Pudlar är bäst
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
27
28
29
30
31
<<
December (2019)
>>


Foton efter landskampen

Tidigare har jag utlovat foto av landskampsbucklan. Det var inte lätt att hitta någon plats i klubbstugan, som lämpade sig för fotografering, så det blev inte vidare bra.

Sen ville jag ta en bild av min fina Sagitta. Svart pudel och blanka, vita diplom är ingen bra kombination, så det fotot blev också tämligen misslyckat.

Alla tävlande fick en dansk/svensk fleecefläta som minne av dagen. Sagitta älskar den, så fotograferingen blev en ny frestelseövning.

30 Juli 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Avancerad klass

Sagitta och jag tränar flitigt inomhus - rally alltså!

Sagitta blir lika lycklig varje gång hon anar, att jag tänker träna. Stoja hakar på och vill också göra övningarna. Selina ställer direkt upp och är i vägen förmodligen mest för att även hon vill ha godis.

Alla moment i avancerad klass utom sitt-sväng-sitt (4 st) kan vi skapligt. Sen är det ju en sak att kunna inomhus och att utföra det utomhus och i bana, men vi är i alla fall på god väg. De fyra ovannämnda momenten har vi inte tränat beroende på att jag som vanligt inte begriper hur jag skall flytta fötterna. Sagitta klarar ju alla, oavsett hur jag gör, följer med i vändningen och sätter sig då jag stannar. Men det är lite onödigt att jag kanske gör fel. Rallylydnad har åtminstone en riktigt fånig inriktning. Det verkar vara viktigare exakt hur matte flyttar fötterna än att hunden gör det den ska!

Exempelvis skall jag backa tre tydliga steg och hunden ska backa med och hålla positionen. Jag har ofta lite svårt med balansen och svårt med långa steg. Hade väl varit bättre om hunden skulle backa i position ett visst antal meter. Det hade ju dessutom varit rättvisare. I mästarklassen skall hunden stå framför mig och backa från mig minst en hundlängd. Det är ju solklart och rättvist. Orsaken är naturligtvis att jag skall stå stilla och skicka hunden från mig. Då kan ju inte min förflyttning vara riktmärke!

27 Juli 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Landskampsresultat

Jag glömde ju att berätta om utgången av landskampen.

Det var tredje året landskampen gick av stapeln och Danmark har vunnit två gånger men nu var det svenskarnas tur att ta hem bucklan. Alla svenskar fotograferades på och vid prispallen. Vi sjöng och skrålade nå't fruktansvärt falskt. Jag vet inte om jag på något sätt var delaktig i triumfen. Det är nämligen för mig obekant hur poängberäkningen verkligen gick till. Några resultatlistor har jag inte heller sett.

Eftersom betydligt fler svenska än danska ekipage deltog, så skulle antalet danska avgöra hur många ekipage, som skulle räknas. Enligt hörsägen blev det tio. Jag och Sagitta kom på elfte plats i begynderklass och hade således inget inflytande på utången av tävlingen. 

I fortsättningsklass kom vi på sjätte plats. Kan vårt resultat där månne ha gjort någon nytta?

Hur som helst så finns bucklan i Simrishamns klubbstuga ett år framöver. Vid något tillfälle då det går att komma in i huset ska jag passa på och fotografera den.

25 Juli 2016  | Länk | 2015 - 2016 diverse | 0 kommentar
Lite om Sagittas och mina äventyr under landskampen

Dansk domare, dansk bana, danska regler och danskt protokoll. När jag fick det senare blev jag väldigt besviken för det hade jag inte läst på om. Orsaken till besvikelsen är att på detta protokoll får man inte veta, var minuspoängen har dragits och det är jag alltid nyfiken på. Strunt i det! Vi hade ju 98 poäng och kom på den bättre halvan av de startande. De flesta tävlar normalt i högre klasser än jag. Flera SM-ekipage var på plats.

-----------

Jag fick den stora äran att avsluta hela tävlingen. Den svenska fortsättningsbanan resulterade i 76 poäng. Alla avdragen härrörde från Sagittas kolossala intresse för frestelserna.

"Åttans frestelser" var moment fem och låg längst bort i vänstra hörnet sett från starten.

Direkt när vi kom in på banan och skulle gå spiral vänster, så spanade hon snett framåt vänster på frestelserna (ganska långt bort) och hade ingen riktig lust att följa med mig. Förarfel  (-3) då jag stannade för att locka Sagitta med mig. Jo, jag var tvungen att stanna för vi skulle båda runda en kon. Om Sagitta tagit en genväg hade vi fått minus 10 poäng.

Momentet fyra var en framförskylt, där man börjar med sitt. Sagitta var inte så angelägen om att sätta sig utan ville hellre framåt mot frestelserna ( - 1 för sent sättande).

Och så var vi framme vid "Åttans frestelser", där frestelserna skall passeras tre gånger. Jag lyckades locka Sagitta med mig de två första vändorna genom att prata om godis men när vi skulle passera för sista gången, så smög Sagitta försiktigt fram mot mjukisleksaken. Det syntes tydligt att hon visste det var förbjudet. Jag sa till henne och trodde ett ögonblick att jag lyckats men så tog hon den väldigt försiktigt i munnen. Inte visste jag hur jag skulle förfara, så jag frågade domaren. Jo, jag fick ta leksaken och lägga ner den på marken. Naturligtvis rörde jag inte Sagitta. Då hade vi ju blivit diskade. Efteråt sa domaren att jag kanske kunde försökt få Sagitta att frivilligt spotta ut leksaken. Tänk, vad korttänkt att inte prova med det! (- 10 för att Sagitta tog frestelsen och -3 för förarfelet att jag tog frestelsen)

Moment sex var sidförflyttning höger. Det börjar med att hunden ska sätta sig vid sidan. Det ville inte Sagitta göra, för hon ville titta på leksaken, som hon just blivit fråntagen. Därför satte hon sig snett framför mig i stället. Hur i all världen får man sen hunden att följa med mig ett steg åt höger och sätta sig vid min vänstra sida? Jag bestämde mig för att strunta i var Sagitta befann sig och gjorde som jag skulle. Och ser man på, det lyckades! (-1 för sned sits).

Moment sju var dubbelslalom så långt från frestelserna man bara kunde komma. Den gick fint. Därefter högerspiral, som också gick bra.

Sen var det åter dags att gå mot frestelserna och moment nio innebar att Sagitta skulle vända helt om bakom ryggen på mig trots att hon egentligen var på väg mot frestelserna. "Nej men det kan du väl inte mena!" För en sekund trodde jag att Sagitta tänkte sätta sig ner och stirra på frestelserna. Det hade ju blivit minus tio poäng till men hon bara stannade upp. Jag fick ju också stanna eftersom skylten var framför mig och Sagitta inte var framme vid skylten, där både hon och jag skulle vända (-3 för förarfel, -3 för bristande samarbete)

Därefter avlägsnade vi oss från hörnet med frestelserna och resten av momenten gick som på räls utan ett enda poängavdrag på de sista åtta övningarna, som alls inte var särskilt lätta. Bl.a. snurren fanns med. Sista momentet var 360 grader runt till vänster i springtempo. Det har vi faktiskt aldrig gjort men det var inget problem. Svängen blev liten och fin.

Vilken himla tur att det slutade så bra! Sagitta är väldigt duktig. Bara hon kunde släppa sin fascination för frestelserna. En dag som denna under löpet var det inte lätt för Sagitta att ignorera det gulliga gosedjuret.

24 Juli 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Landskampen

Dagen blev jobbig p.g.a. det extremt varma vädret. Inte vajade fanorna i vinden som på fotot. Allt kretsade kring att hålla sig någorlunda i form - både människor och hundar. Äta, dricka, söka skugga, keps för solen och hålla koll på att bilen stod i skugga.

Sagitta och jag hade inte bara värmen att kämpa mot. Sagitta löper och betedde sig ganska märkligt hela dagen. Gick omkring och gnydde hela tiden. Hon ville adoptera alla hundar vi såg, stora som små. I begynderklassen var hon seg som sirap och jag fick verkligen hålla på och peppa hela banan. Då kände jag mig inte särskilt entusiastisk inför ytterligare tävlande. Fast Sagitta gjorde ju allt hon skulle och hade trots allt fin kontakt med mig. Vi fick ihop 98 poäng men det fick jag veta först vid prisutdelningen. Med tanke på domarens kommentarer hoppades jag faktiskt på 96 eller 98 poäng.

Inför fortsättningsklassen "värmde vi upp" i skuggan under tallarna. Vi tränade att gå i åtta runt två bollar. Före träningen tog hon favoritbollen men sen gick det hyfsat bra. Sidförflyttning har vi inte gjort sedan förra tävlingen för tre veckor sedan men den gick strålande bara jag kom ihåg att styra upp sättandet, så det blev rakt efter förflyttningen. Snurren var inget problem och resten räknade jag kallt med att det skulle gå bra.

Frestelserna gick käpprakt åt skogen och de kastade djupa skuggor över utförandet av många moment men vi blev i alla fall godkända med 76 poäng. Sagittas fixering vid frestelserna börjar verkligen oroa mig.

23 Juli 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Lite av vaje

I går kväll åkte vi  p.g.a. värmen till klubben ganska sent. Då träffade vi på ett semestrande par från Karlskoga med tre terrier. Den yngste, kastrerad hane, och Stoja busade och hade jättekul. Deras äldsta, 12 årig tik, och Selina hjälptes åt med polisjobbet. "Någon ordning får det väl ändå vara!"

Vi tränade lite agility. Lätt rundbana, som Stoja klarade toppenfint. Sen gjorde vi lite svåra sekvenser, där vi bl.a. körde i åttor runt två hinder.

Sist tränade Sagitta och jag lite rallylydnad. Jag var jätterädd när jag som tredje övning valde backning. Sagitta tvekade inte utan följde med rakt och fint två steg och fick mycket beröm. På lördag kan det som mest bli ett steg backning, då vi ska tävla den danske begynderklassen. Jag kände mig lite lättad men är långt ifrån säker på att vi passerat den kritiska punkten.

I går kom en liten hälsning från Selma. Hon har nu fått vara ute i trädgården under noga övervakning. Livet är såå spännande.

Vilken tur för lilla Selma att hon fick ett bra hem.

22 Juli 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Rättelse och tillägg av gårdagens inlägg

Jag skrev att agilitygänget behöver en nyckel. Jag menade naturligtvis flera nycklar. Annars blir min idé inte praktisk och enkel att genomföra. En klipper efter hand som en flyttar hinder. Smidigt och snabbt. Varje tvåmannalag behöver en nyckel. Allra bäst vore förstås om alla deltagare i projektet hade nyckel. Då kunde vi blanda och ge hur som helst.

I samband med SM i rallylydnad var jag inne på Helsingborgs BK hemsida. Jag gick in på "Klubbinfo", fick ögonen på underrubriken "egen nyckel" och kunde naturligtvis inte avstå från att kopiera texten;

Egen nyckel

För medlemsavgiften har du tillgång till en välutrustad stuga och träningsplaner. Varför inte ha en egen nyckel så slipper du stå ute i mörker och dåligt väder i väntan på att någon ska komma. Kontakta ordförande eller någon annan i styrelsen så får du hjälp att fylla i en skriftlig ansökan.Krav för bifall är minst ett års medlemskap.

Depositionsavgiften är 100 kr. Önskvärt är också att du blir med på städlistan.

Välkommen med din ansökan.

Där uppmanar man alltså t.o.m. medlemmarna att ansöka om nyckel!

Olika syn på medlemmar!

21 Juli 2016  | Länk | 2015 - 2016 diverse | 0 kommentar
Träning inför landskampen

Den här veckan har jag bara tränat rallylydnad av två skäl. På lördag ska Sagitta och jag vara med i landskampen Sverige - Danmark i Åhus. Alla agilityhinder har varit undanplockade sedan i söndags. Så kan vi inte ha det! Gräset är så pass högt att jag inte kan springa på vissa delar av planen. I morgon är det tre veckor sedan det klipptes. Jag är helt införstådd med att det är ideella krafter, som ska sköta det. Men löftet om att meddela (via hemsida eller fb) om tid för klippning har bara infriats en gång. Tänk om vi agilityengagerade kunde sköta den själva! Men det strandar på styrelsens ovilja. Vi behöver ju en nyckel. så vi kan komma åt åkgräsklipparen. Hopplöst!

I dag tränade jag först med Sagitta. Liksom i går använde jag mitt nya knep för att få Sagitta att fixa "åttans frestelser". Det gick så där. Tänk, att för två månader sedan var det inga problem alls men nu blir hon som förryckt och andra övningar blir också lidande. Sagitta har liksom bara frestelserna i hjärnan nästan hela tiden.

Ändå gick träningen riktigt bra. För första gången lyckades backning tre steg alldeles perfekt utomhus. Rakt, snyggt och glatt genomförd. Stort jubel och godis. Mot slutet av träningen försökte vi en gång till men då var det stört omöjligt. Vilken scenförändring! Sagitta ville inte ens försöka och hon tog till samma flyktbeteende som tidigare med snurren. Hon var alltså på väg att springa till bilen och det krävdes mycket springande och lockande från mig för att få henne på humör igen. Nu går det ju med snurren, så jag ska väl inte misströsta helt.

Byta sida framför går jättebra både till vänster och höger. Nu är vi nästan framme vid att jag inte behöver anpassa min fart utan Sagitta fixar det ändå. Alla bytena fungerar någorlunda tillfredsställande, även mästarklassens. Några av de, där vi byter sida genom att vända 180 grader på olika sätt, behöver kanske tightas till  lite. Bytet där Sagitta saktar in och byter bakom mig går strålande.

Stoja fick jobba lite också. Frestelserna med nya knepet gick riktigt bra. Men vi hade förstås kopplet på! På tävling gäller det att ha hunden lös.

Selina  gick nog över balansbommen fem gånger och så tog hon slalom en gång. Hon var jättenöjd men när vi kom hem sov hon flera timmar och har inte ens varit med uppe på övervåningen.

21 Juli 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Sitta- i - starten - träning med grupp

Av en ren slump hamnade vi på agilityträning i går kväll. Vi byggde en ganska lätt hoppbana - klassisk etta från några år tillbaka. Inga speciella konstigheter. Alla hundarna fixade den men Joppe, Sagitta och Stoja sprang alla förbi samma hinder. Antagligen hade vi förare samma, lite felaktiga, vinkel på vårt springande.

När jag skulle sätta in Stoja i bilen, så hade Sagitta låst in sig själv, Selina, mina bilnycklar, husnyckel och mobil i bilen. Jag hade helt aningslöst lagt nyckelknippan mellan buren och ryggsätet. Den platsen har Sagitta den senaste tiden valt som sitt favoritställe när hon är lös i bilen. Hon hade alltså trampat på fjärrkontrollen. Lite panik. Skulle jag behöva ringa efter bärgning? Sen insåg jag ju att vi hade nära hem. En träningskompis körde mig och Stoja hem, så jag kunde leta fram extranyckel till huset och sedan hämta extra bilnyckel. Det löste sig alltså smidigt.

Efter vår lilla utflykt visade jag gänget ett tredje sätt att handla för att byta sida med hunden efter staket av hopphinder och efterföljande sväng bort från staketet. Förra gången visade jag två sätt att byta men glömde varianten med blindbyte. Efter några försök lyckades mina läraktiga "elever" få till riktigt snygga blindbyten. Kul!

Stoja satt faktiskt kvar i starten med flera ekipage runt sig. Det är ett enormt framsteg men inför tävlingssituation lär mycket mer träning behövas. Nu var hon ju inte så upphetsad som i Skurup i lördags. Finns det ändå hopp? Tja, jag måste ju tro det.

Oj, vad roligt det är med entusiastiska agilitytränande förare och hundar på klubben! Att jag skulle få uppleva det igen!

12 Juli 2016  | Länk | 2015 - 2016 Stoja | 0 kommentar
Ja och nej

Ja. Stoja och jag körde två tävlingslopp och nu, ett antal timmar senare, känns mitt knä fortfarande helt OK.

Nej. Stoja satt inte kvar.

På uppvärmningen gick det alldeles utmärkt. Stoja satt hur fint som helst framför hinder och jag kunde göra precis som på träningen i går. Detta har varit helt otänkbart tidigare år men väl inne på banan var allt nästan som vanligt. Nej, kanske lite bättre. Hon försökte i alla fall inte slita sig från mig och dra iväg, men hon blir så upphetsad när vi går in på banan.

Agilityloppet hade gungan som andra hinder. Stoja sprang förbi uppfarten. Nej inte nu igen! För två år sedan hade hon ju en period, när hon först sprang förbi alla uppfarter för att sedan vända och ta hindret ordentligt. Den här gången hade emellertid Stoja fått syn på några intressanta sandsäckar, som höll gungan på plats. Dessa måste först kontrolleras och sedan tog Stoja gungan perfekt. Stoja och jag kolliderade tydligen efter slalom, något jag inte märkte. Sedan hoppade Stoja balansens nerfart med ett rejält skutt. Den var näst sista hinder och stod i en uppförsbacke. Inte en chans att jag skulle var med där. Resultat 15 fel.

Hoppklassen hade en makalös fälla mellan hinder två och tre. En kort rak tunnel låg vinkelrätt mot vår väg och så nära att föraren med nöd och näppe fick plats att passera. Vid banvandringen övervägde jag att gå på "fel" sida för att undvika fällan men det skulle bli lång väg längre fram, så jag valde den "farliga" sidan. Stoja tänkte ta tunneln men jag lyckades genom ett skri (från vildmarken) få henne att vända. Tio till femton centimeter från en diskning! Alla var inte lika lyckosamma. Åtminstone tre rejäla fällor när banor i klass ett egentligen inte ska ha några fällor!

Hela loppet gick egentligen perfekt utom att Stoja hade alldeles för hög fart ut ur en böjd tunnel så hon lyckades inte reda upp slalomen. Ingången var strålande men efter ett par pinnar klarade hon inte att hålla sig kvar i svängandet. Sen fick vi vägran när vi skulle göra om och så blev det 10 fel plus 83 hundradels sekunder för lång  tid. Vända och börja om två gånger tar tid.

Trevlig dag, där jag träffade många kompisar från alla mina 17 tävlingsår. Agility är fest!

9 Juli 2016  | Länk | 2015 - 2016 Stoja | 0 kommentar
Skrockfull?

 

Det är knappt jag vågar sätta dessa rader på pränt. Efter att inte p.g.a smärtande högerknä ha tränat agility sedan augusti i fjor så tryckte jag gasen i botten nu. Stoja och jag ska tävla agility i morgon, lördag. Det blev akut träningsbehov. I onsdags kväll tränade agilitygänget i Simrishamn. Tänk, att jag än en gång kan använda det uttrycket! Klubben lyckades således inte ta död på agilityn för gott men den har varit mer eller mindre i koma i drygt  tre år. Vi var sju förare med åtta hundar och då hade jag bara en pudel med mig, en person är skadad och två hade förhinder. Det var jätteroligt! Min lilla Stoja blev alldeles tokig av lycka och därmed "lite" svårstyrd. Vi körde en lagom svår, flytig och fin hoppklassbana.

I går tränade Stoja och jag ensamma på en tämligen svår bana ritad av domare, som skall döma i morgon. Det gick bra om man bortser från att jag naturligtvis inte kan vara med vid ingången i lång rak tunnel och sedan vara före Stoja efter densamma. Det krävs snabb förare och långsam hund för att klara den ekvationen.

Hoppsan! Vi måste ju träna startproceduren också! På med agilitykopplet, gå fint i bästa rallystil, gå fram till startpositionen och sätta Stoja fot. Jättelätt! Handen framför nosen "stanna", gå ifrån en liten bit, belöna, utöka avståndet, belöna, ta av kopplet, gå runt första hindret och belöna. Jo, ni läser rätt. Stoja satt kvar och väntade på godiset varenda gång!

Sen gick jag nästan till andra hindret, som var en tunnel, och där fick Stoja startsignal. Otroligt!!! Vi gjorde om denna procedur på olika ställen i banan. Samma resultat. Bland annat körde vi banan baklänges och det gick strålande på alla sätt.

I dag, fredag, byggde jag en ännu svårare bana av samma domare. Alla pudlarna var med och byggde. Agilitygänget har införskaffat en ny säckakärra i stället för den, som stals förra våren. Jag körde tunnlarna på den och Stoja övervakade detta mycket noga. Selina har övertagit Smillas gamla roll, vilket innebär att hon på eget initiativ travar genom alla tunnlar gång på gång. Det känns härligt att hon är så på hugget trots att hon vet, att hon inte kan hoppa och att hon inte kan ta Aet. Slalom går bra men inte så fort. Den gillade även Smilla men Selina avstår från balansbommen om inte jag är med. Det är bra, för Selina ser nog inte perfekt.

Jag var lite nervös inför startceremonin men den gick precis lika bra som igår. Jag tittar inte ett ögonblick på Stoja, när jag lämnar henne. Kan detta vara hållbart? Jag ger mig tusan på, att jag inte kommer att våga vara så självsäker i morgon på tävlingen trots att jag vet att jag borde göra exakt lika. Men så är det ju skräcken för att Stoja ska susa förbi mig och inleda banan alldeles själv med mig på efterkälken. Så har både Sagitta och Smilla gjort några gånger trots att de egentligen varit säkra kvarsittare.

Onsdag, torsdag och fredag har jag säkert sprungit totalt     10 - 11 hela banor.

 

8 Juli 2016  | Länk | 2015 - 2016 Stoja | 0 kommentar
Vägen till uppflyttning

Hur gick det då till när Sagitta och jag genomförde fortsättningsklassbanorna?

Den första har jag berättat om.

 

Den andra banan framkallade en veritabel chock i min hjärna. Den var, i mitt tycke och många andras, så svår att jag inte kunnat tro det var möjligt att få med så många svårigheter i en och samma bana. Två stycken "Åttans frestelser" med hopp över hinder emellan dem var kanske mest i ögonfallande. Båda vändningarna åt vänster med sitt-ett steg- sitt. Sidförflyttning vänster. Tysk sväng. Sitt-stå-gå runt. Vända hunden precis framför frestelserna för att sedan följa med en backande förare från frestelserna. Avsluta med långsam gång ut från planen med frestelserna till vänster om hunden.

Jag övervägde allvarligt att stryka oss och åka hem eftersom jag inte kände att Sagitta och jag var mogna för den banan men jag ändrade mig och lyckades få ihop 81 poäng. Vilken seger! Vi fick fem stjärnor för övningar, som gjorts extra väl. Kommentaren har jag redan skrutit om och vi kom på femte plats av 22 på första tävlingsdagen på en, i mina ögon, mardrömsbana.

Har jag klarat av en sådan pärs, så lär det krävas en del för att chocka mig igen. Fördelen var, att jag inte ens behövde vara nervös!

 

Den tredje tävlingen blev förskräcklig. Många hundar snusade sig genom banan. Sagitta fick inte ett enda snus men jag fick slita som en galärslav för att hålla hennes nos från marken. Efter misslyckad snurr blev Sagitta liksom förra tävlingen fullständigt förryckt och kunde ingenting på en stund. Övningarna 5,6 och 7 slutade med sammanlagt 30 minuspoäng. Resterande 14 moment gav två minuspoäng. En tävling jag gärna "lägger till handlingarna" trots att helhetsintrycket var mycket positivt.

 

Fjärde tävlingen kändes bara SÅ bra. Jag hade t.o.m. samma bedömning som domaren. Banan innehöll två snurrar. En kunde Sagitta acceptera den dagen men två blev för mycket (-10) och frestelserna var verkligen frestande (-3). En kompis hund kastade sig helt oväntat över godisburken och försökte bryta upp den! Sagitta och jag fick således 87 poäng och uppflyttningen till avancerad klass var ett faktum.

Det var inte bara jag, som tyckte det var en bra runda. Klubbkompisar sa, att det såg SÅ snyggt ut. Applåder och många tummar upp. En så'n härlig dag! Och en så'n härlig hund!

5 Juli 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Tillbakablick

Nu har Sagitta och jag inlett vägen mot            rallylydnadskarriären!???

Observera frågetecknen! 

I går började jag på fullt allvar att fundera på att anmäla till en riktig kurs i rally.

Först borde jag kanske göra ett nytt försök att få upp lite mer intresse. Dagens övningar med Sagitta var väldigt positiva.

Sagitta verkade mycket förtjust. Förhoppningsvis följer fortsatt träning!

Så skrev jag den 30 juni förra året när jag för första gången varit och tittat på en rallytävling med de riktiga essen. I går, vid motsvarande tävling detta året, blev Sagitta uppflyttad till avancerad klass (den tredje svårighetsgraden av fyra) och vi har en tid hållit på och tränat på övningar för avancerad klass!

Dessutom är Stoja uppflyttad till fortsättningsklass och tränar för fullt inför debuten där!

4 Juli 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
RLD F

RLD N  RLD F  Black Basic Reliable Runner, "Sagitta"

Nu har Sagitta erövrat en titel till. Det tog femton dagar. I dag fick hon sitt tredje kvalificerande resultat i fortsättningsklassen med 87 poäng.

Fotograferingen var nästan svårare att få till än arbetet på tävlingsbanan.

3 Juli 2016  | Länk | 2015 - 2016 Sagitta | 0 kommentar
Selma

Nu har Selma (fd Silla) bott i sitt nya hem i femton dagar, ett ställe där det finns alla prylar en liten katt kan önska sig. Eftersom jag varit och tävlat rallylydnad och passerade Kristianstad, så passade jag på att titta in. Selma hade fått gott hull, är trygg och fin men fräser och spottar nu med ännu större kraft mot oönskade hundar på besök. Det fanns redan en främmande hund och jag tog naturligtvis inte in Sagitta. 

Visst är hon bedårande söt "min lilla hittekatt"!

2 Juli 2016  | Länk | 2015 - 2016 diverse | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Berit Lönnerstam                                             Skaffa en gratis hemsida