jag kände hur hela världen var på väg mot sin undergång, ty tanken på att sälja mormorshuset.. herregud, jag kan inte sätta ord på hur ont det gör att ens tänka tanken på hur någon annan skulle bo där, renovera, leva. Hugga ner eken. Eller använda ladan där jag gjort ett streck i snedtaket över överslafen jag brukat sova i, varje gång jag övernattat där. Nej fy fan. Det är rena tortyren.
Men morbror lyckades avstyra det. Ännu så länge äger han ju faktistk halva huset, och han vill lika lite som jag att det ska hamna i någon annans händer.

En av "hållhakarna" till att det ska förbli i vår ägo är att jag hjälper mamma mycket mer med gräsklippningen eftersom hennes knän inte alls orkar med längre. De senaste två månaderna har hon varit till doktorn och sugit ut vätska ur ett av de nämnda knäna t r e gånger.

Jag kan allvarligt talat inte veta säkert om det kommer fungera. Visst har jag haft en aning mer energi på senare tid än vad jag brukat ha, men jag vet också med mig att det inom mig slumrar en depression (eller snarare en depressiv personlighetsstörning) och en misstänkt emotionellt instabil personlighetsstörning, och att det närsomhelst kan gå över styr igen. Jag kan inte svära på att jag aldrig mer försöker att sluta leva, sedan den senaste överdosen har tanken mer eller mindre legat kvar i bakhuvudet även om det inte varit en tvångskänsla; att göra det just precis nu. Just precis nu kan jag faktiskt inte göra något sådant heller, eftersom alla mina piller tagits ifrån mig.
Om jag inte använder mig av mina gamla recept förstås...men ja, nej.

Jag ska iallafall försöka, försöka orka, försöka kämpa lite extra även när det blir motigt och jag helst vill ligga kvar i sängen och sova för evigt. Mer kan jag inte göra, kan jag?



Och du.
Du. Du. Du.

Jag önskar att jag hade lika lätt att lägga dig bakom mig som det varit lätt att låta dig komma nära.

Och dig.
Du. Du. Du.

De där ögonen som borrar sig in i mig vareviga gång du loggar in på msn, med just den där visningsbilden.
Jag försöker att hålla mig ifrån.
Men ännu har jag inte förmått att lägga alltsammans bakom mig.
Ännu lever någon form av hopp; att du en dag ska förlåta mig och att du ska låta mig komma dig nära igen.
Inte nära nära,
men vännära.
sd
ds,
men på ett nytt, fungerande plan.



Det var som ett slag i ansiktet att hitta brors dikter till mig bland dem från Snuss idag. Jag tänkte först att jag inte hade någon rätt att sätta upp dem på väggen, men jag gjorde det iallafall.

Jag blir så arg ibland. Känslan av svek, även om jag vet att det inte handlar om det, kommer så starkt över mig och hand i hand med svek kommer förstås värdelösheten. Och det vore så lätt att säga att jag ingen vän vill ha över huvud taget i sådana situationer, för då skulle det visa sig svart på vitt om människor är något att lita på. Men det är så manipulativt och jag vill inte vara sådan mer. Jag har ställt till med tillräckligt mycket genom att justera sanningen fram tills nu.

Inte så att jag gjort något elakt med avsikt.. jag har ju bara velat bli lycklig. Älskad. Som alla andra. Men alltid slår det fel och katastrofer blir ett faktum.


Se, det går visst att skriva lite ändå. Men det är nog för att jag började skriva i noggen, med intentionen att bara publicera det där. Nu vet jag inte. Det känns som att det passar bättre in på haket, i min dagbok där. Men det sätter en sorts press på vad jag skriver.


Jag skulle ljuga om jag inte skrev att jag kände samma slags rädsla över att förlora Dig ännu denna dag som då Ni hittade tillbaka till varandra och jag agerade sådär felfelfel och nästan förlorade dig för två vårar sedan. Men jag har inte vågat bokstavera det inför Dina ögon. Jag kan nog inte det nu heller. Av rädsla att skada oss ännu en gång, så djupt att det inte längre går att hålla oss samman.

Vet du om det? Jag tror faktiskt inte det.. och det känns inte som rätta läget att försöka förklara det nu heller, när det är så lång tid sedan vi träffades i verkliga livet senast. Två år. Om mindre än två månader är det två år sedan.

Svårt att förstå...




Och du, Grisbjörnen. Ibland hatar jag världen för hur den tog dig ifrån mig. Jag vet inte om jag inbillar mig, idealiserar. Men du var en sådan viktig pusselbit när jag orkade fortsätta, och nu är jag ensam på ett helt annat sätt.. Jag vet inte.

Ett stort långfinger vill jag peka åt världen ibland. Men vad gör det för skillnad? Nu är nu, och du existerar inte längre.. det förändras ju aldrig.




1 Juni 2007  | Länk | Tankar på kammaren | 1 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & sandra linnéa                                             Skaffa en gratis hemsida