Pudlar är bäst
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
6
7
8
9
10
11
13
15
16
17
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
<<
November (2017)
>>


Rally i hallen

Nu har Sagitta och jag tränat i hallen. Sagitta var jättetaggad. Tänk att snurr utåt, som var nästan omöjligt ett slag i somras går strålande både till höger och vänster. Läggande under gång, gå runt är plötsligt inget problem alls.

Slalom i högerhandling gick toppenbra medan spiral höger i vänsterhandling resulterade i för yviga svängar. 

Den nya övningen sitt, ett steg och stå o.s.v. som var så svårt vid introduktionen, nu fungerar jättebra. Sitt, stå, ligg går finfint. Backa tre steg går bra ibland och mindre bra ibland oavsett sida är det lika varierande.

En mästarövning, som vi aldrig gjort tidigare var ställande under gång, gå runt. I banan var den med högerhandling, vilket var omöjligt. Där hade jag ju inte tänkt till i förväg. Sagitta ville absolut inte stå kvar utan ville följa med i svängen. Jag borde naturligtvis lärt in den i sekvenser och inte börjat till höger. I vänsterhandling gick det jättebra direkt.

Standardfelet. Ingen systematisk inärning av nya moment. Gå för fort fram. Att jag aldrig lär mig! Kul var det i alla fall. Jag är säker på att vi båda tyckte det. Det blev ju många jubel och mycket godis.

8 December 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Egen rallyträning i Olseröd

Jag har en kompis, som tycker jag är en mes och hon förstår inte varför jag håller fast vid idén att först gå färdigt kurs efter kurs i rallylydnad och först därefter tävla. Därför får jag nu den ena mästarklassbanan efter den andra hemskickad för träning. Jag som inte ens startat i avancerad klass!

Ett stort problem är att höst/vinter inte är någon idealisk träningstid för mig. Det blir bara lite övningar i köket och då har jag tre pudlar, som trängs omkring mig. Stoja och Sagitta är fyllda av iver att jobba och Selina håller sig framme och hoppas på godis.

Nu har jag emellertid kommit fram till att jag framöver skall boka en halv timme varje vecka i den varma goa hallen före pudelagilityn. Det blir inte dyrare, ja snarare billigare än att åka på ridhusträningen. På torsdag blir det första gången och Sagitta får inleda. Jag tror vi kör den ena mästarklassen!

5 December 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Kursavslutning

I torsdags var det avslutning på Sagittas och min rallykurs avancerad/mästare. Vi gick en bana med nästan alla de nya skyltarna, som gäller från januari 2017. För att få ihop det behövdes två svängskyltar också, båda i högerhandling. De lyckades ganska bra.

Fortsättningsskylten ”sitt, ett steg stå, två steg sitt, tre steg ligg” har vi tränat inne och det har gått bra. Nu var det näst intill omöjligt att få Sagitta att stå. Byta sida från sitt på vänster sida till sitt på höger visade sig vara svårare än väntat. Vid andra rundan provade jag med att gå ner väldigt långt och styra. Då funkade båda dessa övningar bra. Att byta från höger till vänster var lätt som en plätt. Det är inte alltid lätt att förstå sig på hundens reaktioner.

Hunden framför. Föraren 1,2,3 steg bakåt med ”stå, sitt, ligg” gick lika bra som hemma i köket. Detta är en mästarskylt! Här har jag hittat rätt placering av styrhanden. ”Framför stå” har Sagitta verkligen lärt sig oavsett i vilket sammanhang de förekommer.

En övning sa jag direkt, att den kan vi inte. ”Sättande under gång, föraren går runt hunden” gick till min förvåning bra. Också detta en mästarskylt!

Sista momentet var det där föraren stannar och skickar hunden vidare till en kon. Där skall hunden stanna inom halvmeters avstånd och sedan invänta att föraren kommer dit varvid föraren går vidare och hunden skall sluta upp i fotposition. Detta är en mästarskylt och från januari skall avståndet för sändandet utökas från 2 meter till 5 meter.  Vi har bara gjort den inomhus och det är faktiskt en himla skillnad att flytta ut övningar. Dessutom var det i mörker med belysning, vilket inte undelättar.

Jag satsade på att skicka från kanske 3,5 m. Första gången gick det men Sagitta stannade mer än halvmetern från konen. Ändå väldigt nöjd! Andra rundan fungerade ställandet klockrent. Sagitta stod dessutom snyggt och blickstilla. Det gäller bara att jag ger kommandot ”stanna” i så god tid att Sagitta hinner stanna nära konen. Gissa, om jag var glad! 

26 November 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Från depp till övermod

I torsdags var Sagitta och jag på kurs. Vi gick en avanceradbana.

Moment 3 ”sitt lämna, sväng höger, kalla in” gick bra.

Moment 4 ”sitt, gå ifrån, kalla in vid konen några meter fram” – jättebra.

Sen stod skylt 5 nästan direkt, vilket blev en extra svårighet. ”läggande under gång, gå runt” är ett moment vi inte alls är säkra på. Inte lär det bli bättre av att jag, precis när Sagitta lagt ner framtassarna, passade på att trampa henne på foten. Andra försöket gick någorlunda men jag gick runt henne pekande och tjatande ”ligg kvar”.

Moment 7 ”sidbyte framför” gjorde jag med snurr, vilket funkade hundraprocentigt.

Sen kom vi till frestelserna. Det gick någotsånär ända till vi passerade leksaken sista gången. Nåja vi klarade oss vidare för Sagittas huvud lyftes så där 2 - 3 cm innan nosen var framme vid leksaken. Avdrag hade det blivit för jag stannade upp för att få Sagitta med mig. Ändå ganska nöjd. Sagitta var alltså på höger sida om mig!

”Sitt, sitt framför, gå runt till höger och sitt” – fortfarande högerhandling – gick bra. Lite segt och lite snett sittande framför. Det är min bedömning men inte jämfört med många andra hundars agerande. Då kommer vi tillbaka till vänsterhandling.

Efter två svängövningar skulle vi backa tre steg. Jag skall alltså gå tre steg bakåt och hunden skall följa med backande. ”två steg räcker”, tyckte Sagitta och stannade med rumpan snett ut från mig. Inte så lyckat med andra ord.

”Sitt, stå, ligg” var väl så där men om man betänker att de senaste tre övningarna hade vi utfört runt frestelserna, så var det över förväntan. Lite snett.

Sen skulle vi åter byta till högerhandling genom att Sagitta och jag skulle vända från varandra. Första försöket misslyckades. Jag var antagligen otydlig (hade dessutom glömt knepet vi övade med framgång hemma i köket i går kväll!)

270 grader vänster gick bra och så avslutade vi med att Sagitta skulle snurra ut från mig. Detta var i högerhandling och gick strålande. Härligt! Speciellt som vi tidigare haft jätteproblem med denna övning på den lättare vänstersidan!

Senare gick vi samma bana en gång till och alltihop fungerade.

Frestelserna ägnades inte en blick!

Kortare steg av mig i backningen gillades av Sagitta, som i själva verket backade precis lika långt som första gången. Men nu var det ju godkänt.

Läggande under gång gick riktigt bra.

Svänga från varandra var plötsligt helt OK enligt Sagitta.

Gissa om jag var glad och log hela vägen hem i bilen! Jag tror t.o.m. att jag gnolade lite för mig själv, något som inte störde någon utom möjligen Sagitta. Jag vet inte, hur det är med Sagittas musiköra.

Tänk, om jag skulle anmäla till tävling i alla fall! Lite hybris!

31 Oktober 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Ny coach

I Onsdags var Meja i Olseröd och hjälpte mig och pudlarna med rallyträning. Meja är en fantastisk hund av rasen Welsh corgi cardigan. Hon hade förstås viss assistans av sin matte. 

Meja har tävlat elitlydnad och varit på SM i rallylydnad. Oj, vad mycket jag lärde mig. Dessvärre fick jag också klart för mig hur lite Sagitta och jag kan. Inte kan vi starta i avancerad klass på länge än! Fast vi åkte hem och tränade på en del nya knep. Det mesta satt faktiskt som ett smäck hemma i köket. Få se hur det går att tillämpa på grästräningen. Det är ju en helt annan femma!

Under träningen ville Sagitta smita över till vänster så fort hon bara fick en chans. Inkallningen gick finfint på höger sida. Backa tre steg funkade riktigt bra i alla fall till vänster. Eftersom jag hade ett lydnadsekipage som läromästare, så var det inte många svängar och vändningar som var till belåtenhet. Sagitta var som vanligt tyvärr SÅ fixerad vid frestelserna att mycket fokus försvann från övningarna.

Stoja är galen i frestelserna men hon kunde ändå koncentrera sig bättre än Sagitta, då vi inte var i närheten av dem. Stoja glänste som vanligt med den tyska svängen och en del vändningar. Hon är dessutom mycket bättre än Sagitta på att sitta rakt.

28 Oktober 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Foton efter landskampen

Tidigare har jag utlovat foto av landskampsbucklan. Det var inte lätt att hitta någon plats i klubbstugan, som lämpade sig för fotografering, så det blev inte vidare bra.

Sen ville jag ta en bild av min fina Sagitta. Svart pudel och blanka, vita diplom är ingen bra kombination, så det fotot blev också tämligen misslyckat.

Alla tävlande fick en dansk/svensk fleecefläta som minne av dagen. Sagitta älskar den, så fotograferingen blev en ny frestelseövning.

30 Juli 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Avancerad klass

Sagitta och jag tränar flitigt inomhus - rally alltså!

Sagitta blir lika lycklig varje gång hon anar, att jag tänker träna. Stoja hakar på och vill också göra övningarna. Selina ställer direkt upp och är i vägen förmodligen mest för att även hon vill ha godis.

Alla moment i avancerad klass utom sitt-sväng-sitt (4 st) kan vi skapligt. Sen är det ju en sak att kunna inomhus och att utföra det utomhus och i bana, men vi är i alla fall på god väg. De fyra ovannämnda momenten har vi inte tränat beroende på att jag som vanligt inte begriper hur jag skall flytta fötterna. Sagitta klarar ju alla, oavsett hur jag gör, följer med i vändningen och sätter sig då jag stannar. Men det är lite onödigt att jag kanske gör fel. Rallylydnad har åtminstone en riktigt fånig inriktning. Det verkar vara viktigare exakt hur matte flyttar fötterna än att hunden gör det den ska!

Exempelvis skall jag backa tre tydliga steg och hunden ska backa med och hålla positionen. Jag har ofta lite svårt med balansen och svårt med långa steg. Hade väl varit bättre om hunden skulle backa i position ett visst antal meter. Det hade ju dessutom varit rättvisare. I mästarklassen skall hunden stå framför mig och backa från mig minst en hundlängd. Det är ju solklart och rättvist. Orsaken är naturligtvis att jag skall stå stilla och skicka hunden från mig. Då kan ju inte min förflyttning vara riktmärke!

27 Juli 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Lite om Sagittas och mina äventyr under landskampen

Dansk domare, dansk bana, danska regler och danskt protokoll. När jag fick det senare blev jag väldigt besviken för det hade jag inte läst på om. Orsaken till besvikelsen är att på detta protokoll får man inte veta, var minuspoängen har dragits och det är jag alltid nyfiken på. Strunt i det! Vi hade ju 98 poäng och kom på den bättre halvan av de startande. De flesta tävlar normalt i högre klasser än jag. Flera SM-ekipage var på plats.

-----------

Jag fick den stora äran att avsluta hela tävlingen. Den svenska fortsättningsbanan resulterade i 76 poäng. Alla avdragen härrörde från Sagittas kolossala intresse för frestelserna.

"Åttans frestelser" var moment fem och låg längst bort i vänstra hörnet sett från starten.

Direkt när vi kom in på banan och skulle gå spiral vänster, så spanade hon snett framåt vänster på frestelserna (ganska långt bort) och hade ingen riktig lust att följa med mig. Förarfel  (-3) då jag stannade för att locka Sagitta med mig. Jo, jag var tvungen att stanna för vi skulle båda runda en kon. Om Sagitta tagit en genväg hade vi fått minus 10 poäng.

Momentet fyra var en framförskylt, där man börjar med sitt. Sagitta var inte så angelägen om att sätta sig utan ville hellre framåt mot frestelserna ( - 1 för sent sättande).

Och så var vi framme vid "Åttans frestelser", där frestelserna skall passeras tre gånger. Jag lyckades locka Sagitta med mig de två första vändorna genom att prata om godis men när vi skulle passera för sista gången, så smög Sagitta försiktigt fram mot mjukisleksaken. Det syntes tydligt att hon visste det var förbjudet. Jag sa till henne och trodde ett ögonblick att jag lyckats men så tog hon den väldigt försiktigt i munnen. Inte visste jag hur jag skulle förfara, så jag frågade domaren. Jo, jag fick ta leksaken och lägga ner den på marken. Naturligtvis rörde jag inte Sagitta. Då hade vi ju blivit diskade. Efteråt sa domaren att jag kanske kunde försökt få Sagitta att frivilligt spotta ut leksaken. Tänk, vad korttänkt att inte prova med det! (- 10 för att Sagitta tog frestelsen och -3 för förarfelet att jag tog frestelsen)

Moment sex var sidförflyttning höger. Det börjar med att hunden ska sätta sig vid sidan. Det ville inte Sagitta göra, för hon ville titta på leksaken, som hon just blivit fråntagen. Därför satte hon sig snett framför mig i stället. Hur i all världen får man sen hunden att följa med mig ett steg åt höger och sätta sig vid min vänstra sida? Jag bestämde mig för att strunta i var Sagitta befann sig och gjorde som jag skulle. Och ser man på, det lyckades! (-1 för sned sits).

Moment sju var dubbelslalom så långt från frestelserna man bara kunde komma. Den gick fint. Därefter högerspiral, som också gick bra.

Sen var det åter dags att gå mot frestelserna och moment nio innebar att Sagitta skulle vända helt om bakom ryggen på mig trots att hon egentligen var på väg mot frestelserna. "Nej men det kan du väl inte mena!" För en sekund trodde jag att Sagitta tänkte sätta sig ner och stirra på frestelserna. Det hade ju blivit minus tio poäng till men hon bara stannade upp. Jag fick ju också stanna eftersom skylten var framför mig och Sagitta inte var framme vid skylten, där både hon och jag skulle vända (-3 för förarfel, -3 för bristande samarbete)

Därefter avlägsnade vi oss från hörnet med frestelserna och resten av momenten gick som på räls utan ett enda poängavdrag på de sista åtta övningarna, som alls inte var särskilt lätta. Bl.a. snurren fanns med. Sista momentet var 360 grader runt till vänster i springtempo. Det har vi faktiskt aldrig gjort men det var inget problem. Svängen blev liten och fin.

Vilken himla tur att det slutade så bra! Sagitta är väldigt duktig. Bara hon kunde släppa sin fascination för frestelserna. En dag som denna under löpet var det inte lätt för Sagitta att ignorera det gulliga gosedjuret.

24 Juli 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Landskampen

Dagen blev jobbig p.g.a. det extremt varma vädret. Inte vajade fanorna i vinden som på fotot. Allt kretsade kring att hålla sig någorlunda i form - både människor och hundar. Äta, dricka, söka skugga, keps för solen och hålla koll på att bilen stod i skugga.

Sagitta och jag hade inte bara värmen att kämpa mot. Sagitta löper och betedde sig ganska märkligt hela dagen. Gick omkring och gnydde hela tiden. Hon ville adoptera alla hundar vi såg, stora som små. I begynderklassen var hon seg som sirap och jag fick verkligen hålla på och peppa hela banan. Då kände jag mig inte särskilt entusiastisk inför ytterligare tävlande. Fast Sagitta gjorde ju allt hon skulle och hade trots allt fin kontakt med mig. Vi fick ihop 98 poäng men det fick jag veta först vid prisutdelningen. Med tanke på domarens kommentarer hoppades jag faktiskt på 96 eller 98 poäng.

Inför fortsättningsklassen "värmde vi upp" i skuggan under tallarna. Vi tränade att gå i åtta runt två bollar. Före träningen tog hon favoritbollen men sen gick det hyfsat bra. Sidförflyttning har vi inte gjort sedan förra tävlingen för tre veckor sedan men den gick strålande bara jag kom ihåg att styra upp sättandet, så det blev rakt efter förflyttningen. Snurren var inget problem och resten räknade jag kallt med att det skulle gå bra.

Frestelserna gick käpprakt åt skogen och de kastade djupa skuggor över utförandet av många moment men vi blev i alla fall godkända med 76 poäng. Sagittas fixering vid frestelserna börjar verkligen oroa mig.

23 Juli 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Lite av vaje

I går kväll åkte vi  p.g.a. värmen till klubben ganska sent. Då träffade vi på ett semestrande par från Karlskoga med tre terrier. Den yngste, kastrerad hane, och Stoja busade och hade jättekul. Deras äldsta, 12 årig tik, och Selina hjälptes åt med polisjobbet. "Någon ordning får det väl ändå vara!"

Vi tränade lite agility. Lätt rundbana, som Stoja klarade toppenfint. Sen gjorde vi lite svåra sekvenser, där vi bl.a. körde i åttor runt två hinder.

Sist tränade Sagitta och jag lite rallylydnad. Jag var jätterädd när jag som tredje övning valde backning. Sagitta tvekade inte utan följde med rakt och fint två steg och fick mycket beröm. På lördag kan det som mest bli ett steg backning, då vi ska tävla den danske begynderklassen. Jag kände mig lite lättad men är långt ifrån säker på att vi passerat den kritiska punkten.

I går kom en liten hälsning från Selma. Hon har nu fått vara ute i trädgården under noga övervakning. Livet är såå spännande.

Vilken tur för lilla Selma att hon fick ett bra hem.

22 Juli 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Träning inför landskampen

Den här veckan har jag bara tränat rallylydnad av två skäl. På lördag ska Sagitta och jag vara med i landskampen Sverige - Danmark i Åhus. Alla agilityhinder har varit undanplockade sedan i söndags. Så kan vi inte ha det! Gräset är så pass högt att jag inte kan springa på vissa delar av planen. I morgon är det tre veckor sedan det klipptes. Jag är helt införstådd med att det är ideella krafter, som ska sköta det. Men löftet om att meddela (via hemsida eller fb) om tid för klippning har bara infriats en gång. Tänk om vi agilityengagerade kunde sköta den själva! Men det strandar på styrelsens ovilja. Vi behöver ju en nyckel. så vi kan komma åt åkgräsklipparen. Hopplöst!

I dag tränade jag först med Sagitta. Liksom i går använde jag mitt nya knep för att få Sagitta att fixa "åttans frestelser". Det gick så där. Tänk, att för två månader sedan var det inga problem alls men nu blir hon som förryckt och andra övningar blir också lidande. Sagitta har liksom bara frestelserna i hjärnan nästan hela tiden.

Ändå gick träningen riktigt bra. För första gången lyckades backning tre steg alldeles perfekt utomhus. Rakt, snyggt och glatt genomförd. Stort jubel och godis. Mot slutet av träningen försökte vi en gång till men då var det stört omöjligt. Vilken scenförändring! Sagitta ville inte ens försöka och hon tog till samma flyktbeteende som tidigare med snurren. Hon var alltså på väg att springa till bilen och det krävdes mycket springande och lockande från mig för att få henne på humör igen. Nu går det ju med snurren, så jag ska väl inte misströsta helt.

Byta sida framför går jättebra både till vänster och höger. Nu är vi nästan framme vid att jag inte behöver anpassa min fart utan Sagitta fixar det ändå. Alla bytena fungerar någorlunda tillfredsställande, även mästarklassens. Några av de, där vi byter sida genom att vända 180 grader på olika sätt, behöver kanske tightas till  lite. Bytet där Sagitta saktar in och byter bakom mig går strålande.

Stoja fick jobba lite också. Frestelserna med nya knepet gick riktigt bra. Men vi hade förstås kopplet på! På tävling gäller det att ha hunden lös.

Selina  gick nog över balansbommen fem gånger och så tog hon slalom en gång. Hon var jättenöjd men när vi kom hem sov hon flera timmar och har inte ens varit med uppe på övervåningen.

21 Juli 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Vägen till uppflyttning

Hur gick det då till när Sagitta och jag genomförde fortsättningsklassbanorna?

Den första har jag berättat om.

 

Den andra banan framkallade en veritabel chock i min hjärna. Den var, i mitt tycke och många andras, så svår att jag inte kunnat tro det var möjligt att få med så många svårigheter i en och samma bana. Två stycken "Åttans frestelser" med hopp över hinder emellan dem var kanske mest i ögonfallande. Båda vändningarna åt vänster med sitt-ett steg- sitt. Sidförflyttning vänster. Tysk sväng. Sitt-stå-gå runt. Vända hunden precis framför frestelserna för att sedan följa med en backande förare från frestelserna. Avsluta med långsam gång ut från planen med frestelserna till vänster om hunden.

Jag övervägde allvarligt att stryka oss och åka hem eftersom jag inte kände att Sagitta och jag var mogna för den banan men jag ändrade mig och lyckades få ihop 81 poäng. Vilken seger! Vi fick fem stjärnor för övningar, som gjorts extra väl. Kommentaren har jag redan skrutit om och vi kom på femte plats av 22 på första tävlingsdagen på en, i mina ögon, mardrömsbana.

Har jag klarat av en sådan pärs, så lär det krävas en del för att chocka mig igen. Fördelen var, att jag inte ens behövde vara nervös!

 

Den tredje tävlingen blev förskräcklig. Många hundar snusade sig genom banan. Sagitta fick inte ett enda snus men jag fick slita som en galärslav för att hålla hennes nos från marken. Efter misslyckad snurr blev Sagitta liksom förra tävlingen fullständigt förryckt och kunde ingenting på en stund. Övningarna 5,6 och 7 slutade med sammanlagt 30 minuspoäng. Resterande 14 moment gav två minuspoäng. En tävling jag gärna "lägger till handlingarna" trots att helhetsintrycket var mycket positivt.

 

Fjärde tävlingen kändes bara SÅ bra. Jag hade t.o.m. samma bedömning som domaren. Banan innehöll två snurrar. En kunde Sagitta acceptera den dagen men två blev för mycket (-10) och frestelserna var verkligen frestande (-3). En kompis hund kastade sig helt oväntat över godisburken och försökte bryta upp den! Sagitta och jag fick således 87 poäng och uppflyttningen till avancerad klass var ett faktum.

Det var inte bara jag, som tyckte det var en bra runda. Klubbkompisar sa, att det såg SÅ snyggt ut. Applåder och många tummar upp. En så'n härlig dag! Och en så'n härlig hund!

5 Juli 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Tillbakablick

Nu har Sagitta och jag inlett vägen mot            rallylydnadskarriären!???

Observera frågetecknen! 

I går började jag på fullt allvar att fundera på att anmäla till en riktig kurs i rally.

Först borde jag kanske göra ett nytt försök att få upp lite mer intresse. Dagens övningar med Sagitta var väldigt positiva.

Sagitta verkade mycket förtjust. Förhoppningsvis följer fortsatt träning!

Så skrev jag den 30 juni förra året när jag för första gången varit och tittat på en rallytävling med de riktiga essen. I går, vid motsvarande tävling detta året, blev Sagitta uppflyttad till avancerad klass (den tredje svårighetsgraden av fyra) och vi har en tid hållit på och tränat på övningar för avancerad klass!

Dessutom är Stoja uppflyttad till fortsättningsklass och tränar för fullt inför debuten där!

4 Juli 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
RLD F

RLD N  RLD F  Black Basic Reliable Runner, "Sagitta"

Nu har Sagitta erövrat en titel till. Det tog femton dagar. I dag fick hon sitt tredje kvalificerande resultat i fortsättningsklassen med 87 poäng.

Fotograferingen var nästan svårare att få till än arbetet på tävlingsbanan.

3 Juli 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Första fortsättningsbanan

I lördags utlovade jag ett litet reportage från debuten i fortsättningsklass rallylydnad. Efter tävlingarna har jag alltid huvudet fullt av tokiga, roliga, fåniga eller rent av idiotiska episoder men efter några dagar har jag liksom assimilerat händelserna och då blir det inte så lätt att skriva om dem.

Den första banan var så där lagom svår och jag tyckte att det definitivt skulle vara möjligt att göra ett godkänt resultat. Efter startskylten, ganska nära första skylten med 360 grader vänster låg en omfångsrik hög med kaninpluttar. Den skulle alltså passeras två gånger! Först på väg till skylten och sedan i svängen. Min enda tanke var att försöka att INTE tänka på den och framför allt att INTE ens snegla på den. Det är lätt att leda hundens uppmärksamhet till problemet. Det gick galant. Kom ihåg att Sagitta numera tävlar utan koppel!

Andra skylten var sidosteg höger. Där blev det en sned sits och minus 1 poäng. Sen kom vi till trean och jag trodde mig kunna banan men plötsligt blev det blackout i hjärnan. Det finns en hel drös med skyltar, där hunden skall sitta framför föraren och sedan dirigeras in till höger eller vänster. ibland ska hunden sitta innan vi går vidare ibland inte. Vilket var det nu? Jag bestämde mig för inte men när jag gick vidare insåg jag att jag valt fel och således hade gett bort 10 poäng. Axlarna åkte ner men jag lyckades skärpa mig och jobbade på.

Slalom gick bra och till min stora glädje gjorde Sagitta snurren perfekt. Det gick som på räls. Jag kom ihåg att gå långsamt hela vägen från skylt 7 till skylt 10. Jag tror att jag för säkerhets skull högt upprepade ordet "långsamt" om och om igen hela vägen. Det är duktigare och mycket erfarnare förare, som glömt bort det.

Spiral vänster är en övning, där vi går runt runt kring tre koner. Sagitta brukar inte bry sig men plötsligt fick hon för sig att hon måste lukta på en kon. Minus 1 poäng.

Skylt 13 var den, som orsakade paniken några kvällar före tävlingen. Jag hade tillsammans med en god vän med stor kunskap bestämt mig för sättet att genomföra övningen. Vid banvandringen ändrade jag mig dock. Resultatet blev att Sagitta inte satt blick stilla utan hasade med en liten liten bit precis som före panikattacken. Ytterligare en tiopoängare! Minus alltså. Gissa, om jag fick skäll efteråt!

Hoppet gick jättebra. Övergång från spring direkt till långsam gång var något jag bekymrat mig för men det visade sig inte vara något problem.

Vi fick 78 poäng (godkänt), alltså 22 minuspoäng, varav jag helt ensam stod för 20 genom att göra två stycken förarfel!

23 Juni 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Tävling i brännande sol utan regn

Debuten i fortsättningsklass med Sagitta är avklarad. 

Resultatet blev två kvalificerande resultat på 78 respektive 81 poäng.

Sagitta är fantastiskt duktig. Det tål verkligen att upprepas. Matten har lite att förbättra för egen del. Förhoppningsvis kommer litet reportage senare.

Helhetsintryck och kommentarer för bana nummer två kan jag inte låta bli att återge redan nu. Vi har fått många berömmande ord i nybörjarklassen men dessa slår nog dem och lite stolt känner jag mig allt.

"Samspelt ekipage med fin utstrålning"

Det är svårt att lyckas få foton av svarta pudlar där ögonen syns och man får ge avkall på annat i bildkvaliteten.

18 Juni 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
En dag närmre

Lördagen närmar sig. Nerverna börjar göra sig påminda. Mycket kretsar förstås kring vädret. Ska det regna hela natten före och hela dagen? Så har prognosen sett ut en tid. 25 mm under dagen, hu så hemskt! I går kväll hade den förändrats radikalt och nu förutspås regnet sluta tidigt på morgonen.

I går tränade Sagitta och jag. Den nya bollen är fortfarande jättejätteintressant och så fort det blir en liten minipaus i tränandet, så kan hon inte avhålla sig från att springa fram och ta den. När vi går banan är det däremot inga som helst problem med frestelserna.

Jag trodde ju att jag "löst" problemet med snurren. Trodde jag, ja! Icke ! Nu gick det bättre men inte bra med den gamla visningen. När jag tävlade lydnad med Smilla var det en domare, som kallade henne stundomsinnad. Hon kunde under den korta stunden med "fria följet" skifta i uppträdande från toppen till botten. Stavningskontrollen vill inte kännas vid ordet men nu har jag dammat av det och bestämt mig för att Sagitta är stundomsinnad när det gäller snurren.

Det stora problemet är dock "sitt - stanna kvar- sväng vänster - kalla in". Jag skulle vilja påstå, att det aldrig funkade igår. Sagitta satt nog inte kvar en enda gång. Det värsta är att jag aldrig själv känt mig bekväm med mina rörelser, inte ens utan hund. Hur ska det då kunna gå med hund? Panik utbröt på kvällen och jag mejlade halvt desperat till min instruktör, som snällt svarade omgående. Inte för att jag fattade något men jag satte i gång och jobbade i köket. Och si, plötsligt gick det att flytta vänster fot framåt i vänstersväng utan att Sagitta följde med! Kan det vara möjligt att det går ute också?

Just nu småregnar det och jag överväger att åka ut på klubben och träna!!!

16 Juni 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Träning inför debut

En vecka före tilltänkta debuten i fortsättningsklassen tränade vi för andra gången med skyltar. Vi hade inte så många skyltar (mattes lättja) utan de får ha lite varierande betydelse.

Hopp över hinder gick perfekt. Även då Sagitta fick lite hög fart, så stannade hon upp och gick fot när jag kom fatt henne.

Sitt-stå-gå runt var problemfritt. Likaså sitt-ligg-sitt.

Alla olika "sitt-sväng -sitt" samt "sitt- stanna kvar- kalla in-sitt" fungerade jättebra. Sagitta (även Stoja) har ju haft en tendens till att vilja följa med i svängen eller åtminstone tjuvstarta före inkallningen. I går kväll tränade jag i köket med att låta Sagitta sitta kvar medan jag gick ända ut i hallen innan hon blev inkallad. Det hade tydligen burit frukt. I dag gick jag bara ett steg eller många steg medan Sagitta satt kvar!

Sitt- styr in framför - sitt. Detta moment har jag nog glömt att träna på utomhus. Sagitta tvekade och backade in till sidan i stället för att gå fram i tron, att jag ville hon skulle sitta närmre. Vid andra försöket gick det bra. En stund senare provade jag på nytt och det lyckades perfekt.

Först gick vi bara åttan. Sedan utökade jag med frestelser (sista momentet på banan). Frestelserna med ny, väldigt lockande  gul pipboll var nästan för bra tyckte Sagitta och riktigt slickade sig om munnen. Hon hade aldrig sett bollen förr och hade ögonen på den medan vi gick banan. Jag fick flera gånger påminna Sagitta om att vi höll på och jobbade. När vi väl kom till åttans frestelser, så gick det riktigt bra.

Tyska svängen blev snäv och fin (med godis).

Och så har vi sorgebarnet. Snurr under gång. I dag var det åter igen rena skräcken för Sagitta. Hon snurrade inte utan sprang till bilen. Jag, som trott att hon kommit över sin fobi för snurren! Efter mycket spring och lek med boll i snöre lyckades jag få Sagitta att snurra efter bollen flera gånger. Vi avslutade med lyckad snurr utan boll. Mycket jubel och belöning.

Kanske måste jag försöka hitta ett nytt sätt att styra snurren. Det fungerade jättebra när jag vände överkroppen och visade med höger hand.Det blir ju som när jag styr i agility. Folk kommer förstås att tycka det ser konstigt ut men strunt i det. Bara det fungerar. Problemet är bara att jag hela tiden ska röra mig framåt. Kommer jag att klara det? Minsta halvhalt kostar poäng men å andra sidan blir det dyrare om Sagitta inte snurrar (- 10 p) för att inte tala om priset på att Sagitta lämnar mig och kanske banan!

11 Juni 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Tävling stundar

Sagitta är anmäld till rallylydnad fortsättningsklass. Det är flera veckor dit men jag är redan nervös. Kommer Sagitta att vilja göra något på banan? När vi vid förra kurstillfället började träna på att få tyska svängen snävare blev Sagitta jättesur och "drog till skogs". Hon förväxlade min styrning med snurr. Hon gillar inte att göra fel. Sen tolkade hon det som framförsignal och så blev det fel igen. Då ville Sagitta inte vara med längre. Senare tränade vi hemma i köket och då gick hon och la sig på skohyllan i hallen. Efter det ville Sagitta inte göra några framförövningar heller.

Det värsta är, att jag inte förstår vad jag gör för fel. Stoja gjorde rätt direkt och tränar gärna det momentet. Hu, så pinsamt om min fina Sagitta bara lämnar banan! Vi måste hitta glädjen tillsammans i alla moment men jag har ett bra slag undvikit alla övningar, som kan få Sagitta på dåligt humör. Hoppas hennes obehagskänslor går över snart. Det är så hemskt att se Sagittas flyktbeteende.

Sagitta och jag har inte tränat på ett tag. I dag var vi som så ofta på klubben. När jag hade stoppat in de andra pudlarna i bilen (skugga och öppna dörrar) förstod Sagitta att hon och jag skulle träna. Då var hon på väg att dra sig undan men jag lyckades få henne med mig genom att springa och skoja med henne. Vi tränade många moment och det gick bra. Den tyska svängen blev yvig men jag brydde mig inte. Jag får väl låtsas som ingenting och ta poängavdraget men behålla en positiv och glad Sagitta.

Precis på sluttampen fick jag en ny idé om hur jag skulle kunna styra. Jag tog mod till mig och i köket har vi nu testat idén. Den lyckas varje gång. Målet var att styrningen ska vara alldeles ny och ska inte gå att förväxla med något annat moment. Sagitta följer mina händer och ser lycklig ut! Måtte detta funka!

3 Juni 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Nu ska allt bli rakt

I går var det rallykurs. Det var en massa moment med "sitt", "ligg" och "stå". Målet var att allt skulle bli RAKT. Framför allt "sitt - ligg" har en tendens att bli snett framför beroende på hundens förväntan och spaning efter godis. Belöningen kommer ju ofta när hunden lagt sig. Bättre är då att vänta med belöning tills vi går vidare, något jag tränat på ganska mycket. Men det är lätt att glömma sig. Konsekvent träning!

Ett delmål skulle då vara att hunden inte nödvändigtvis måste ha ögonkontakt hela tiden utan i stället titta framåt. Första delmålet borde då bli att få hunden att gå ganska långt bak (Bogen vid benet, om jag kommer ihåg rätt). Då kan ju inte hunden ha ögonkontakt. Det senare har jag jobbat jättemycket med, i synnerhet med Stoja.

Sen skulle vi få hundarna att resa sig eller lägga sig utan att flytta frambenen. Jag tyckte det var ganska konstigt, för så tränade jag, så vitt jag minns, aldrig Smilla i fjärrdirigeringen. I dag tror jag mig ha kommit fram till att om man inte drar hunden framåt från "sitt", så kan ju inte hunden hamna snett framför utan blir kvar i rak position. Om hunden sitter rakt förstås! Solklart.

Momentet "sitt - stå" tränades i köket (svårt för alla tre pudlarna vill vara med) och sedan i trädgården med en i taget. Gissa vem, som snappade detta nya "stå" direkt! Jo, Stoja! Hon lyckades nästan varje gång. Kul, men jag är egntligen lite orolig för att börja ändra mitt i jakten på tredje uppflyttningsresultatet. Sagitta är ju inne i en ren träningsfas inför fortsättningsklassen.

12 Maj 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Skicka över hinder

I fortsättningsklassen finns ett moment, där hunden skall skickas över ett hinder från en punkt ca 2 m före hindret. Sen får man skynda sig så hund och förare kan mötas och fortsätta till nästa skylt.

Du milde vilken tid det tog för Sagitta att fatta detta! Hon drog på i värsta agilityfarten och hade inte tid att vänta på mig. Hon tittade sig förvirrat omkring och undrade var nästa hinder fanns. "Ska jag springa ända bort till balansen? Konstigt!" Tilläggas bör kanske, att jag använde ett agilityhinder och tränade på agilityplanen.

I går kom vi inte särskilt långt i träningen, så i dag började jag med att sätta Sagitta strax före hindret medan jag placerade mig strax efter hindret. Då lyckades jag fånga upp henne ganska snabbt. Sen fortsatte jag att utveckla momentet mer och mer för att komma närmare och närmare rätt utförande. Det är tur att Sagitta är en tålig pudel, som orkar nöta och nöta, för det tog tid. Innan vi slutade för dagen, så kunde vi t.o.m. få till ett sitt vid en ny skylt bara några meter efter hindret. Då var jag jättenöjd och glad.

Vi tränade även "åttans frestelser" med två bollar. I går var det första gången utan koppel och det gick bra. Även i dag lyckades denna övning. "sitt - stå - gå runt" var suveränt bra. Läggande under gång blev faktiskt riktigt rakt.

Jag börjar så smått fundera på att starta i en träningstävling i Burlöv i slutet på månaden! Visst kan jag förefalla lite, inte så lite heller, ambivalent.

Samtidigt med dessa tankar håller jag på och tjatar om, att jag egentligen inte är så förtjust i rallylydnad och inte vet, om jag tänker fortsätta satsa. Men det är ju så himla kul att hitta på sätt att träna och se hur poletten förr eller senare trillar ner för underbara Sagitta.

10 Maj 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
All vår fortsättning bliver svår

Travesti på "Omnium rerum primordia sunt dura."  Nej jag är inte latinare men med tanke på min förmåga att räkna (se nedan), så borde jag kanske blivit det! primordia=början.

fortsättning=sequentia ???

Glöm det! Det här skulle ju handla om pudelträning.

I onsdags var det åter rallykurs för Sagitta och mig. Vi tränade enskilt en massa olika moment som stationer. Det gick väl hyfsat bra. Fast jag har fortfarande väldiga problem med att förstå de fyra momenten 204, 213, 214 och 217.

Sätt hunden, ekipaget svänger höger/vänster, går ett steg och sätter hunden. Jag klarar helt enkelt inte av räknandet!

Likadant är det med sätt hunden, låt hunden sitta kvar, föraren svänger höger/vänster, går ett steg och kallar in hunden till att sitta vid sidan. Jag fixar inte räknandet!! Känner ni någon mer, som inte kan räkna till ett?

Sen övade vi dessa stationer i olika tempon - inte helt lätt. Spring fram till "sitt - framför sitt - ingång höger sitt" och spring vidare. Det betyder alltså att Sagitta ska springa, sedan sitta på tre lika ställen och direkt fortsätta springa.

Spring, sakta ner två steg, lägg hunden (snabbt och  rakt) och spring vidare. Något att öva på!

6 Maj 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Jubel i bushen

 

Nu har Sagitta och jag kört ett träningspass till ute på klubben. Det var jätteroligt.

"Åttans frestelser" gjordes exakt som i går kväll. Skillnaden var bara, att jag hade två olika sorters bollar; en orange tennisboll med band och en vit gummiboll med ganska lång lina. Först ville Sagitta ta tennisbollen och eftersom vi hade koppel, så blev det sträckt. Sedan brydde hon sig inte och när vi gått ett par rundor lekte vi med tennisbollen. Sagitta var nöjd och glad liksom matte. Därefter blev det några rundor till med efterföljande lek med gummibollen. Tror ni Sagitta kände sig belönad? Nej, hon kände sig snarare lurad på konfekten. Hon ville leka med tennisbollen!

Snurren blev nästa övning och först ville Sagitta precis som vanligt inte snurra. Tredje försöket lyckades men jag fick stå stilla. Efter ytterligare några snurrar kunde jag bara fortsätta gå medan hon snurrade och hann fatt mig efter snurren.

De olika övningarna, som började med sitt och slutade med sitt efter sväng 90 grader gick hur bra som helst.

Sist gav jag mig på den svåra sidförflyttningen åt vänster. Jag lyckades tala om för Sagitta att hon skulle flytta sig. Sen var det bara för mig att ta ett stort steg. Då var Sagitta redan på plats och satte sig direkt. Nu undrar jag förstås om det blir godkänt att göra så.

Jublade gjorde jag i alla fall.

 

14 April 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Med ett leende på läpparna

Kurstillfälle 2

Det regnade hela dagen men precis till 19.30 hade det, i enlighet med prognosen, blivit uppehållsväder.

Jag och en kursare till fick hålla till på gräset. Därför stannade jag kvar trots att jag direkt hade fått tips om 218, 213 och 204 för att sedan kunna jobba hemma till nästa onsdag.

Vi började med "åttan utan frestelser". Sen lades två bollar med snören ut och så gick vi "med frestelser". Sagitta blev alldeles till sig redan när hon vid genomgången såg Gitte hålla bollarna. Naturligtvis gick Sagitta direkt på bollen och ville inte gå med mig. Sen lyckades jag locka henne med mig i perfekta åttor och belöningen blev att leka tillsammans med mig med den ena bollen. Därefter en ny runda och lek med den andra bollen. Sagitta var jätteduktig.

Stå gå runt gick naturligtvis kalasbra.

Snurren gick bra och efter några försök flöt det på helt perfekt utan att jag behövde göra den där lilla halvhalten. Härligt!

Sedan grep vi oss an 218, det enligt min mening allra svåraste momentet. Vi fick några olika förslag på hur problemet kan lösas. Det lär bli ett litet "pilleri" att hitta vilket, som funkar bäst. Vi lär inte bli sysslolösa kommande vecka. Och så måste jag ju träna med Stoja inför tävlingen.

Slutligen jobbade vi med 204. Jag höll på och utförde  det  ett flertal gånger utan hund, Sen testade jag det med Sagitta och det blev riktigt bra. Tips: "Glöm inte att stanna upp rejält och visa att hunden verkligen kan sitta kvar före inkallning!"

Än en gång säger jag bara: "Vilken pärla Sagitta är!" Hela hemvägen hade jag ett leende på läpparna.

13 April 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Sagitta på hugget igen

I dag har Sagitta och jag tränat igen och det gick bra.

Nu funkade åter övningen sitt framför och sedan ingång både vänster och höger. Härligt! Detta har ju varit problem sedan den olycksaliga träningen förra veckan.

Snurren gick riktigt bra efter det jag brutit ner övningen i delmoment. Sagitta har tidigare inte gillat den, fast hon märkligt nog gjorde den  på klubbkampen i höstas. Håller detta blir jag verkligen glad.

---------

Om jag och Sagitta inte kan gå på kurs, så måste jag koncentrera mig på att ta reda på hur vi på bästa sätt lär in vissa moment.

207. sitt,sidosteg höger,sitt - detta kan vi något så när men sista sitt blir gärna lite snett framför mig. Och vad betyder rakt till höger? Skylten visar inte vad jag kallar "rakt till höger" utan i stället ett steg snett framåt.

218.  sitt,sidosteg vänster,sitt - jag kan inte bestämma mig för hur jag lättast får Sagitta att förstå, att hon skall gå ifrån mig. När hon väl fattar det, så är det inga problem för henne att sätta sig igen.

204 och 217. sitt, hunden sitter kvar medan föraren vänder 90 grader o går ett steg. Hunden kallas in och sätter sig. - Här funderar jag på hur min vändning skall utföras för att vara korrekt. Från när räknas steget?

213 och 214. sitt, ekipaget svänger 90 grader. Föraren tar ett steg, stannar och hunden sätter sig.  - här har jag samma fundering på hur jag svänger och hur steget räknas.

12 April 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Fortsättningsträning på gång

I onsdags på rallykursen skadade jag ju knät.

Dagen efter försökte jag träna rally med Sagitta men hon var så störd, att hon praktiskt taget inte kunde göra någonting. Jo, visst vet jag att Sagitta är en känslig hund men detta.

Hemma i köket var det lika illa. Jag fick jubla, klappa och studsa för att få henne på humör att göra någonting. Men sen hon satt sig förblev hon sittande hur mycket jag än kallade.

Fredag var det lika illa och sen valde jag att inte försöka träna varken lördag eller söndag. För resten hade jag ganska ont lite varstans runt knät, så jag kände mig inte heller i form. Inte kul alls!

I dag, måndag, gick det plötsligt att köra ett ganska omfattande program. Allt gick nästintill perfekt. Enda problemet var sitt framför och sedan runt till sidan men det var där det hängde upp sig direkt i torsdags!

Först tränade vi nybörjarövningar med koppel och sen fortsättningsskyltar utan koppel. Vi gjorde många av de moment jag tror mig kunna fixa utan hjälp: 201, 202, 203, 204, 205, 213, 214, 216, 217, 218.

Oj, vad glad jag blev!

11 April 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Glädje förbyttes i sorg

Nu skulle Sagitta och jag börja på fortsättningskurs i rallylydnad. Vi har inte varit på träningsplanen sedan klubbkampen i mitten av oktober. När Sagitta kom ur bilen med "rallykopplet" på genomgick hon en fullständig förvandling. Hon började gå som på tävling. Spänstiga steg vid min sida, otrolig förväntan i blicken och perfekt ögonkontakt med mig. Sagitta utstrålade äkta, oförfalskad lycka. Det var helt underbart att se och mattehjärtat svällde av stolthet.

Där vi höll till i höstas pågick nu agilityträning. Rallylydnaden var förvisad till ett annat hörn av planen, som såg ut som en motorcrossbana med en massa spår av ryttare ovanpå eländet. Jag blev lite förvånad och och väldigt besviken men satte i gång med träningen. Sitt-stå gick som vanligt bra. Ligg tilltalade inte min lilla pudelfröken på det underlaget och hon vägrade lägga sig. Konstigt? Nej, det var hårt och knöligt.

Ställande under gång gick strålande. Sen skulle vi träna stadga med hjälp av belöning Tipset var att den skulle komma från min högra sida snett ner mot Sagitta. Det funkade inte så bra men om jag förde handen uppifrån på vänster sida rakt ner gick det jättebra och Sagitta tog inte längre några små steg framåt utan stod blick stilla. Min hand korsade då linjen mellan Sagittas och mina ögon. Fixat!?

Sen skulle vi göra ställande i springtempo. Det var inga problem för Sagitta bara jag förvarnade om att det skulle bli ställande. Då kallade jag det för stanna.

Problem blev det däremot för mig i springandet. Jag skadade mitt knä på det knöliga underlaget. Jag, som varit smärtfri så länge nu och kunnat röra mig helt obehindrat! Jag kunde sedan knappt gå utan fick hasa mig fram när vi skulle träna "åttan utan frestelser". Det påverkade genast Sagitta också och hon fick svårt att genomföra övningen. Jag frågade om det var meningen att vi alltid skulle vara där med träningen och fick svaret, att så var det. Fast allra sist verkade det som att vi kanske kunde vara på gräset framöver. Vi får se hur det går men jag vill inte betala pengar för att skada mig. Jag har anmält Stoja till tävling i Sölvesborg om fjorton dagar och då vill jag vara ok.

Till sist provade vi med att jag backade med Sagitta gående mot mig och så skulle hon lägga sig på kommando. Det gick inget vidare då jag inte mådde bra. Min skada, som så klart oroar mig, förstörde jättemycket och min koncentration och den viktiga memorering av kvällen blev usel. Dagen avslutades i moll.

7 April 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Sagitta nio år

I dag fyller min makalöst fina Sagitta 9 år.

Utställd två gånger båda gångerna med ettor. Hp som valp.

Klubbmästare i agility två gånger.

Årets agilityhund på Sim BK 2013

Uppflyttad till Agilityklass II

Två pinnar i Hoppklass II (Missat den tredje med 0,01 sekunder)

Ett tredjepris i lydnadsklass 1 (mattes galna idé med tävling efter bara två veckors träning vid 17 månaders ålder)

Tre raka uppflyttningsresultat till fortsättningsklass i rallylydnad på fyra veckor => RLD N

Rallykarriären är bara påbörjad. Vi får se hur det går framöver. Sagitta fixar fortsättningen och allt beror på matte.

Jag såg att en pudel fotograferats tillsammans med rallyskylten "vänd om och gå från varandra". Då bestämde jag mig för att Sagitta inför födelsedagen skulle förevigas vid skylten "vänd om och gå mot varandra" för att det kändes så mycket bättre för mig.

Åren har satt väldigt lite spår. En aning grått på öronen och grånad haka. Annars är Sagitta fortfarande riktigt svart och hon har en makalös fart på fötterna.

27 Februari 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Rejäla bakslag

I går kväll var det efter en veckas uppehåll åter rallyträning. Det gick illa redan från början. Det som gått så bra vid tidigare tillfällen var ett minne blott. Både Sagitta och Stoja var ganska störiga och Stoja skulle minsann inte sitta fastbunden vid väggen. Hon bet direkt sönder kopplet så hon kom lös och när jag knutit samman delarna och bundit upp henne igen, så försökte hon göra om det.

Första momentet gjorde jag med Stoja och det gick inget vidare. Stoja studsade mest omkring på två ben och så ville hon kolla allt och alla.

Sedan skulle vi bygga bana. Stoja var helt omöjlig. Då blev det konflikt mellan Stoja och mig och det slutade med att Stoja bars ut till bilen.

När det blev Sagittas och min tur att ta oss runt banan, så hade jag lagt ut två leksaker på banan. Jag hade fått tipset av sakkunnig person. "Den råd lyder vis är", säger ett ordstäv. Fast det gäller att noga värdera vilka råd man ska följa.

Jag googlade på ovannämna ordstäv och då hittade jag ett annat"Den råd lyder är vis, men oråd ska ingen lyda".

Sagittas och min runda blev en total katastrof. Jag kände inte på något vis igen min fantastiska pudel. Gitte kände lika litet igen mig och mitt sätt att vara och jag fick på pälsen riktigt rejält. Det var väl egentligen ingenting, som fann nåd inför Gittes ögon. Själv har jag väldigt dålig koll på vad jag gör på banan, så tillrättavisningar behövs. Och "orådet" jag fått fick definitivt tummen ner av Gitte.

Sagitta och jag avverkade en stund senare banan en gång till. När jag knäppte av kopplet från ringen på väggen, så satte Sagitta högsta fart till den plats där första leksaken legat. Där hittade hon ingenting och fortsatte därför till andra stället för att söka efter pipisen. Inkallningen fungerade men med viss fördröjning. Rundan genomfördes denna gång utan störande leksaker. Det gick ungefär som vanligt och jag blev jättelycklig.

Naturligtvis funderar jag över om orsaken till det tidigare misslyckandet till viss del berodde på att jag blivit så stressad över pudlarnas, främst Stojas, hopplösa beteende vid uppbindningen.

Efter viss tvekan bestämde jag mig för att hämta in Stoja från bilen och gå banan en gång till - med koppel. Trots att Stoja blir vild av lycka, när hon kommer in, så lugnade hon ner sig och vi lyckades ta oss runt med hyfsat bra resultat. Denna gång var jag i mycket bättre balans

Efter träningen fick jag titta på när Gitte jobbade på sitt sätt med Sagitta för att få henne att ignorera leksaker. Förbudsträning förkastades helt och det stämmer ju med min inställning och med vad jag med stor framgång gjorde härförleden ute på klubben.

Jag hade ingen aning om att förbudsträningen kunde framkalla sådana reaktioner, som  jag såg hos Sagitta under vår första runda. Först fick Sagitta veta, att det var förbjudet att ta leksaken. Hon tittade på leksaken men gick inte fram till den. I stället verkade hon vara jätterädd för den och gömde sig bakom mig. Det gick inte att beveka henne. Hon SKULLE bara gå på fel sida om mig, så hon kom så långt bort som möjligt från leksaken och så ville hon inte göra någon övning. 

18 Februari 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 1 kommentar
Fortsatt rapportering från årsmötet

 

Direkt efter utdelning av agilityutmärkelser gick det vidare med belöning av rallylydnadsekipage. Först fick Alma och hennes förare en liten pokal för uppflyttning till fortsättningsklass och sedan blev det åter min tur att gå fram och hämta pris. Sagitta och jag hade ju också flyttats upp till fortsättningsklass. Det är inte utan att jag kände lite stolthet över att uppmärksammas i en hundsportgren till.

Detta var tionde gången jag kunde hämta uppflyttningspris.

Smilla  3 st;  1 i lydnad och 2 i agility

Selina   4 st;   samtliga i agility (fler kan man inte få i agility)

Sagitta  3 st;   2 i agility och 1 i rallylydnad

17 Februari 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Frestelser

För första gången på länge blev det pudelpromenad utan handskar. Pudlarna brukar ju förstås aldrig ha handskar men idag hade inte heller jag handskar. Det var inte särskilt varmt och solen skymtade bara fram bland tunna moln men det var nästan vindstilla och då blir livet genast behagligare. Jag hade planerat lite behövlig rallyträning med Sagitta men innan pudlarna var färdigbusade, så började det komma enstaka regnstänk.  

Så lite nederbörd skulle inte få hindra mina planer och snart upphörde stänkandet. Sagitta skulle återuppta träningen i att ignorera leksaker, som bara ligger och skräpar på området. Jag la ut fin, gul boll och en högt älskad pipgris. Jag är ju allvarligt oroad för hur det ska gå att klara "åttans frestelser" och det krävs, som jag tidigare skrivit, säkert en hel del träning. Vid olika försök har utfallet varierat rejält. Ibland känns det helt oöverstigligt svårt medan det andra gånger går så bra att jag jublar invärtes.

I tävlingssituationen ska Sagitta inte ha något koppel! Vi började med koppel. Det är onödigt att vara dumdristig. Smilla förstod uttrycket "Vi bryr oss inte". Sagitta har aldrig riktigt anammat det. Nu använde jag det när Sagitta vid första åsynen av bollen direkt tänkte gå fram och ta den. I stället fick hon godis. Vi gick rundor där vi kom närmre och närmre leksakerna och det gick jättebra. Sagitta hade bara ögon för mig OCH godiset.

Kopplet åkte av och Sagitta struntade fortfarande i leksakerna. Hon gick tom över pipisen och trampade på den utan att försöka ta den! Då avslutade vi träningen med stort jubel och en rejäl portion godis.

5 Februari 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Annorlunda rallyträning

I går kväll var det rallyträning igen och båda svartingarna var med. De bands upp vid en ring på en annan vägg än på tidigare träningar och då var de inte lika tysta som förut, i varje fall inte till en början.

Del 1

Först byggde vi en normal nybörjarbana. Men tro inte att vi bara skulle gå den. Nej, de sex hundar, som inte var igång, placerades tillsammans med sina förare ut på banan vid väggarna och två mitt på banan. Dessutom stod två förarlösa hundar uppbundna vid väggen Nu tror ni förstås att störningsekipagen skulle stå där lugnt och stilla men icke så. De skulle träna stationära övningar. Således kommenderade sex förare sina hundar lite här och var medan min hund bara skulle lyssna på mig och göra det den ombads göra.

Sagitta var fantastisk och brydde sig inte ett smack om alla störningarna utan sökte precis som vanligt ögonkontakt mest hela tiden. Undantaget var att Sagitta slängde ett öga på Buster, som var rysligt nära bortre änden på spiralen. Sagitta reagerade inte över det men matten blev rysligt störd och gjorde flera förarfel, missade tex kollen på antal varv i spiralen.

Stoja hade betydligt svårare att hålla koncentrationen uppe men i det stora hela funkade det ändå överraskande bra. Större delen av rundan gick Stoja som vanligt på tre ben med förväntansfulla blickar riktade mot mig. Då och då fick hon ju även hålla lite koll på alla hundkompisarna.

Del 2

Andra övningen var en stafett. Två parallella banor byggdes- otäckt nära varandra. De bestod av några vanliga stationer framåt samt vändning genom tysk sväng. På tillbakavägen fanns "slalom med rundtur". Jo, du läser rätt. Vi var lite danska den här kvällen, för det fanns bara en omgång svenska skyltar. Fast vi kunde ju ändå haft vanlig slalom för den är lika på dansk och svenska. Men nu blev det med rundtur, vilket innebär att ekipaget gör en extra runda kring näst sista konen.

Den här övningen var inte särskilt lätt för Stoja och mig  och jag var glad att jag hade koppel på henne. Vi skulle ju skynda oss och komma först till växlingen och det betydde att vi förare ökade tempot mellan stationerna. På första sträckan var det två agilityhundar och Malte blev så exalterad att han började skälla. Då ville Stoja byta bana och delta i Maltes glädje. Stoja lugnade dock ner sig och fixade den nymodiga slalomen med bravur. Hon gjorde den faktiskt mycket bättre Sagitta.

När man skall skynda sig, så blir precisionen sämre och det är något, som absolut inte passar mig. Jag har så svårt att slarva, vilket blir följden vid stress. Mitt lag förlorade båda stafetterna. Det berodde på Stoja och mig i den ena men Sagitta och jag skötte oss bra i den andra. Sagitta är ju betydligt säkrare och tål stress bättre.

Alla de andra hundarna har gått fortsättningskurs, Sagitta bara nybörjarkurs och Stoja ingen kurs alls, så jag får ha måttliga pretentioner. Ändå måste jag gång på gång konstatera att Sagitta  är något av en stjärna inte bara till namnet. (Sagitta är den minsta stjärnan i stjärnbilden Skytten)

Del 3

Kvällen avslutades med att ekipagen fick sprida ut sig på planen utan skyltar. Sedan dirigerade Gitte oss alla på en gång. I vanliga fall vet man ju vad som komma skall. Här hade man ingen förberedelsefas. Dessutom hör jag ju lite dåligt, så ibland fick jag kika lite vad de andra gjorde. Jag gick med Stoja och det gick hyfsat bra. Sagitta satt snällt som en ängel vid väggen och tittade på. En övning var; Sätt hunden framför, lägg hunden, backa ifrån hunden 3 meter. Det gick perfekt. Efter en stund skulle hunden kallas in. Då var verkligen Stoja för söt. Hon hade koppel och det samlade hon först in i munnen innan hon sprang till mig. Vilken avslutning!

Jag var fullständigt utmattad och sa, att jag var rädd att somna på hemväg. Faktum är att jag satt och gäspade de fyra milen hem men kunde hålla mig vaken. Väl hemma fick först den jättehungriga matten mat. Sedan satt/låg vi alla tre helt utslagna i soffan. Selina, som varit ensam hemma, blev nöjd när vi kom, la sig i fåtöljen och sov som om även hon var utmattad.

Jobbig kväll. Men jättekul.

4 Februari 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 1 kommentar
Rallylydnadsdiplom

Nu har vi fått rallylydnadsdiplomet. Nåja, fått och fått. Jag kan direkt lova, att även om vi klarar av resultat för fler diplom, så inte lär de införskaffas.

Jag har tidigare skrivit om mödan att hitta utseende och pris för diplomet. Förstår mig inte på SKKs hemsida. Då fick jag på en blogg se uppgiften 300 kr + porto 39 kr. Det tyckte jag var ett rent ockerpris men bestämde mig ändå för att köpa det. Främsta anledningen var nog, att Smilla en gång i tiden fick ett lydnadsdiplom och då skulle väl inte Sagitta behandlas annorlunda.

Sagittas diplom kostade 411 kr med porto! Tänk, vad pengar jag skulle lägga på diplom om jag skulle lyckas bra med både Sagitta och Stoja! Då, för länge sedan, tyckte jag att Smillas diplom inte var särskilt fint.

 

 

Nu har jag reviderat den uppfattningen lite i jämförelse med Sagittas. Ja, ni kan själva se och bedöma. Papperskvaliteten på Smillas var bra och snygg. Det senaste är ett ordinärt vitt papper, som väger 6 gram. Jämför med vanliga papper jag skriver ut rallybanor på! De väger 4 gram.

Jag skulle ljuga, om jag påstod att diplomet ser värdefullt ut!

Sen finns det säkert de, som har annan uppfattning. Det är ju enkelt och stilrent men känns "billigt" (411 kr).

30 Januari 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Träna är kul!

Inte kunde jag föreställa mig, att jag dagligen skulle träna rallylydnad! Och nu håller Sagitta och jag på med övningar för avancerad klass!

Sagitta kan backa vid vänster sida. Nåja, kan och kan. Jag tillhör inte den skara hundförare, som inbillar mig att hunden KAN något även om den gjort det hundra gånger. "Fråga mina agilityelever"!

Jämsides med träningen på vänster sida håller vi på med inlärning av "backa på höger sida". Av någon anledning tycker Sagitta  att det är mycket svårare. Till vänster går vi framåt och när jag plötsligt börjar backa, så gör Sagitta det också. Hon accepterade detta nästan omedelbart men till höger uppstår lite förvirring i Sagittas hjärna. "Jag förstår inte! Ska jag byta sida? Ska jag sätta mig? Oj, jag kanske ska backa ett steg och sedan sätta mig!" Just nu kommer jag inte på fler varianter, som tycks dyka upp i Sagittas huvud men lite kaos är det nog.

T.o.m. lite knepiga övningar har jag försökt mig på. Förra gången skrev jag om två sätt att få över hunden till förarens högersida. Det finns fler. Hunden ska byta sida framför föraren. Enligt beskrivningen av momentet, så får det ske på valfritt sätt. Då tänkte jag, att jag skulle kunna låta hunden gå framför mig och sedan göra en sväng in mot mig på samma sätt som i framförmomenten.

Jag provade ovannämnda idé på Sagitta och den fungerade hundraprocentigt direkt även om hon tyckte det var konstigt att stanna kvar på högersidan. Kan detta sätt ingå under "valfritt"? Jag får höra med någon instruktör.

Även om det sättet inte godkänns, så ska vi ju kunna göra framförövningen såhär när Sagitta är till höger om mig. Vi kan således ha nytta av övningen under alla omständigheter.

Nu är jag allt lite galen! Funderingar på att i framtiden tävla i avancerad klass spökar alltså i mitt huvud!

25 Januari 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Jätteförtjusta i att träna

Vilken himla tur att jag begåvats med pudlar, som älskar att träna!

Nu tror jag faktiskt att Sagitta kan alla moment i rallylydnadens fortsättningsklass utom de, där jag känner mig osäker om bästa inlärningsmetod. Dem lämnar jag till kursen i april. Fast nu ljuger jag lite. Sagitta kan inte motstå "åttans frestelser". Där har vi ett hästjobb att göra men det får vänta tills vi blir av med all snön så vi kan träna ute.

Vad var då mer naturligt än att gå vidare med övningar i avancerad klass?

Jag började med momentet, där förare och hund gör helt om och svänger in mot varandra så att hunden efter vändningen hamnar på förarens högra sida. Det gick ganska enkelt och Sagitta tycker nu att det är helt OK att gå på min högra sida.

Sen provade jag med att vi gör helt om men svänger ut från varandra. Även här kommer hunden efteråt på höger sida. Sagitta tyckte detta var betydligt knepigare men efter att ha delat upp övningen i två sekvenser, så fungerade även detta.

Nu kan vi gå framåt och göra olika saker med Sagitta till höger; sitt, snurr, sväng vänster, sväng höger och 360 grader vänster. 360 grader höger jobbar vi på och snart går det säkert även där att få till en tight sväng.

Superkul!

23 Januari 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Årets rallypudlar

Nu har listan med "Årets Rallypudlar" publicerats. Av 33 pudlar är 8 från Södra avdelningen och därav inte mindre än 6 stycken från Simrishamn.

Sagitta och jag hamnade på plats 22 av 33 trots att vi bara har deltagit i tre tävlingar medan de flesta har fem resultat. Inte så illa!

Reviderad lista gav oss plats 24 av 38. (Procentuellt lite bättre!)                                                                                   10  pudlar från Södra på nya listan

 

20 Januari 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Hurra, hurra!

Plötsligt ramlade polletten ner. Nu gör Sagitta snurren som den självklaraste sak i världen. Fort och rätt!

18 Januari 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Frestelser utan koppel

Lite blåsigt men milt och inget regn innebar träning. I dag bestämde jag mig för att träna frestelserna utan koppel. Häromdagen köpte jag en ny pipleksak men Sagitta blev inte särskilt upphetsad vid åsynen av den. Jag letade fram en gammal populär dalmatinerpipis, som gjorde Sagitta helt galen av habegär. Dessa båda leksaker fick bli frestelser i dag.

Åttans frestelser ingick i bana och träningen gick väldigt bra. Vi kunde nästan gå över leksakerna men två gånger blev längtan efter dalmatinern för stor och Sagitta tog den. Sista misslyckandet berodde på dålig timing av mig. Det hade gått strålande men jag höll på lite för länge, vilket medförde extra jobb för att avsluta på ett bra sätt.

Åter igen kan jag utbrista; "Fantastiska Sagitta!"

20 December 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
En verklig utmaning!

Nu när det första målet i rallylydnad, uppflyttning till fortsättningsklass, är nått har vi denna veckan jobbat lite med "åttans frestelser". Det har inte varit helt enkelt. 

Åttans frestelser är ett moment i fortsättningklassen, där ekipaget går i en åtta kring två koner med två och en halv till tre meters avstånd. Mitt på åttan placeras två frestelser knappt en meter på vardera sidan om på åttans centrum.  Det är riktigt nära. Frestelserna består av en leksak och/eller en godisskål. Godiset är inget problem men leksaken lockar så mycket mer.

En dag la jag en pipleksak och en boll som frestelser. Nu har jag koppel men hela banan i fortsättningsklassen utförs utan koppel. Här har vi ett svårt projekt framför oss. Kanske blir vi klara till fortsättningskursen börjar den sjätte april! Vi kan ju inte hålla på så värst länge vid varje tillfälle även om jag lägger in momentet i en bana. Sagitta har väldigt svårt för att låta bli att ideligen kasta en blick på lockelsen.

 

12 December 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Titlar och Diplom

I maj 2001 lyckades Smilla och jag få det tredje uppflyttningsresultatet i Lydnadsklass 1 och Smilla fick titeln LP 1. Jag var så glad och naturligtvis beställde jag ett diplom. Det var inte vackert och det var dyrt. Under alla dessa år har det legat i sitt kuvert.

Första advent 2015 fick Sagitta sin titel RLD N efter en start med tre raka kvalificerande resultat. Skall jag beställa ett diplom nu också?  Jag lade ner mycket energi på att ta reda på kostnaden och lyckades via en blogg om rallytävlande hundar få fram att priset är 300 kr + 39 kr i porto. För mig låter det som rena ockerpriset men jag vill ju hemskt gärna lägga ut foto av Sagittas diplom på bloggen.

När jag fått veta kostnaden, så återstod bara att försöka ta reda på hur diplomet ser ut. Även denna fråga fick sitt svar via en blogg. På SKK lyckades jag inte få någon annan information än att man kunde beställa diplom. Ja, inte är motivet vackert! Det framgick inte heller vilken papperskvalitet det har men det ser inte speciellt fint ut och beskrevs på bloggen inte som annat än ett vanligt, kraftigt vitt papper med lite text och ett tecknat hundhuvud (schäfer?).

Jag tänkte på Smillas lydnadsdiplom och letade fram det. Det är faktiskt inte så fult, som jag kom ihåg det och det har i alla fall ett motiv med anknytning till lydnad. Några tecknade hundar av olika raser ligger platsliggning. Det finns också en tecknad förare med hund, som visar fritt följ. En schäfer hoppar över lydnadshindret och papperet ser ut som handgjort. Fast det är det naturligtvis inte. Vattenmärke saknas. Inte har det råkanter heller. Jag har handgjorda papper från Lessebo i min ägo, köpta på plats, och de har vattenmärke och råkanter.

När jag tittade på Smillas diplom påmindes jag om att Smillas första 1:A PRIS LYDNADSKLASS 1 erövrades i Olofström. Nu fick Sagitta sitt första kvalificerande resultat i rallylydnad i Olofström. Det var ju ett skojigt sammanträffande. Mer anknytning till Olofström är att jag för länge sedan bodde några år i Olofström, år förknippade med många glada dagar. Bara en så'n sak som att jag bodde i Borgen. Mitt hem är min borg!

6 December 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Eftertanke

I mitt förra inlägg använde jag helt självklart titeln RLD N men det har visat sig att betydelsen inte är särskilt väl känd. Rallylydnadsdiplom nybörjarklass är det korrekta sättet att läsa ut titeln.

Så här två dagar efter den minnesvärda första advent 2015 har jag smält upplevelsen någotsånär och gjort lite analys och tillbakablickar.

I Olofström kunde jag inte fixa timingen och efter springtempo gå ner till normalt tempo på rätt ställe vid skylten! Minus 3 poäng  för förarfel.

På KM misslyckades jag helt med att gå ner i långsamt tempo på rätt sätt. Minus 6 poäng. Utan den tabben hade vi fått 97 poäng och kommit på delad bronsplats. Hemskt!

I Lomma kunde jag inte räkna till två och fick därför minus 11 poäng. Om jag klarat räknandet hade det blivit 96 poäng för Sagitta gjorde rätt och nu inser jag att det hade inneburit andra plats i stället för femte. Det förklarar domarkommentaren "Suveränt duktigt ekipage".

Bättring har skett. Nu lyckades jag börja gå långsamt i rätt ögonblick och informera Sagitta om tempobytet. Jag kunde räkna både till två och tre. Då fick vi ihop 99 poäng.

Visst är jag fullt medveten om det där med "Om om inte hade varit..." Men just de fel jag pekat på ovan hade inget med Sagittas prestation att göra. Det handlade bara om att jag inte gjorde vad det stod på skylten!

Domaren sa före banvandringen att detta är ingen hundtävling utan ett test på föraren. Så sant! Redan efter första kurstillfället skrev jag;

"Nu har Sagitta och jag tagit de första stegen i vår rallylydnadskarriär och börjat på kurs. Sagitta var jätteduktig och hon är en underbart lugn och tålmodig hund, så det kan nog gå bra bara matte fixar sin del." 

1 December 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Tredje officiella rallytävlingen och tredje uppflyttningsresultatet

RLD N Black Basic Reliable Runner, Sagitta

Ja, egentligen gäller väl inte titeln förrän jag anhållit om den hos SKK men jag kan inte vänta med att visa upp min fantastiska pudels resultat. I dag tävlade vi i ridhus i Bräkne-Hoby och vi kom delad etta med 99 poäng. Domarkommentaren löd; MYCKET SNYGGT !!

Enda poängavdraget kom i sista momentet och berodde på att Sagitta la sig lite snett med huvudet in framför mig.

Vid uppvärmningen på den minimala förberedelseplatsen kunde jag direkt konstatera att Sagitta verkligen inte ville lägga sig. När vi tävlade KM i ridhus var underlaget trumlat, hårt packat och slätt, vilket Sagitta accepterade utan prut. Här hade man harvat, så det var löst med en massa små "fåror". Sagitta ogillade det väldigt tydligt och la sig under mild protest men hon låg i alla fall kvar medan jag gick runt henne.

Som vanligt var jag rejält nervös men då jag kände att det gick riktigt bra, så lättade det och jag kände mig helt avspänd vid målgången. Många kom fram och gratulerade till en jättebra runda, människor jag aldrig träffat förr. "Viken hund!" "Det var för lätt för henne." "Det här tar ni hem." "Så fin kontakt" mm mm. Gissa, om jag var lycklig och stolt! Med vid prisutdelningen fanns en nöjd instruktör, som tog foton.

Det var svårt att fotografera priset, som är transparent glas. Jag får göra ett nytt försök senare med annan bakgrund. Men det syns i alla fall att vi kom etta!

29 November 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 1 kommentar
Det blir bara värre och värre!

I Olofström och på KM var jag besviken för att jag inte kunde fixa tempobyte utan att få poängavdrag.

Tänk er nu en gammal mattelärare, som inte kan räkna till två!!! Vi skulle gå ett, två och sedan tre steg framåt. Jag räknar högt. "Ett och sitt", "ett, två och sitt", "ett, två, tre och sitt". Det funkade på KM både framåt och backande men nu klarade jag inte räknandet!

Första steget gick bra men sen stod jag på ett ben och visste inte, om jag redan sagt "ett" och skulle säga "två" eller om jag skulle säga "ett". Jag tänkte så det knakade. Jag provade utan framgång på knepet att försöka läsa av vad domaren tyckte. Jag hann också med att fundera över hur länge jag kunde stå på ett ben utan poängavdrag! Jag bestämde mig för att jag skulle säga "två". Det var rätt men jag var så upptagen av problemlösningen att jag inte märkte att Sagitta satte sig på "ett". Det innebar ju att momentet redan var felaktigt utfört. Minus 10 poäng! Sagitta gjorde helt rätt. När jag stannade skulle hon sätta sig och hon brydde sig ju inte om att jag bara stod på en fot. Det räcker för resten inte med minus tio. Under momentet lyckades jag även fixa till ett sträckt koppel, så det blev faktiskt minus elva.

Utöver de elva minuspoängen fick vi fyra ettor varav en för att Sagitta inte var så förtjust i att ligga på den våta marken. Under uppvärmningen hade hon fått lägga sig en hel del gånger och jag hade överöst henne med godis för det. Hon ville helst inte lägga ner armbågarna.

85 poäng är ett jättebra resultat och nu har vi två uppflyttningsresultat men matten var ändå väldigt besviken på sig själv. Men det är klart att jag är nöjd med våra resultat.

Kommentarerna borde vara en viss kompensation; Suveränt duktigt ekipage. Riktigt fin bakdelskontroll i vänstersvängarna. Fin kontakt! 

18 November 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Rallytävling i Lomma

Andra officiella tävlingen slutade med ännu en 85-poängare och återigen kan jag konstatera att min Sagitta är en fantastiskt härlig pudel. Vad matte anbelangar så fanns det dessvärre en del övrigt att önska. Mer därom senare.

15 November 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Klubbmästerskap i rallylydnad

Tävling för tredje lördagen i rad

I dag var det klubbmästerskap i Simrishamns BK. Vi tävlade i ridhus och jag var fundersam över hur det skulle gå med snusandet. Det hade jag inte behövt vara, för Sagitta snusade inte en enda gång på banan.

Det börjar faktiskt kännas lite löjligt. Förra lördagen fick vi tre poängs avdrag för att jag inte kunde fixa en skylt, där vi inte skulle göra någonting mer än att jag skulle börja springa på rätt ställe.

I dag fick vi tre poäng på tyska svängen (Förarfel) förmodligen beroende på att jag stannade upp. Skylten ska ju utföras under gång. Det var väl helt OK men sen fick vi sex poängs avdrag bara för att jag inte kunde klara att byta till långsamt tempo! Bris stod det (- 5 p), vilket betyder bristande samarbete. Ja, nog kan man tala om bristande samarbete från förarens sida. Jag förberedde inte Sagitta i tid, så hon drog iväg i en båge framför mig, stirrade på mig och undrade vad i all världen det var frågan om. Jag fann ingen annan råd än att skicka in Sagitta runt bakom ryggen så hon kom tillbaka i vänsterposition. I förbifarten fick vi ett sträckt koppel också (- 1 p). Sen gick det bra att göra både sväng vänster och 360 grader höger i långsamt tempo.

Om jag hade kunnat gå ner i långsamt tempo på ett vettigt sätt hade vi alltså fått 97 poäng. Nu blev det 91 p i stället. Summan i sig är ju bra men, men...

 

Auktoriserad domare utifrån dömde. 11 ekipage deltog och Sagitta och jag kom på delad femte plats. Före oss kom kom Tove med Kalle, som blev nr 4 på SM i år, Tove med sin andra hund 100 p, Helen med Lolly (nittonde plats på SM) 99 p samt ett ekipage från fortsättningsklassen. Fyran hade 92 p och trean, Kalle, 97 p, så jag behöver inte känna mig så dålig.

7 November 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Officiell premiär

Hoppas bronsglansen syns!

Sagitta och jag kom på tredje plats med 85 poäng och fick domarens pris för en riktigt bra runda på första tävlingen. Helhetsbedömningen löd "Fin kommunikation". Självklart var jag väldigt stolt och glad. Sagitta är en fantastisk hund men sen var jag lite besviken på mig själv för att jag i min nervositet blev mindre tydlig än mitt vanliga jag.

Jag brukar verkligen inte bära omkring mina pudlar men prispallen hade så breda springor mellan brädorna att Sagitta hade problem med att stå där.

En skojig sak inträffade under dagen. Inroparen kom tidigt fram till mig och frågade om jag heter Berit. Vid jakande svar konstaterade hon att jag varit hennes lärare för sådär 35 år sedan. Det händer lite då och då fast senaste gången var nog för fem - sex år sedan. Naturligtvis gick vi igenom våra gemensamma bekanta och pratade om var de bor nu. Det var trevligt.

31 Oktober 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Prova på tävlan i fortsättningsklass

Det vore kanske på sin plats att avslöja hur det gick med försöket att tävla fortsättningsklass i rallylydnad utan att ha tränat för det.

Två av de nya skyltarna klarade vi utan avdrag. Sitt-stå-gå runt blev perfekt. Snurr ut från matte under gång gav inte heller poängavdrag. Sitt- parallellförflyttning åt höger- sitt igen, gav en minuspoäng pga snett sittande till sist. Sitt medan matte vänder ett steg till höger och sedan kallar in renderade oss tre poängs avdrag med bedömningen bristande samarbete. Sitt- helt om höger och gå vidare misslyckades för Sagitta blev osäker på mig och satte sig en extra gång innan svängen. Det kallas fel övning och ger minus tio.

Vi fick totalt 63 poäng och hade bara min agilitypudel hoppat över hindret(!), så hade vi fått 73 poäng och blivit godkända. Men nej, ett sådant äckligt, vitmålat hinder utan sidostöd, det hoppar jag inte över funderade Sagitta och sprang förbi det. Efter det uppstod visst kaos i hjärnan hos både Sagitta och mig men vi lyckades samla ihop oss och genomföra den efterföljande tyska svängen utan avdrag. Det var ju där vi fick vår enda minuspoäng i nybörjarklassen! Nu hade vi inget koppel som kunde bli sträckt! Fortsättningsklassen genomförde vi utan koppel trots att somliga medtävlande "fuskade" och använde koppel. Eller tog det säkra före det osäkra, skulle de nog kalla det.

Jag har inte riktigt kunnat bestämma mig för om det var bra eller dåligt att köra den klassen också. Sagitta tog nog ingen skada och mitt självförtroende naggades inte. Tvärtom. Vi klarade ju fyra nya moment med sammanlagt fyra poängs avdrag. Inte illa! Belöningen blev en jättestor flaska Felix tomatketchup, som jag inte är så förtjust i och som definitivt inte är något för pudlar heller. 

En liten fundering över vad som rör sig i min lilla Sagittas huvud. På agilitytävlingar kan hon hoppa över tegelstensmurar och viadukter trots att sådana verkligen inte finns med särskilt ofta. På sin första inomhustävling på kistamässan hade man placerat blommor i krukor under hinderpinnarna och det passerade utan vidare.

30 Oktober 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Premiär

Rallylydnadstävlandet för Sagitta och mig har inletts. Här ovan ser ni fotot från prisutdelningen för nybörjarklassen. Först var det meningen att höstens nybörjarkurser från Forsakar och Åhus skulle mötas i en klubbkamp men det slutade med att alla, som inte är uppflyttade till fortsättnings-klass, fick starta. Det betydde att konkurrensen blev rejält mycket hårdare.

Fotot har ju inte högsta kvalitet men förhoppningsvis syns det att Sagitta och jag står längst till vänster och att vi följaktligen i logikens namn kom först eller sist i tävlingen.

När man är van vid agilitytävlingar (även lydnadstävlingar) så känns det märkligt att inte veta ett enda dugg om de tävlandes resultat under hand. På så sätt blir det ju ointressant att följa tävlingen. När jag gick in som tävlande nummer åtta, så hade jag hört någon säga till en annan: "du leder". Men det var ju en högst personlig uppfattning grundad på att de andra gjort allvarliga misstag.

Sagitta var verkligen med mig. Hela banan med 15 skyltar gick, som jag tyckte, väldigt bra. Inga missar, kanske ett sträckt koppel men det är inte alltid man märker vad man gör. När jag kom i mål sa flera stycken, att de inte kunnat se några fel. Det lät ju trevligt och jag kände mig väldigt säker på att vår premiär avlöpt bra.

Någon hade lurat mig att delta även i fortsättningsklassen. Fast vederbörande sa sen; "Inte lurat men övertalat". Den banan innehöll 6 skyltar, som Sagitta och jag aldrig tränat, så det var bara att sätta igång att först ta reda på, hur de skulle utföras och sedan jobba på med dem. Jag hann väl göra fyra skyltar en tre-fyra gånger men sitt-stå-gå runt förlitade jag mig bara på att det skulle gå bra. Den sjätte skylten var skicka hunden över ett hinder. Det borde väl inte vara något problem för en agilityhund, som dessutom tävlat lydnad och fått nio poäng (av tio möjliga) på momentet hopp, Vi fick använda koppel även om det egentligen ska vara utan. Efter banvandringen bestämde jag mig i alla fall för att jag, när det blev dags, skulle gå utan koppel!

När alla nitton tävlande i nybörjarklassen var klara blev det prisutdelning. Det ena ekipaget efter det andra ropades upp och när vi kom till pallplatserna väntade jag fortfarande. Sagitta och jag hade faktiskt vunnit med 99 poäng av 100 möjliga. Fullständigt makalöst! Poängavdraget berodde mycket riktigt på ett sträckt koppel vid tyska svängen. Där blir Sagitta ofta lite yvig bak ryggen på mig. Det är som om centrifugalkraften trycker ut henne i för stor cirkel. För ett par veckor sedan punkttränade jag det momentet men har sedan glömt bort det.

Vi vann ett vackert rött halsband och så fick vi en stor burk jordgubbssylt. 

På Åhus hemsida kan man läsa följande;

Då har årets klubbkamp mellan ÅBK och FBK avhållits.

Resultaten blev som följer
Nybörjarklass (19 deltagare)
Berit FBK 99 p
Carina FBK 90 p
Johanna FBK 89
Catarina ÅBK 88 p
Sofie ÅBK 87 p
Hanna-Lena ÅBK 85 p

25 Oktober 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Genrep kontra premiär

Är det sant att ett dåligt genrep innebär en bra premiär? I så fall kommer det att gå toppenbra vid Sagittas och min tävlingspremiär vid klubbkampen mot Åhus i morgon. 

I dag föreföll Sagitta okunnig om en hel massa saker vi lärt oss under kursen. Vi jobbade och slet med flera moment och jag berömde jättemycket trots att vi inte lyckades särskilt bra. Jag ville ju i alla fall få Sagitta på bra humör. Kan detta vara en bra strategi?

Ja, morgondagen får ge svaren på dessa frågor.

23 Oktober 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Nu närmar sig "Sanningens ögonblick"

Sista kurstillfället

Först blev det en ordentlig genomgång av alla poängavdrag man kan få på en rallytävling. Usch då! Det är verkligen mycket, som kan "bestraffas"! Och så fick vi ett domarprotokoll. Jag börjar redan bli nervös.

Förr i tiden, före den allmänna digitaliseringen, så kom PM hem med posten en vecka före tävlingsdagen. På den tiden tävlade jag lydnad med Smilla och redan med PMet infann sig nervositeten. Sedan dess har jag tävlat agility i 15 år med fyra egna pudlar och två andra pudlar och man kan ju hoppas att jag tar lite lättare på tävlandet nu.

För min del har nervositeten varit väldigt olika inför de olika disciplinerna. Lydnaden orsakade närmast skräckliknande kramp i magen. Det värsta var att den höll i sig under hela vår bedömning. Först efteråt åkte hjärtat ner på rätt ställe igen och axlarna kom på plats efter att ha befunnit sig i öronhöjd. Vid agilitytävlingar infinner sig nervositeten när det är ungefär fem hundar till före min start och så snart vi går in och gör oss beredda på att sätta igång så försvinner den igen. Nu återstår att se hur jag kommer att fungera i samband med rallytävling.

Vi fick träna på en bana med stationära skyltar (6 st + start och mål) och jag upptäckte då, att jag glömt att träna backa 3 steg. Jag gjorde fel och Sagitta fattade inte över huvud taget vad det hela handlade om. Pinsamt! Det betydde ju, att jag inte lärt in något kommando och inte hur jag ska visa. Anledningen till denna miss är att Sagitta var helt perfekt redan vid introduktionen av skylten. Nu har vi förhoppningsvis reparerat denna miss fast ytterligare träning torde behövas.

Sitt - stå var Sagitta fantastisk på. Hon bara stod som en staty - hur länge som helst. Allt det andra gick också jättebra och en träningskompis uttryckte lovord. Min lilla stjärna! (Sagitta är ju namnet på en stjärna i stjärnbilden Skytten.)

Hoppas vi hinner träna lite på fredag, då det enligt prognosen ska vara vackert väder.

22 Oktober 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Inspirerande miljö

Före träningen njuter matte av vyerna runt klubben medan pudlarna njuter av vidderna att springa på, busa och snusa. Tyvärr blir inte bilden så fin här, att man kan se alla detaljer tydligt. Till vänster syns tex ett fartyg lite diffust. Häromdagen låg ett jättestort kryssningsfartyg helt stilla, ganska nära land mitt i blickfånget men då hade jag ingen kamera med mig.

Vädret var underbart. Strålande sol, vindstilla och 13 grader varmt - den 19 oktober. Jag satt i solen på en bänk och njöt en god stund. Sagitta grävde efter sork så hon var jordbrun i stället för svart.

Sen byggde jag en bana ritad av den person, som skall döma vår första officiella tävling. Det gick ganska bra fast först hade Sagitta glömt bort hur det går till att ligga eller så tyckte hon att marken var för blöt eller kall, för hon försökte låta bli att lägga ner armbågarna. Det blir en himla massa poäng-avdrag.

Hur skall det gå om det regnar? Sagitta påminner ju en hel del om Smilla och hon skulle ALDRIG lagt sig ner i regn. När Smilla och jag tränade lydnad på vintern - utan regn - så fick Smilla ha en liten väst, som skyddade magen!

Vi tränade "snedsteget" och det blev bättre och bättre.

Sitta framför och gå i båge ut till vänster för att komma i färdriktningen igen. Detta är en svår övning för Sagitta. Hon vill helst hoppa upp mot min styrhand men efter många försök från min sida att hitta ett bra styrmedel, så blev det riktigt bra. Jag förstår inte denna svårighet för det är inte godis Sagitta är ute efter. I så fall skulle hon göra så i många andra sammanhang och det gör hon inte. Sagitta måste på något sätt ha missat förståelsen av mitt styrande och jag är orolig att det korrekta beteendet inte alls är befäst.

Trots att jag är otroligt nöjd med Sagitta finns det en hel del träning att jobba med. Fast det vore väl underligt annars. Vi har ju faktiskt just börjat med rallylydnad.

19 Oktober 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Nu börjar det bli rally på RIKTIGT allvar

Sjunde kurstillfället

Ibland har man tur! Jag var ensam kursdeltagare den här gången och fick med andra ord privatlektion. Redan innan hade jag tänkt ut, vad jag behövde hjälp med och nu fick jag själv bestämma kursinnehållet. Jag berättade för Gitte, att jag anmält mig till tävling i Olofström 31 oktober, och hon blev jätteglad.

Jag ville lära mig hur man gör olika skyltar springande. En liten bana med bara spring byggdes och turligt nog hade jag just då ingen smärta i knät. Sagitta var som vanligt fantastiskt duktig. Allt stämde. Vi blev filmade och jag skall få filmen med mejl. Jättekul!

http://youtu.be/xmZMjL1P-Sk

Sedan skulle vi göra samma bana i långsamt tempo. Det var betydligt svårare och Sagitta var mycket konfunderad över vad jag höll på med. Jag glömde flera gånger bort, att jag skulle hålla mig till lustempot. Det var svårt att gå så men Gitte tipsade om hur jag kunde göra för att få till det och dessutom få ordentlig skillnad mellan långsamt och normalt tempo. Det gick väl sådär och här finns mycket träning att göra.

Slutligen nötte vi ordentligt på att ta ett snedsteg åt höger och sedan fortsätta rakt fram. Jag kallar det för snedsteg men det heter nog snett fram åt höger. Det låter ju inte så invecklat men det var inte helt lätt att få Sagitta att följa perfekt i snedsteget. Visst skulle vi väl få till ett godkänt genomförande men Gitte ville ha det hela lite snitsigare. Sagitta är en tålmodig liten pudel. Jag vet inte hur många gånger vi provade olika sätt att ta detta steg men Sagitta var lika lycklig hela tiden. OK, hon fick ju mycket godis men ändå. Många hundar skulle tröttnat och lagt av men hon ville inte sluta och absolut inte gå till bilen. Fast det kan man kanske förstå. Hur kul är det att sitta ensam i bilen?

Jag ser en massa träning ytterligare framför mig.

 

15 Oktober 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Rallylydnad på riktigt allvar 2

Tillägg 9 okt. Någon vän av ordning kanske undrar över varför Sagitta och jag inte går kurs hemma i Simrishamn. Simrishamn, som man väl får säga, är en av Sveriges framgångsrikaste "rallyklubbar". Simrishamn hade tre deltagare i SM i år. Tre av femtio, varav två gick till final och en blev slutlig fyra. Endast Botkyrka, där årets segrare hör hemma, hade lika många deltagare. Oj, vad reklam jag gjorde nu!

Jag går inte kurs på hemmaplan utan åker miltals för att Sim inte kom loss och annonserade ut någon kurs förrän jag gett upp, redan anmält på annat håll och nästan hunnit börja kursen också. Tre veckors framförhållning är på tok för lite! Men jag går på en bra kurs och klagar inte.

 

Sjätte kurstillfället

Denna gången fick kursdeltagarna själva bygga en bana och jag såg till att några svåra moment kom med. Banan blev ändå ganska hanterbar, sammanlagt 15 skyltar utöver start och mål, och vi körde den två gånger var.

Jag bestämde mig för att köra tävlingsmässigt vad avser godis. Däremot valde jag att göra om missade moment.

Första rundan var verkligen misslyckad enligt mig. Sagitta var för långt från mig nästan hela tiden (inom halvmetern sa Gitte lugnt).

Jag hade memorerat banan dåligt och måste läsa skyltarna. Illa!

Sittande, men framför allt ligg och stå blev för sneda för min smak ( fast de medförde inga poängavdrag)

In till vänster vid framförsittande misslyckades vid två försök. Sagitta reste sig på bakbenen och ville nosa på vänsterhanden, styrhanden. Sagitta har ju redan från början varit lite avogt inställd mot snurrar ut från mig. Måste kanske tänka om och ändra hur jag styr detta moment. 

Ingen av dessa beteenden kände jag igen från tidigare träningar. Här fick vi saker att träna på men det var kanske inte så farligt för andra rundan gick riktigt, riktigt bra. Gitte sa: "Nu är du väl i alla fall nöjd.  Det satt ju som ett smäck!"

Jo, jag var nöjd. Efteråt tränade vi stå med bra resultat. Gitte: "Hon står ju som en staty!"

Vid fikat bestämdes det att vi den 24 oktober ska ha en klubbkamp med Gittes kursare i Åhus. Det ska bli spännande.

 

8 Oktober 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Rallylydnad på riktigt allvar

Kurs 5

Den här gången var det träning inför alla "framförövningar".

1. Få till raka ställande (och sittande) med nosen mitt emellan förarens knän genom att backa från hunden. Det gick jättelätt.

2.Träna in gåendet för att få in hunden framför. Jättesvårt att hålla reda på fötterna.

Ovanpå det förbereda hunden på vad som ska hända i tid. Hitta bra visning. Är inte säker på hur jag vill göra och vad Sagitta reagerar bäst på.

Få hunden att stå/sitta rakt på lagom avstånd från mina fötter. Sagitta vill gärna vara väldigt nära. För nära? Hon får nästan gå över min högra fot när hon ska runt bakom.

Föraren får ej backa eller på annat sätt joxa med fötterna.

3. Slutligen få till bra ingångar för fortsatt framåtgående.

Höger bakom; går nog att tajta till svängen lite.

Vänster runt. Sagitta vill gärna göra svängen väldigt liten. Tips att försöka öka svängen så hon kommer in rakare - speciellt viktigt vid sättande före gång framåt så det blir rakt.

-------------------

Vi har varit väldigt flitiga med hemläxan. Lyckades jättebra  utan koppel på fredagen. Toppenbra.

Lördag med koppel. Lika bra.

Tyvärr tittade jag på lite tävlingsbanor och upptäckte att det fanns banor där halva banan skulle genomföras springande. Jag fattar faktiskt inte hur det ska gå till. Är det verkligen nybörjarbana? Känns lite som agilitydomare, som har tre-fyra fällor i klass 1. Dessutom är det ju inte så kul när jag har ont i knät och knappt kan springa. Rally marknadsförs ju som en sport för "alla"!

Söndag finjusteringar. Börjar bli riktigt bra. Läggande och ställande pekade jag lite ut åt vänster och fick väldigt bra resultat. Försökte förtränga det där med springandet!

Måndag. Utan koppel. Plötsligt hade ställande blivit nåt mer eller mindre obegripligt för Sagitta! Ligg gick inte heller så bra. I dag fick det ingen som helst effekt att peka lite utåt. Stå och ligg blev i alla fall 25-30 grader snett. Har det gått för bra och att vi nu fått lite bakslag?

5 Oktober 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Rallylydnad på allvar 6

Fjärde gången

Den här gången fick vi börja med tre nya skyltar.

1. Sitt gå runt, stanna upp och gå vidare. Detta var lätt för oss. Enda problemet var hur jag skulle hålla kopplet. Tipset var vänster hand men senare fann jag att höger hand trots allt nog skulle bli bäst för Sagitta och mig. Detta kommer jag använda i alla gå-runt-moment.

2. Sitt - ligg - gå runt. Inte heller detta var något bekymmer sen jag kommit på hur jag skall få Sagitta att lägga sig rakt vid sidan. Hon vill gärna ligga nästan 45 grader snett in framför mig, vilket visserligen inte ger poängavdrag. Men det är ju inte snyggt.

3. Sitt - stå - gå runt. För närvarande har ståendet/stannandet blivit bra och Sagitta står fast som en staty . Men jag känner mig inte helt säker på att sitt- stå - rörelsen är helt befäst. Det gick dock strålande bra den här kvällen både vid introduktionen och senare i banan.

Jag kände mig väldigt glad och stolt över Sagitta, min lilla pärla, och så skulle vi gå bana. Banan var inte speciellt svår och jag kände mig väldigt säker. Men inga träd växer till himlen (eller vad nu talesättet är).

Precis innan vi skulle in på banan kom en bc och passerade förbi på väg upp mot skogsbrynet. Den tillhörde inte flocken, Sagitta blev alldeles rabiat i sitt skällande och hon kunde inte släppa tanken på denna främmande hund.

Det var svårt att få kontakt och komma igång. Så småningom lyckades det och de första tio skyltarna gick jättebra men då behagade kråkflocken,som håller till ett stycke från planen att sätta igång och skräna i skyn. Sagitta ville då bara titta upp och hålla koll på kråkorna och sedan fungerade ingenting. Sitt gå runt, som Sagitta har kunnat i flera år, var plötsligt omöjligt! Jag fick försöka flera gånger innan det gick någotsånär. Stor besvikelse och bekymrade tankar på hemfärden. Det är ju faktiskt inte Sagitta, som är fågeljägaren i familjen!

25 September 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Rallylydnad på allvar 5

HEMLÄXAN

Eftersom jag glömt det viktigaste träningstipset, så blev det bara lite läggandeträning.

Jag hade emellertid bestämt mig för att träna "åttans frestelser" med koppel. Jag bara la en boll på planen. Tidigare i somras gick det verkligen inte bra men nu är Sagitta så taggad inför rallyträning att det direkt trillade ner en pollett när hon fick veta att vi skulle strunta i den fina, lockande bollen och ägna oss åt olika övningar.

Sen la jag snusdosan med godis ovanpå locket och vi gick runt den först med mig närmast godiset och sedan med Sagitta närmast. Det gick strålande.

Jag byggde bana med konerna och frestelserna, där frestelserna placerades ganska långt från centrum. Det var inget problem och sedan hamnade de på rätt avstånd, vilket verkligen är nära. Det var inte heller något problem.

Slutligen ökade jag ut med en kon, så det blev en spiral och lät frestelserna ligga kvar. Då kom vi riktigt nära men det gick som en dans. Sagitta tittade inte ens åt dem. Mamma mia, vad glad jag blev!

Sen ingår förstås momentet "Åttans frestelser" i fortsättningsklassen och skall därmed genomföras utan koppel, vilket kanske kan vara lite svårare. Vi får väl befästa övningen med koppel och sedan gå vidare.

 

21 September 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Rallylydnad på allvar 4

Tredje gången

Vi fick börja med en bana innehållande en "massa" tempoväxlingar. Ja, egentligen var det inte så många växlingar för till min stora förfäran visade det sig, att man skall göra alla stationer efter springa -skylten springande. Hemska tanke!

Vi började direkt med springa och sedan kom "vänster om". Därefter enkelslalom, vilken man lyckligtvis  alltid skall göra gående. Sen ska man komma ihåg att omedelbart efter slalom skall man springa igen. Svårt! Höger om och därpå långsamt tempo, helt om vänster långsamt. Det var svårt för de andra hundar, som ville sätta sig när det gick så sakta. Min Sagitta gjorde dock svängen superbra. Dessförinnan hade hon briljerat med, enligt Gitte, fantastisk bakdelskontroll i slalomen. Det betyder alltså att min inlärningsmetod av vänstersväng var hellyckad.

Efter svängen glömde jag att fortsätta med "lustempot" - fast jag kom på det alldeles själv och gjorde om.

Efter banan övade vi sitt-stå och bara stå direkt. Det vet jag ju att Sagitta är väldigt osäker på. Vi fick emellertid ett tips om hur man enkelt fick in beteendet i hundens huvud. Tyvärr skrev jag inte ner det och lyckades glömma knepet. Listigt!

Sitt-ligg och ligg direkt. Även här fanns ett bra knep men eftersom Sagitta är bra på dessa moment behövde jag dem inte så jättemycket. Dessa minns jag och tänker använda för att få om möjligt ännu bättre genomförande.

Slutligen blev det "tysk sväng". Den kunde Sagitta och jag tämligen bra redan tidigare men jag ska väl hitta på ett sätt att i god tid uppmärksamma Sagitta på att vi ska göra den. Sen kan den bli riktigt bra.

17 September 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Rallylydnad på allvar 3

Sagitta sitter mitt på rallybanan och väntar på att få komma igång med träningen.

Den här gången kan inte träningen vänta till sista kvällen. Redan i går, dagen efter senaste kurstillfället, satte vi gång. Visst var det svårt men jag hittade ett knep för att få Sagitta att minska snurrens storlek avsevärt. Jag är ganska nöjd och Sagitta gjorde allt för att göra som matte ville.

I dag byggde jag en bana med de fyra  "vänsterskyltarna" samt dubbelslalom och spiral vänster. Vi fick tipset att öva utan koppel och först misströstade jag lite men efter ett par försök gick det strålande. 

Utan koppel men med godis i vänsterhanden fick jag Sagitta att nästan snurra runt på stället med små mussteg. I och för sig vet jag inte om det är bra men vi får väl kolla upp det. Det kändes i alla fall jättebra och min förhoppning, att vi ska lyckas, ökade rejält.

Efteråt fick Sagitta köra lite agility och sen ville hon inte gå till bilen. Hon gillar verkligen att jobba. Kan det månne bero på allt godiset? Kul var det i alla fall.

11 September 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Rallylydnad på allvar 2

Andra träffen var som väntat väsentligt svårare. Vi skulle bara göra svängar åt vänster och det har Sagitta och jag aldrig gjort tidigare (bortsett från lydnadens vänster om). Det var svårt att få Sagitta att sakta in och svänga snävt runt sin bakdel men vi fick ändå en del beröm.

När vi hade tränat på alla vänstersvängar skulle vi gå en bana med både höger och vänster huller om buller. Problemet med att vara för duktiga elever är att läraren tar i och gör för avancerade övningar för tidigt.

Efteråt när vi alla tagit oss genom banan med 11 skyltar, så sa Gitte att hon var glad att hon vågat göra en så svår övning, för gruppen är SÅ duktig. Jag var inte lika glad för jag var helt slut i både kropp och själ.

Banvandringen var jättejobbig och jag var fullständigt utmattad efteråt. De andra slutade gå mycket tidigare än jag. Till min förvåning lyckades jag faktiskt komma ihåg den och göra rätt hela vägen.

Det största problemet är att jag spänner mig så kolossalt och går med axlarna uppe vid öronen och så ökar jag tempot vid ökad stress. Jag missar att jag får prata med hunden och vid ett tillfälle upptäckte jag att jag faktiskt ett ögonblick glömt bort att jag hade en hund med mig. Helt otroligt! Som tur var så var det i en högersväng i slalomen och där följer Sagitta lätt med fast hon kanske kom lite långt ut från mig.

Vid första träningsträffens bana dömde Gitte och Sagitta och jag fick  8 poängs avdrag, sträckt koppel och så sparkade jag till en skylt. Till min glädje gjordes ingen domarinsats denna gången. Fortsättningskursarna var åskådare och de påstod att jag skulle blivit godkänd. En förändring sedan förra gången var att jag tagit ett lite längre koppel, dock fortfarande kort då jag har problem med hanteringen av koppel, och det funkade bra.

Oj, oj vad det behövs träning av vänstersvängar!!

 

9 September 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Rallylydnad på allvar 1

Nu har Sagitta och jag tagit de första stegen i vår rallylydnadskarriär och börjat på kurs. Sagitta är en underbart lugn och tålmodig hund, så det kan nog gå bra bara matte fixar sin del. Trots att det gick jättebra vid första träningstillfället och vi fick mycket beröm, så hyser jag vissa tvivel för egen del. Jag kan inte påstå att jag är helsåld på rally. Fast sen är jag ju sån, att om jag ger mig in i nåt så ska det vara full fokus på att göra det så bra det bara går.

Hemläxan blev som vanligt gjord i sista momangen, alltså kvällen innan nästa träning. Den satt som ett smäck. Ljuvliga Sagitta!

 

8 September 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Mer rallylydnad

I dag tränade Sagitta och jag lite mer rallylydnad och det gick väldigt bra. Allt, som funkade förra gången, gick minst lika bra idag. Tyska svängen blev tätare i dag.

Sitt framför och gå till höger bakom mig börjar Sagitta förstå ordentligt nu men ibland är hon tveksam till kommandot och där finns mer att jobba med. Sitta kvar medan jag går runt var inget problem alls i dag. Samma för ligga kvar.

Läggande under gång var riktigt bra med godis och helt Ok utan godishjälp.

Rallylydnadsträningen verkar lovande.

3 Juli 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
RALLYLYDNAD

Nu har Sagitta och jag inlett vägen mot rallylydnadskarriären !???

Observera frågetecknen! Jag har deltagit i  prova-på-rally ett par gånger med Selina utan att fatta tycke för den grenen. Jag har tränat på egen hand med Sagitta och Stoja men det har alltid runnit ut i sanden av brist på engagemang. Just nu är jag ju lite orolig för agilityframtiden pga mitt onda högerknä och så var jag på vår stora rallytävling i söndags. I går började jag på fullt allvar att fundera på att anmäla till en riktig kurs i rally.

Så tänkte jag, att först borde jag kanske göra ett nytt försök att få lite mer intresse. Dagens övningar med Sagitta var väldigt positiva.

Vi klarade lätt en hel massa av de 30 skyltarna i nybörjarklass; sitt och fortsätt gå, sitt - ligg och fortsätt gå samt alla typer av svängar inklusive tysk sväng.

Sitt - gå runt hunden, ligg - gå runt hunden funkade bra efter några repetitioner. Sitt framför är inget problem men att plocka in hunden till vänster genom att ta henne runt mig på höger sida kommer att kräva ytterligare träning för att gå okej. Läggande under gång funkade oväntat bra men mer träning behövs.

På tävlingen i söndags spottade förra årets svenske mästare, mellanpudeln Vincent, ut apporten. Före söndagen visste jag inte ens att momentet fanns men nu kunde jag naturligtvis inte låta bli att testa. Föraren sticker under gång  fram ett föremål till hunden. Hunden ska ta det och bära det ca 2 meter varefter föraren ber att få tillbaka föremålet, allt under gång. Vid första försöket fick jag inte tag i pinnen när jag kommenderade "loss" och Sagitta snällt släppte greppet direkt. Precis så gick det för flera ekipage i mästarklassen i söndags men skillnaden är ju att vi aldrig gjort något sådant. Sedan gick flera försök klanderfritt. Ganska härlig känsla!

Sagitta verkade väldigt förtjust. Förhoppningsvis följer fortsatt träning!

När du läst detta måste du kolla sommarhälsningen från Sagitta!

30 Juni 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Sommarhälsning

Vi är lite sent ute men här kommer Sagittas sommarhälsning till alla läsare. Sagitta är en strålande apportör och håller i evigheter utan minsta tugg. Det förändrades inte när apporten blev blomsterklädd utan Sagitta tog uppdraget på jättestort allvar och var så fokuserad att hon inte ville titta upp oavsett hur mycket jag tiggde och bad.

26 Juni 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Tänk om det gick att prata med pudeln!

Min lilla Sagitta är verkligen en knepig pudel. Hon har bombsäkra slalomingångar. Hon har också en snabb och säker slalom men på tävling slår det ibland helt slint.

Nu senast var i Hässleholm och körde  öppenklasser. Slalom i hopp blev en total katastrof. Vi var felfria dit men en 90-graders ingång från "lätta hållet" föreföll vara något helt nytt och obegripligt för Sagitta. I stället för att runda första pinnen så blev det fel ingång rakt fram i andra porten. Sen en tveksam och långsam slalom, där Sagitta lämnade slalom fyra pinnar från slutet med en förskrämd uppsyn som om slalomen var farlig. Vi började om med exakt samma resultat. Vi började om igen för tredje gången och Sagitta blev ännu osäkrare och lämnade på samma ställe en gång till. Då ville hon gå baklänges i slalom, vilket leder till diskning. Jag höjde rösten lite och ropade ut henne. Efter det stack Sagitta iväg och tog ett hinder, vilket innebar diskning.

Fjärde gången manade jag på och ökade mitt tempo. Sagitta föreföll då betydligt säkrare och blev lite snabbare men struntade i sista porten. Resten av loppet var felfritt och gick i samma höga tempo som vägen fram till slalom.

Agilityklassen var på sitt sätt ännu märkligare. En ganska lätt slalomingång misssades men sen gick det bra. Sagitta tog för omväxlings skull kontaktfälten på både A och balansbom och farten var hög. Banans svåraste sekvens gick galant men sen sprang hon bara förbi en enkel böjd tunnel och disken var ett faktum.

7 April 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Första officiella tävlingen för året

Påskbild av Selina, Stoja och Sagitta

Första officiella tävlingen 2015

Som vanligt blev det Gåsahoppet. Numera kan endast Sagitta starta där. Förra året tävlade jag mycket sporadiskt med Sagitta beroende på att hon, i synnerhet i agilityklasser, tycker att hon inte behöver någon förare utan fixar allt själv. Dagens tävling var inget undantag. Sagitta tog Aet två gånger och balansbommen två gånger. Gungan ville hon helst inte ta någon gång men gjorde det under protest.

Hoppklassen gick lite bätre. Vi kom runt med lite utflykter. Precis som i Ystad förra lördagen, så gick Sagitta ur slalom. Vi gjorde om och det tar tid, så vi fick en massa tidsfel och kom sist av icke-diskade. Ett visst framsteg. Förra året diskades vi i båda loppen.

Av olika anledningar - bl.a. avsaknad av internetuppkoppling under en tid - så kommer gamla inlägg att läggas efter detta.

4 April 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Sagitta 8 år

I dag fyller Sagitta åtta år. Hon är fortfarande kolossalt förtjust i agility. Här ett foto från inomhusträningen i onsdags.

27 Februari 2015  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Berit Lönnerstam                                             Skaffa en gratis hemsida