I lördags utlovade jag ett litet reportage från debuten i fortsättningsklass rallylydnad. Efter tävlingarna har jag alltid huvudet fullt av tokiga, roliga, fåniga eller rent av idiotiska episoder men efter några dagar har jag liksom assimilerat händelserna och då blir det inte så lätt att skriva om dem.
Den första banan var så där lagom svår och jag tyckte att det definitivt skulle vara möjligt att göra ett godkänt resultat. Efter startskylten, ganska nära första skylten med 360 grader vänster låg en omfångsrik hög med kaninpluttar. Den skulle alltså passeras två gånger! Först på väg till skylten och sedan i svängen. Min enda tanke var att försöka att INTE tänka på den och framför allt att INTE ens snegla på den. Det är lätt att leda hundens uppmärksamhet till problemet. Det gick galant. Kom ihåg att Sagitta numera tävlar utan koppel!
Andra skylten var sidosteg höger. Där blev det en sned sits och minus 1 poäng. Sen kom vi till trean och jag trodde mig kunna banan men plötsligt blev det blackout i hjärnan. Det finns en hel drös med skyltar, där hunden skall sitta framför föraren och sedan dirigeras in till höger eller vänster. ibland ska hunden sitta innan vi går vidare ibland inte. Vilket var det nu? Jag bestämde mig för inte men när jag gick vidare insåg jag att jag valt fel och således hade gett bort 10 poäng. Axlarna åkte ner men jag lyckades skärpa mig och jobbade på.
Slalom gick bra och till min stora glädje gjorde Sagitta snurren perfekt. Det gick som på räls. Jag kom ihåg att gå långsamt hela vägen från skylt 7 till skylt 10. Jag tror att jag för säkerhets skull högt upprepade ordet "långsamt" om och om igen hela vägen. Det är duktigare och mycket erfarnare förare, som glömt bort det.
Spiral vänster är en övning, där vi går runt runt kring tre koner. Sagitta brukar inte bry sig men plötsligt fick hon för sig att hon måste lukta på en kon. Minus 1 poäng.
Skylt 13 var den, som orsakade paniken några kvällar före tävlingen. Jag hade tillsammans med en god vän med stor kunskap bestämt mig för sättet att genomföra övningen. Vid banvandringen ändrade jag mig dock. Resultatet blev att Sagitta inte satt blick stilla utan hasade med en liten liten bit precis som före panikattacken. Ytterligare en tiopoängare! Minus alltså. Gissa, om jag fick skäll efteråt!
Hoppet gick jättebra. Övergång från spring direkt till långsam gång var något jag bekymrat mig för men det visade sig inte vara något problem.
Vi fick 78 poäng (godkänt), alltså 22 minuspoäng, varav jag helt ensam stod för 20 genom att göra två stycken förarfel!