En liten sammanfattning av pudelåret 2009
Smilla har kämpat på. Hon är för det mesta riktigt pigg men då och då skrämmer hon upp mig genom att äta allt möjligt, som hon på olika sätt får tag i; Ett halvt kilo kokt kycklinglever, en liter kokt ris, söndertuggade vassa plastburkar, de andra pudlarnas kamptrasor mm mm. En pipleksak i form av en liten hund blev först öronlös. Sedan amputerades tre ben och slutligen togs nästan hela huvudet bort. Det går åt mycket sparris i vårt hushåll! Och ändå försöker jag minimera möjligheterna för Smilla att komma över alla dessa "godbitar".
Donna Selina
I går var vi på BK och hämtade utmärkelser för prestationer 2009.
Selina blev Årets Agilityhund i Simrishamns BK för sjätte året i rad. Men konkurrensen börjar hårdna. Extra tufft är det ju när lillasyster tar till alla tjyvknep för att tränga sig fram. Ett slag under våren/försommaren låg Sagitta före på Barometern. Selina fick ont i ena bakbenet och kunde inte tävla ett antal veckor. Jag fick t.o.m. lyfta in detta spänstfenomen i bilen. Naturligtvis var jag jättebekymrad tills jag kom på hur skadan uppkom. När Sagitta inte kunde klara sig i busandet så nafsade hon helt enkelt Selina i hasorna. Vilken liten bandit!
Detta fick mig att tänka på en liten kille på 5-6 år, som en gång berättade för mig, att han alltid besegrade sin femtonåriga ganska långa syster. Jag blev lite förvånad men han förklarade att det bara var att kasta sig ner och hugga tag i smalbenen på systern så hon föll! Människor o hundar är inte helt olika!
Selina lyckades en gång under året göra ett felfritt resultat bland de tio bästa. Det hände på Kistamässan och hör och häpna, det var i en AGILITYKLASS!!!! Därmed kunde hon än en gång placera sig på listorna över Årets Agilitypudel och Årets Agilityhund. Det blir svårare och svårare. Selina är säkert lika bra som tidigare, men matten blir visst varken yngre, snabbare i huvudet eller snabbare i fötterna allt eftersom åren går.
Selina vann klubbmästerskapet för tredje gången. Förra året blev hon ju besegrad av "lillasyster" Sagitta. (Fast om man ska vara riktigt ärlig, så var det nog matten som hade bättre handling för Sagitta.) Nu har emellertid Sagitta blivit nermätt och tävlar i en annan klass.
Selina blev betrodd att tävla för Simrishamn i regionmästerskapet och där blev hon klubbens bästa poängplockare.
DM för Skåne kunde hon inte delta i pga löp.
Sagitta
Sagitta ställdes på Malmö Internationella. Det blev som vanligt en slät etta. Sagitta är ingen showpudel i ringen. Hon är vacker och får fin kritik och uppför sig perfekt men visar inte upp sig.
För Sagittas del har agilityåret varit ömsom vin ömsom vatten - kanske mest vatten, men hon har en stor potential.
På BK-mötet fick matte gå fram en gång till och hämta en liten mugg. Pris för att Sagitta blivit uppflyttad till Hopplass 2 under året.
Sagitta har också erövrat en pinne i Agilityklass samt blivit "bestulen" på en pinne.
Sen var det tid för nästa årsmöte. Denna gången i Pudelklubbens södra avdelning.
Uppflyttningar i agility belönas fr.o.m. 2009, så Sagitta fick ett diplom och en väldigt stilig rosett i lila och guld.
Matte var naturligtvis stolt, men det var även Doris Backe, som delade ut priset. Hon äger nämligen pappa, Leonardo da Maya (amerikan). På diplomet står ju bara uppfödaren Laila Tuomaala, som har mamman Kertellas Black Alissa (engelsk lady).