I går fyllde min fantastiska Selina 15 år. Det firades hela dagen. Bara riktig favoritmat både morgon och kväll. Smilla älskade gorgonzola-mascarpone-ost och alla de andra har hakat på. Så fort jag tar ut den ur kylen flockas pudlarna runt mig och vill ha. Till alla födelsedagar och ibland däremellan inhandlas denna ost. Både i går och i dag har det festats.
Nu i kväll har Selina gjort sitt bästa för att förstöra mitt rykte. Jag höll på i köket och gjorde i ordning pudlarnas kvällsmat när jag hörde ett brak. TVn stod på och jag trodde ljudet kom från den. Det resulterade i ett väldigt skällande mot yttterdörren. Jag gick in i rummet för att kolla. Skällandet fortsatte och så hör jag ytterligare dånande och därefter en röst, som hojtar något.
Det var mörkt ute och jag tycker det är obehagligt att öppna då men insåg att jag nog måste. Fast det var ingen trevlig känsla. Jag tände både i hallen och ute. Hundarna vrålskällde, jag gick ut och tänkte mot bättre vetande att hundarna fick väl skydda mig mot obehagligheter.
Utanför kompostnätet, som ska hindra pudlarna från att springa ut från tomten, stod en mycket upprörd kvinna. Hundskallen hindrade mig dock från att höra vad hon sa. Då visade det sig att Selina stod på trappan i mörkret. Selina är mörkrädd och hon hade försökt väcka min uppmärksamhet på att hon var utelåst genom att skälla. Hon propsar på men är inte så högljudd, så jag hade inte hört henne.
Jag vet inte ur länge Selina stått där. Stoja ville en stund tidigare gå ut och kissa och efter några minuter släpptes hon in igen. Båda dörrarna låstes och ljuset släcktes men vad jag inte märkt var att Selina också passat på att gå ut. Alltså blev hon kvar där ute.
"Ska hunden stå här ute i mörkret?" Den okända kvinnan lät verkligen inte vänlig. Nej, men det förstår du väl att det är ett misstag, svarade jag. Kvinnan vände på klacken och gick mot gatan utslungande hotfulla ord.
"En gång till, så skall jag minsann...." Jag fattade aldrig om hon tyckte synd om Selina eller om hon tyckte synd om sig själv för att ha blivit störd av en skällande hund.
Jag är väldigt rädd om min Selina och jag är mycket angelägen om att inga hundar skall vara ute och störa grannar genom att skälla vid någon tid på dygnet, så det är definitivt inget vanligt förekommande.
Skulle var kul att veta vem kvinnan var! Hon är i alla fall ingen granne.
När jag skrivit texten här ovan och kom ner för trappan saknade jag en svart pudel. Milda makter! Jag har väl inte låst en annan hund ute nu! Så klart var det som vanligt. Stoja kan inte vara långt borta från mig. Hon hade följt med upp till datorn och när jag öppnat och gått ut i uterummet för att leta så kom hon störtande nerför trappan. Vilken himla tur!