Pudlar är bäst
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
6
7
8
9
10
11
13
15
16
17
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
<<
November (2017)
>>


Konen - runt

Vädret var inte över sig men en del mindre rundor gick vi på klubben. Orsaken till smårundorna var att jag försökte hålla mig lite i lä.

Selina är ju halvdöv, så jag har med hjälp av godis fått henne att då och då gå till mig. Annars går hon bara rakt fram och rätt som det är har hon ingen aning om var jag är och då ökar hon farten framåt.

I dag fick Selina en snilleblixt. ”Om jag går fot hela tiden, så måste jag få massvis med godis. Jag är ju hos matte hela tiden!” Hon gick och tittade upp på mig som en strålande duktig lydnadshund men i själva verket var det bara en uppmaning till mig att ta fram snusdosan med godis!

I dag har Sagitta (i viss mån Stoja) åter tränat att runda en kon ett stycke bort. Nu klarar Sagitta hela tolv meters avstånd och matte jublar efter rundningen.

Om jag försöker skicka Stoja ensam, så springer hon kanske fem meter. Sedan ser hon lite förvirrad ut och vänder tillbaka till mig. Men om hon ser Sagitta springa iväg följer hon efter och får del av jublet och åtföljande godis.

Nu skall jag inte vara orättvis mot Stoja. Hon har bara kommit till att hon klarar ca sex meter och det är hon bra på.

31 Januari 2017  | Länk | 2017 Sagitta | 0 kommentar
Södras agilitypudel 2017 28 januari

Glöm resultatredovisningen nedan!

Styrelsen i södra avdelningen har lagt ett förslag om att Södra inte längre själv skall utse Årets Agilitypudel och risken är nog stor att förslaget går igenom på årsmötet. EN SORGENS DAG för agilitypudlar.

Jag skall i alla fall åka till årsmötet och kämpa för att detta inte ska hända.

Om styrelsens förslag antas, så kommer klockan att vridas tillbaka sex år! Styrelsen vill återvända till att endast pudlar, som tävlar i "ELITEN" kan synas på klubbens hemsida

Alla ni som läser detta och tycker det är fel måste komma till årsmötet och ta upp kampen!

 Ställning efter tävlingen i Kävlinge 28 januari

1. Frigg

2. Elis

3. Inez

 

         
Frigg          
klass plats hinderfel tid ref.tid poäng
A3 Kävlinge 5 36,17 45 36,8
A3 Kävlinge 5 39,71 47 35,7
A3          
A3          
H3          
H3 Kävlinge 0 31,84 37 40,6
H3          
H3          
          113,1

 

 

Elis          
klass plats hinderfel tid ref.tid poäng
A3 Kävlinge 0 37,71 45 43,4
A3          
A3          
A3          
H3 Kävlinge 0 31,29 37 40,9
H3          
H3          
H3          
          84,3

 

   

 

Inez          
klass plats hinderfel tid ref.tid poäng
A3 Kävlinge 5 38,29 47 36,5
A3          
A3          
A3          
H3          
H3          
H3          
H3          
          36,5
           
           
         
         
     
28 Januari 2017  | Länk | Agilitypudel södra 2017 | 0 kommentar
En underbar dag

Vindstilla, solsken, nollgradigt och lite frost i gräset. Det blev en rejäl runda där både pudlarna och jag njöt i fulla drag.

Lite träning blev det men inte på något nyttigt inför vår kommande tävlingsvår. Stoja sprang ett antal gånger över bruksstegen. Jo, hon sprang! Stoja tog också IPO - a - hindret.

Sagitta talade om att stegen är läskig medan jag hade fullt sjå med att hindra Selina från att gå upp på den. Selina har alltid älskat stegen och kunde förr ta sig över den hur många gånger som helst. Fram och tillbaka gång på gång. Selina vill inte inse, att hon nu av säkerhetsskäl bör avstå från den kärleken trots att hon har fallit ner. Turligt nog var det bara från den låga varianten hon för ett år sedan föll och landade på rygg.

Sagitta klarade att runda konen från ungefär sex meters håll. Efter några försök gjorde Stoja det också. Tidigare var det 2 meters avstånd, som gällde i rallylydnad men nu är det utökat till 2- 5 m i mästarklass. Där är vi ju inte, så det är överkurs. Mitt mål är att få båda svartingarna att runda en kon 20 meter bort. Det momentet ingår i elit lydnad. Nej, så exklusivt namn har klassen tråkigt nog inte längre utan den har bytt namn till något så trivialt som klass 3.

27 Januari 2017  | Länk | 2017 diverse | 0 kommentar
Vinterträning

I kväll har Sagitta och jag tränat rallylydnad i Olseröd.

Vi byggde en bana, fortsättningsklass. Jag höll i banskissen och jag gick vilse redan vid banbyggnaden, så vi fick improvisera för att få ihop den. Hallen är liten och man får trycka ihop banan rejält. Vansinnigt tätt mellan skyltarna blev det och vi gick hela tiden runt frestelserna, som låg i mitten. Detta tyckte jag om.

Banan var inte lätt. Först gick jag den med Sagitta till vänster. Vi har inte tränat sen 24 november, och det gick inte särskilt bra. Vi fick göra om många moment men frestelserna klarade vi under banan. Precis som vanligt for Sagitta iväg och skulle ta en frestelse direkt när vi gjort banan klar.

Sen gick vi banan två gånger med högerhandling. Det gick riktigt bra. Enda missarna var, när Sagitta precis som vid förra träningen smet över till vänster sida vid sväng kring yttersta konerna i spiralerna. Vi gjorde om spiralen med godis och då gick det bra. Snurren fungerade till höger men var absolut omöjlig till vänster! Tänk, om jag kunde förstå!

Vid andra rundan gick spiralerna bra (utan godis)men då la Sagitta sig snett en gång. Den nya övningen med steg framåt tillsammans med stå, sitt, ligg gick jättebra i till höger men inte till vänster! Märkligt! Fast hemma i köket tränar vi förstås nästan bara högerhandling.

Jag kände mig i alla fall väldigt till freds på hemvägen.

26 Januari 2017  | Länk | 2017 Sagitta | 0 kommentar
Och sist kommer Stoja

Fotot från dagen då Stoja tagit första pinnen i hoppklass  1 i Ystad 2015

Stoja är 5 år. Stoja har aldrig gått någon kurs och vi tränar mest för oss själva på eftermiddagen.

När Stoja var nästan ett år gammal började vi träna tillsammans med Klara, som är några månader äldre än Stoja, och hennes matte Lena. Det var en slitsam tid för båda hundarna var rymmare. Vi byggde små banor och satte sedan upp ett fårstängsel runt om. Allteftersom hundarna lärde sig mer fick vi utöka till att sätta upp två fårstängsel, som efter träningen skulle plockas ner och rullas ihop. Puh! Vi höll ut och andra året kunde vi träna utan stängsel.

Jag har hållit på med agility sedan sommaren 1999. Under de åren har jag tränat och tävlat med mina fyra mellanpudlar (Smilla, Selina, Sagitta och Stoja) samt två andra pudlar (Fanny och Milly-Molly).

Stoja älskar agility och hon är så taggad, att det verkligen inte är helt lätt att styra henne på agilitybanan. Stojas största problem är att hon med rätta anser matten vara en slöfock, som hon måste mana på och skälla ut nästan hela loppet.

Stoja är fantastiskt duktig på slalom. Hon är mycket snabb och klarar alldeles själv alla möjliga svåra ingångar. Stoja gillar alla hinder men mest älskar hon A-hindret. Tunnlar är inte så dumma heller.

2015 tog vi en pinne i hoppklass 1. Även 2016 lyckades vi genomföra ett felfritt hopplopp, dock utan att få pinne. Vi tog oss genom 62% av loppen, vilket får anses godkänt.

Målet för 2017 är att klara något felfritt lopp i klass 1 och att undvika alltför många diskvalificerade lopp. 

2016 erövrade Stoja och jag RLD N, rallylydnadsdiplom nybörjarklass.

 

 

24 Januari 2017  | Länk | 2017 Stoja | 0 kommentar
Efter Selina kommer Sagitta

Sagitta och jag poserade för vi skulle vara med i en agilitytidskrift

Nu gäller det presentation av agilityekipage i Simrishamns BK. Sagitta är en 10 år gammal mellanpudel, således veteran sedan flera år.

Vi har hållit på med agility sedan Sagitta var en liten valp. När jag fick ont i höger knä för snart två år sedan började vi träna rallylydnad. Det visade sig att Sagitta gillade det också. Hon blev snabbt riktigt duktig och nu ska vi debutera i avancerad klass.

Sagitta tävlar i agilityklass 2 och har två uppflyttningspinnar i hoppklass 2. Under 2016 tävlade vi inte en enda gång, beroende på att jag tröttnat på att Sagitta anser sig ha tolkningsföreträde när det gäller att bestämma i vilken ordning hinderna ska tas.

Sagitta är duktig på slalom och hon är väldigt förtjust i upplopp, d.v.s. att på egen hand ta en rad av hinder rakt fram. Sagitta älskar A-hindret och balansbommen men avskyr gungan.

Målet är att tävla några gånger 2017. Självklart är det kul med något bra resultat men Sagitta är lika lycklig oavsett hur det går. Hon nöjer sig säkert med att bara träna också.

Vi tränar agility för att Sagitta älskar att hålla på med agility och fort skall det gå. Och så är ju matten agilitynörd.

Sagitta tävlar på Snapphanefejden 2009  (fotograf Daniel)

Jag glömde berätta att innan Sagitta blev gammal nog för att tävla agility fick jag plötsligt för mig att vi skulle tävla lydnad – en gång. Vi tränade i fjorton dagar och det är naturligtvis på tok för lite men vi fick i alla fall ihop 110 poäng, vilket är godkänt (tredje pris). 

10 poäng på inkallning, apport och tandvisning. 9 poäng på hopp över hinder. Vi hade tränat platsliggning tre gånger! På tävlingen satte Sagitta sig upp men flyttade sig inte, så det blev 5 poäng. 

22 Januari 2017  | Länk | 2017 Sagitta | 0 kommentar
Selina, jag och agility

Alla agilitytränande i Simrishamns BK har ombetts skriva lite om sig och sina hundar. Jag börjar med att lägga ut presentationen av Selina och mig här.

Selina och jag när vi vunnit KM 2009

Selina älskar fortfarande agility och är alltid med på eftermiddagsträningen. Hon är 15 år gammal, pigg och glad men lite stel. Hon går lös medan jag bygger bana. Då passar hon på och springer genom utlagda tunnlar inte bara en gång utan många gånger.

Selina var mitt ess och hon tävlade i klass 3 i både agilityklass och hoppklass under åren 2004 – 2013. Hon tog ett cert i hoppklass och hade hon haft en lite mer snabbfotad förare, så hade det blivit fler. Agilityklass gick inte lika bra mest beroende på att Selina ansåg att de s.k. kontaktfälten på klätterhinderna, i synnerhet då på balansbommen, var en väldigt fånig uppfinnig, som det gällde att undvika att trampa på. Resultatet blev fem fel i nästan alla sådana lopp.

Selinas hoppstil var som synes inte särskilt ekonomisk (Fotograf Daniel)

Att räkna upp alla fina prestationer Selina gjort skulle ta stor plats, så det får vara. Vi tävlade i ett lag, som blev kvalificerat  till SM två gånger och blev ÅRETS LAG MEDIUM 2006 i hela Sverige. Numera kan hon inte hoppa men slalom, som var hennes paradgren, tar hon alltjämt med ganska god fart och alltid på rätt sätt utom om hon någon gång fuskar med sista pinnen. Tunnlarna gillar hon verkligen och gungan samt balansbommen går hon fortfarande gärna över.

 

Alla klubbmästarna 2010, Albin, Selina och Thyra.

 

20 Januari 2017  | Länk | 2017 Donna Selina | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Berit Lönnerstam                                             Skaffa en gratis hemsida