Startsidan Blogg Gästbok Debatt Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
27
28
29
30
31
<<
Oktober (2017)
>>


VAB

...är en fantastisk förmån måste jag säga, ännu mer fantastikst är det att man kan överlåta sina vab-dagar till annan person om man själv inte kan vara hemma. Ja jag vet det låter hemskt att jag inte KAN vara hemma med mina barn ens när de är sjuka- det är nackdelen en av få nackdelar med att jobba som jag gör- med många olika projekt och som låtsasartist.
Det är betydligt svårare att vara hemma och vabba än om jag bara hade jobbat som skötare- där finns det alltid eller nåja nästan i alla fall alltid vikarier som kan hoppa in eller mer troligt andra kollegor som hoppar in byter pass täcker upp och vänder upp och ner och ut och in på sig själva för att hjälpa till- TACK till er! Men det här andra jag gör som "bara" jag kan- nu är det inte så att jag tror att jag på nått sätt är oersättlig det är ingen, men de facto är det så att en dag som denna hade ganska många blivit lidande om jag varit hemma och vabbat. En föreställlning hade fått ställas in publiken hade blivit utan underhållning och de andra artisterna i KanDeKanVi hade såklart blivit lite lessna över att inte få showa.
Vilke tur då att man kan överlåta vabdagarna till mormor som kunde va hemma, och vilken enorm tur att mormor ville och kunde hjälpa till att lösa dagen i dag. Hur det ska gå resten av veckan har jag ingen aning om men jag antar att det blir ett pusslande igen för att få det att gå i hop, en syster som hämtar och barnvaktar en liten stund en morfar som hoppar in och vaktar lite senare och så en mamma med dåligt samvete som försöker få livspusslet att gå i hop trots snorhosta, feber och en sängliggande unge. Stackars liten- hög feber och utslagen.
Vilken tur att mormor ställde upp idag- T A C K mormor!
Åsså ett förskotts TACK till er som hjälper till i morrn och så förståss en krya på kram till ungen...Så det så!
24 April 2012  | Länk | FAMILJEN | 1 kommentar
Vardagsrealism kapitel 1

Vardagsrealism kapitel 1:

Mamman: Örvil, jag lämnade in dina låneböcker idag när jag var förbi biblioteket så du inte behöver bära den tunga högen när ni ska gå med skolan. Men du, det saknades en bok om karameller.
Örvil: Men hallå-den heter Stuvade Karameller med lök kan du inte läsa eller?! Och du, du kunde ju ha letat på golvet!
Mamman tänker, why oh why!
9 Januari 2012  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
K Ä R L E K

Vi är inte vackra men vi är sällsynta och oändligt kära!

Så det så!
9 Januari 2012  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
Semester come and gone

...som vi har längtat, som vi har väntat, som ungarna har väntat och längtat och byggt förväntningar, haft funderingar och räknat ner dagarna till avfärd. Så kom den då dagen D som i egypten ( ja jag vet det rimmade illa men Ni fattar). Mitt i natten väckte vi de små liven och så bara det i väg, nästan 3 timmar i bil till Arlanda, en snabb och smidig incheckning, sedan nästan 3 timmars väntan till och sedan 5 timmar lite styvt i planet, vilket för övrigt, bara det var en helt fantastiskt upplevelse för barnen, att se Sverige och resten av världen lite från ovan- makalöst! Väl framme i Hurugada konstaterade jag snabbt att mycket har ändrats till det bättre på de 12 år som har förlöpt sedan jag var där senast, ja det är 12 år sen minst...kanske 13 eller 14 eller 11 har inte riktig koll och inte spelar det nån roll heller! Allt var mycket finare, renare, varmare, underbarare än vad jag mindes det. Snabb transport till hotellet- ja allt bara funkade helt enkelt. Grabbarna var så duktiga, stolt mamma är jag och har varit större delen av resan, nåja ett par psykbryt och ett mindre världskrig med den yngste av sönerna- men när det väl gäller så är de så duktiga. Artiga och trevliga, tar för sig, pratar engelska blandat med tyska och svenska- underbart att se och höra! Provar nya maträtter- konstaterade precis som jag och Älsklingen att det mesta smakar skit, en kanelbulle kan förvisso se ut som en kanelbulle, men det gör inte automatiskt att det ÄR en kanelbulle- mohahahah! Värmen 35-40 grader klarblå himmel ljumma vindar, 31-32 grader i havet. Poolen var kall i jämförelse. Ungarna har fått hjälp av Älsklingen som kan det där med dykning och snorkling att lära sig grunderna så de har snorklat på djupt vatten 25-40 m och sikt ner till botten- jag som är lite fegare har vadat runt som en stork eller mer pelikan eller va fan Albatross då- hokej, bättrat på brännan, sippat på drinkar, flätat löshåret och bara njutit i största allmänhet. Veckan har varit alldeles alldels underbar för att citera Askungen, allt har bara flutit, vi har bara varit, med varandra, nära, lekt, myst, busat, utforskat, slappat, fnittrat, och bara haft det helt underbart. Så här i efterhand är det enda vi ångrar att vi inte bokade två veckor- så det är en major check på det till nästa gång- japp det blir en nästa gång- det har vi redan bestämt, och nästan har vi bestämt när också...en bättre investering i vår familj har jag nog inte gjort på länge- bara vara nära- älskart-älskar mina barn - my wonderful children och my gorgeous "husband" som vår engelska poolgranne sa. Everyone can see that you are one big happy family- Love shines around you...Thanks och check på den! Underbart att det som känns också syns för andra. Lyckligheten har formligen omgett mig denna vecka, bara en sån sak som att vi en kväll på hotellrummet så låg och myste allihop i den 2,40 breda sängen- japp den var bredare än den var lång, vi frågande barnen vart de skulle vilja åka nästa gång vi åker utomlands, Viglud röstade för Turkiet, vi vuxna röstade för ett återbesök i Makadi Bay och Örvil röstade för Karlstad! Häpp! Det ena behöver ju inte utesluta det andra tänker jag och sätter punkt här och går in och kollar resor på Vings hemsida. Så det så!
30 September 2011  | Länk | FAMILJEN | 2 kommentarer
22 dagar kvar...

...jomenvisst serrö nu ere ju sisådär bara en 22 dagar kvar tills hela familjen ska åka till Egypten. En hel vecka med sol och bad, varma hav, kalla drinkar och bara vara med varandra- åh vad vi längtar allihopa, barnen ser fram emot det med spänning, att få flyga bara en sådan sak. I går kollade vi på passen och pratade om hur det är att flyga, vi har kollat lite och läst på om landet Egypten. Det ska bli så mysigt att få åka i väg allesammans, vi behöver det allihop...åh längtar! Hus och hundvakt är ordnat- kankse dax att skriva packlista...jag gört- så det så!
31 Augusti 2011  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
Sommaren so far del 1 och 2

DEL 1

...oj oj oj vad fort de här veckorna har gått och oj oj oj vad jag har saknat och längtat. Det är så skönt när de ringer de små liven och säger att de längtar hem. 3, ja nästan 4 veckor är snart över och de har haft de så bra hos sin pappa men nu tycker jag att de kan komma hem i gen så att ordningen blir återställd. Älskade små ungar om ni visste vad tomt och tyst det är när ni inte är här. Hur ren diskbänken är och hur många gånger jag INTE behöver sanera köket när ni fixat mellis själva, hur hela hälarna är eftersom det är snart en månad sedan jag trampade på en legobit. Hur lite jag har tvättat de här veckorna, hur lite mjölk det har gått åt, hur många TV program jag har fått titta på utan att kanalerna blivit bytta...Men åh vad jag saknar en kletig diskbänk, skolväskor i hallen, legobitar i ryamattan, slängda cyklar på gården. Åh vad jag längtar efter att få svära en ramsa när hälen värker, åh vad jag vill titta på nickelodeon och nån dåligt dubbad amerikansk highschool serie. Ska bli så skönt när ni kommer hem igen...pussungar! Jag älskar er och saknar er, VI saknar er!

 

DEL 2

Det här är nog första sommarens om jag inte har haft dåligt samvete för att jag själv har gjort saker när ungarna har varit hos sin pappa. Första sommaren som jag har kunnat göra saker och tyckt att det har varit okej, inte haft dåligt samvete för att jag har roligt utan dem. Och vi har gjort en massa jag och Älsklingen, hälsat på släktingar, åkt runt, fikat i parti och minut, njutit av sommaren, av kravlöst umgänge med andra människor, njutit av varandras närvaro. För OMG vilken närvaro det är med den mannen- i varje andetag. Han är där- alltså där, där HELA tiden, jag är så innerligt lycklig över att få vara vid hans sida, få känna det jag känner för och med honom. Skratta tillsammans, vara tillsammans...underbara dagar i Visby, Kalmar, Mönsterås, Malexander, Björke, hemma, hemma i VÅRT hem, vårt gemensamma hem, dagen till ära helt nystädat. Golven är torkade allt är skinande rent. Möblerna har fått sig en omgång med möbelpolish- nåväl att köra det på stolarna var väl kanske inte det mest genomtänkta jag har gjort på den här sidan nyårsafton men va fasiken...nu har jag lärt mig det!

Så det så!

 

 

2 Augusti 2011  | Länk | FAMILJEN | 1 kommentar
Gillart!

Min mamma är liksom jag lite impulsiv vad det gäller shopping i mitt eget fall är det tveksamt om jag gillart men i hennes fall är den helt underbart. Otaliga "trasor" har jag fått "ärva" i nyskick eftersom hon ångrat sig...så även i dag, ett görssnyggigt linne med tillhörande mummelbyxor pryder nu min solbrända och ack så runda lekamen...jag gillart! Och framför allt jag gillar morsan för att hon aldrig lär sig...mohhahahah! Keep on shopping!
12 Juni 2011  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
Utvecklingssamtal...

...hade vi igår med stora sonen. Han konstaterade efteråt när han pratade med mormor att han i alla fall var mer utvecklad än invecklad. Ja den gossen är inte dum, nästan full på pott på alla nationellaprov nått enstaka fel här och där och sammantaget över snittet (vad nu det är). Idel beröm och lovord- så det är inte utan att man är en oerhört stolt mamma!

10 Juni 2011  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
Underbara ungar...

...somlige dar älskar jag dem lite mer, de små liven.

Som Den yngste som i dag satt med M:s kollega D och räknade grejer i Legoland katalogen i en tävling där man kunde vinna en resa dit, till legoland alltså. Det räknades och kryssades och räknades igen. Framåt aftonen sitter din lille godingen där så säger han, mamma om jag vinner nu så måste jag ju ta med D. för han hjälpte ju mej att räkna, å nu känner jag ju honom och han var snäll så det ska nog gå bra. Han kan nog ta hand om mej där...

Vilka tanktegångar va? Rättvisetänkande.

Storebror gjorde en rövare idag. Kom hen "för sent", han och några kompisar på kickbike, "glömde" bort tiden. Läggdax som brukar inträffa vid 20.00 var liksom bara att glömma denna afton. Lämpligt nog hade ingen av dem med sig nån mobil heller- så tarvligt.

20.20 skramlar det till i dörren, genomsvett och bra nog blek om nosen och duktigt ångerköpt kliver han så över tröskeln den förlorade sonen. Förlåt mamma vi glömde bort tiden. Å så hundögonen på det.  Där hade jag två val, härja gapa och leva fan rent ut sagt, men vad hade det hjälpt.

Bra sa jag i stället att du är hemma nu och bra att du bad om ursäkt.  Sonens förvånade blick förtäljer att jag förmodligen oftast annars använder härja metoden.

Det är okej sa jag, kan hända alla EN gång.

Det skramlade ånyo till så hade sonen ätit packat sin väska gjort en klädhög och låg så rart i sin säng.

Sedvanliga godnattkramar delades ut, så stängde jag dörren till sovrummet ställde mej utanför och tjuvlyssnade. Lillebror till storebror: -Var hon arg för att du kom försent?  Storbror:-Nej inte nått! Lillebror: Du, då hade du nog en jävla tur.                    Storbror: Ja fi satan...

Mamman lägger huvudet i händerna och tänker i morrn jobbar vi med språkbruk och klockan!

Ridå!

28 April 2011  | Länk | FAMILJEN | 2 kommentarer
112 på Liv och död...

...är näst efter Solsidan mina ungars absoluta favoritprogram nummer 1. Alldeles nyss kläckte den äldste: Men mamma, så poliser har lite humor i alla fall.

Mohahahahaah!  Jag säger det igen- mohahahahah! Undra var de får allt ifrån för det kan ju inte vara från mamman som härom veckan åkte dit för fortkörning hos en fruktansvärt humorbefriad polis,det kan ju inte varit därför han sa så...näva?!

11 April 2011  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
10 år...

... det är stort i en pojkes liv. Att fylla tvåsiffrigt. Han konstaterade tidigare i veckan att han nu befann sig i en svår ålder rent paketmässigt. På önskelistan stod pengar och presentkort. Tror att den lille, ehe, store gossen var nöjd med sin födelsedag, ville inte ha kompiskalas, endast bästaste kompisen Mellan fick komma, i dag planerar de bio och ut och äta pizza i hop. Som sagt 10 år är stort, riktigt stort. Själv reflekterar jag över att jag 10 års jubilerar som mamma, 10 år en oändligt lång tid och ändå känns det som i går när man gick där på BB i korridorerna och väntade på den stora smällen, att 3 dagars igångsättnings försök skulle resultera i bebis. Men inget hände, efter 3 dygn och två veckors överburenhet, bestämdes det sen att jag skulle få barn "genvägen" via snitt. Så belv det, och där var han 55cm och 4750gr, en rejäl pojke och sån har han förblivit, en rejäl pojke, med sunda värderingar, en klok liten tänkare med en jäkla skruvad humor, gediget intresse för spel, en bra kompis, en toppen storeror, en hjälpsam kille som bryr sig om sina nära och kära, fixar och donar, grejar och styr, och som är så oändligt älskad av sin mamma, Grattis min Ludde på 10-årsdagen!
4 Mars 2011  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
Har tappat räkningen...

...på barnets alla penicillin kurer det här året. Men nu var det dax i gen- förhoppningsvis den sista nu då. Remissen för borttagande av mandlarna är ju skickad. Men visst var det en halsflus- I G E N ...och lite förmodade svinkoppor  runt mulen på det. Jajamen! Toppen toppen! Kraken. 40 i feber och ganska klen och blek kan inte svälja och har inte velat äta på ett par dagar, nobbade tom lunchen från Gyllene Måsen. Men så duktig när de tar svalgprov och sticker i fingret. Säger inte ett pip, pratar artigt och vänligt med sköterskorna. I dag frågade han om han kunde få sommarjobb där...för han skulle kunna lära barn som skriker och tjuter när de ska få sprutor att det inte är farligt...Sköterskan skrattade högt och svarade, ja du vi skulle behöva en sån som dej här, en modig kille som visar hur det ska gå till för en del barn skriker nått förfärligt! Jag är inte rädd säger han då, min mamma har lärt mej att man inte behöver va rädd, bra va?  Mamman stolt som en tupp och så är det nog, eftersom jag själv aldrig varit rädd för sprutor så har det väl smittat av sig på killarna. Så betrakta det som done- grabben ska alltså bli biomedicinsk assistent när han blir stor. Underbara unge. Väl hemma...konstaterar han torrt att nu kommer jag bli så där (citat) "jävla lös i magen igen och skita ner mej så jag får akta mej för att ta i för mycket"...Ja, vad säger man i de lägena, mammastolt och rörd till tårar skrattar jag så jag gråter åt eländet. Vidare tittar sonen på sin utslitna mamma och säger, nu är det bara ett par dar, sen är jag på benen igen... du vet pensulinet det gör susen...Mamman fortsätter att skratta tårarna rinner. Barnet nu förmanande; Skrattar du åt mej som är sjuk, nej älskade unge det gör jag inte... Du är alldeles för konstig för att va sann säger han och lämnar rummet skratta och gråta samtidigt- RIDÅ!

23 November 2010  | Länk | FAMILJEN | 2 kommentarer
Temperaturen....

är hög uti kroppen. Ja inte i min då men i yngste sonens, han kom hem i dag från Smålandsvistelsen, sjuk. Kraken. Hög feber, toksvullen i halsen, har svårt att svälja. Så nu väntar vi med förfasad spänning på om det ska bli antibiotika kur nr 9 eller är det 10 har tappat räkningen...Följdaktligen blev mamman hemma i dag då- tack Gode Gud för systrar, mormödrar och vännninor som kan hoppa in och ställa upp under de korta möten som inte gick att flytta på. Nu är resten av veckan en ren katastrof rent logistiskt, barnet är sjukt, mamman MÅSTE repa till en premiär i helgen och har dessutom dagarna fulltecknade, detta är  en av dessa gånger jag skulle vilja byta, ja alltså inte byta bort mina barn utan byta med den andra hälften, barnets andra förälder. Alltså byta och vara varannan helg förälder å inte ha det huvudsakliga ansvaret när det blir så här... Ångesten stiger i takt med siffrorna på febertermometern. Ångest över allt som måste ställas in, men mest ångest för att jag känner ångest för att barnet är sjukt, alltså dubbelångest dels av medkänsla för den lilla feberkroppen som ligger och skakar under filten och dels ångest över att inte kunna vara hemma H E L A tiden nu när han är sjuk´. Ångest över att det stackars barnet får flänga mellan barnvakter denna vecka, sjuk. Men jag har inget val denna gång...Har försökt boka om det som kan bokas om, och löst resten på bästa sätt, inte ett bra sätt men det bästa under rådande omständigehet. I dag pratade jag med en mamma som i mångt och mycket påminner om mig själv, hon sa att hennes barn hade sagt ( långsökt jag vet) att de inte skulle minnas henne för hennes köttbullar utan för de rikskupounger hon alltid la på fläkten  så att grannen kunde gå och äta med barnenm en granne som såg till att barnen åt mycket sallad. Jag har sånna underbara grannar och vänner soms täller upp också.  Men det känns inte bra i magen den här lösningen. Aldrig skoj att lämna bort juvelerna när de inte är pigga. Mina barn kommer förhoppningsvis minnas mig som mamman som såg till att barnvakterna tog dem på bio, mcd och badhuset mamman som förösjde åtmindstone en personal på videobutiken hemmakväll.  Men årets tidningen mamapris går väl i vanlig ordning till nån annan....hmmm!

22 November 2010  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
Längtar och saknar...

...mina små-trollon som är i Småland och har varit det i snart en hel vecka. Det som bara skulle varit  en helg blev mer tid där. Barnen-(i alla fall det ena)  blev sjuka och pappan fick vabba. Skönt för dem att få lite extra tid med sin pappa och familjen där nere, men det blir ju så tomt och så tyst...Vad gör man och hur? När inte gympapåsar ska packas, det ska skjutsas till innebandy, läxor ska läsas, kalaspresenter ska inhandlas, tårar ska torkas, legomanicker ska repareras, det ska hämtas och lämnas på fritids och i skolan, detn ska fixas mellis och andra mål öbver dagen helst utirfrån kostcirkeln också såklart, tvätt ska vikas, komipslekar ska styras upp...osv ??? Jo jag tog mej en sovmorgon, sedan långpromenad i höst-skogen, skönt att rensa huvudet lite, frukost 13:12 pip...nu lite slösurfande och tvtittande medans tvättmaskinen gör jobbet. Jag ska vila mig i form inför kvällens repetitioner, promenera lite mera senare kanske se en film fulsova lite, samla kraft helt enekelt. Har känt mej lite klen senaste dagarna...behöver nog fylla på energiförråden igen. Det har ju sprungit en och annan energitjuv där och norpat lite...ja jag vet problem är mitt jag har låtit det norpas. Men nu är det slut med det, nu öppnas det bara på mitt kommando och på bestämda tider- så det så!

28 Oktober 2010  | Länk | FAMILJEN | 5 kommentarer
Barnuppfostran

Innan jag fick barn visste jag allt om barnuppfostran, nu har jag två och har i bland ingen aning om hur jag ska göra.

Läx-tjafset: Sonen har läxor, this is a fact. Han har numer veckoläxor i matte, läsning och engelska. Bra so far. Gott om tid att hinna...göra dem... och tjafsa om att göra dem. Barnet har av den ömma modern fått ett val att själv välja vilka dagar han vill göra dessa, barnet har valt, i dag var den valda dagen, men när ömma modern påpekade överenskommelsen så flög hin håle själv i den lilla kroppen. Barnet hade ingen som helst avsikt att göra några jävla läxor, och jag kunde ju roa mej med att försöka tvinga honom. Med armarna i kors satt den lille skiten och blängde ilsket på sin tämligen irriterade moder och deklarerade att han inte hade för avsikt att göra några läxor-alls-nånsin-mer. Ja han skulle inte ens gå till nån jävla skola mer...och jag kunde ju försöka tvinga honom. För  du kan inte få mej att skriva-ha ha. Så sitter den lille envise där med armarna i kors och blundar med både ögon och öron. Mamman börjar nu så smått tappa tålamodet och höjer rösten åt sonen (generalfel ett jag vet...och jag har bett honom om ursäkt) så står vi en stund han envisare än envisast och jag inte långt efter. Till slut brister det och jag förvisar sonen från de gemensamma utrymmena i hemmet och hänvisar till en avskiljd plats...i väntan på att min egen frustration ska ebba ut och hans ska klinga av lite så att han åter är mottaglig för mina uppmuntrande ord och förmaningar. Det tar 20 minuter ungefär att hamna i det stadiet och att komma på the outsmarting method...

Styrkt av nytt mod och självförtroende ger jag mej in i hetluften hos den lille arge, vi sätter oss vid skrivbordet. Jag håller ett förmaningstal om skolplikt, läxor vs fritid = speltid vid x box, dator eller andra konsoller. Jag förklara vikten av att hålla överenskommelser, dvs han har lovat göra ALLA läxor just i dag och därför ska han göra ALLA läxor just i dag. Inget utrymmer för dealande här inte...sonen blänger surt. Han klänner vittringen av moderns seger och hans eget nederlag och det kommer inte som en överraskning för honom att dagens lilla utspel innebär spelförbud. Och att han nu har ett val, antingen bita i hopoch göra läxorna eller ådra sig spelförbud resten av veckan. Sonen inser vart det hela är på väg...eftersom den här mamman är fenomenal på att va konsekvent...inget spel betyder hos oss inget spel så det så! Sonen gör sin a läxor, om än lite motvilligt, men han gör de, och det är skrämmande att se hur lätt han har för sig. Han får såklart tonvis med beröm för sitt uträttade verk, sonen spelar svår men tar åt sig det ser jag på honom. Där och då inför mamman en ny regel....Läxtjafs betyder minskad speltid (de har en timme per dag cirkus) med samma antal minuter som tjafsandet tar...och det hela veckan. Sonen suckar djupt tittar på sin mamma och säger: När jag blir förälder ska jag bestämma över mina barn...

Thank you lord säger jag....för det är så det ska va. Det är jag som mamma som bestämmer. Jag kan inte hjälpa att jag varje gång en mamma eller pappa ursäkta sina barn  med strofen : Å h de trivs så bra här ehe...i tamburen på förskolan när de inte vill följa med hem  och det är ett jäkla jagande skrikande brottande för att kränga på kläder på en halvt hysterisk unge...jag kan inte hjälpa att jag då ler inombords och tänker stackars satar. Tänk att de trivs så bra...så de inte vill åka hem. Jo jo säkert...NOT!  Det handlar inte om trivsel det handlar om att barnet förösker bestämma...över just föräldern . Den här striden om läxan vann jag. Däremot lät jag mej bli besegerad i klädval-till-dopet-kriget eftersom det är en seger som jag inte måste vinna som förälder. Kläderna liksom sina frisyrer och en hel del annat har mina grabbar rätt att styra över-¨så länge det faller under kriterierna hel och ren. För även om det är viktigt att som mamma vara den som bestämmer och guidar och coachar dem genom livet är det viktigt att de får chans att vara delaktiga i andra (mindre) viktiga beslut.Kläder är ett sånt, läxor är det inte. Så det så!

14 September 2010  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
Så gött...

...att bara få rå om ena sonen. Den andre åkte själv till pappan, den store ville vara kvar här hemma hos mig. Han njuter, jag njuter, vi har firat mormor som fyller, hyrt massa filmer köpt en massa godis, pratat, pratat pratat och pratat. Promenerat med hunden, han har varit å träffat gamla klasskompisar.  Underbart mysigt. Så här borde man göra oftare...i morrn ska vi på lektion två i vårt "gitarrande" men först ska vi äta frukost på Gyllene måsen. Its a must do...Lillebror har the time of his life hos pappa hörde jag på honom när vi pratade  i telefon förut, skulle få följa med och jobba lite med grävmaskinen. Si det smäller högt det. Nu fortsatt filmmys...

10 September 2010  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
TUGGUMMI....

I förra inlägget skrev jag om tuggummifläckar och Grumme såpa. I kväll, när yngste sonen skulle gå och lägga sig kom han ut med ett paket hubba-bubba och la på diskbänken, gav mej en kram och så sa han. Här ska du få mamma för att du har varit så duktig och inte tjatat så mycket idag...vad ska man svara då?! Tack sa jag med tårar i ögonen...ja ungar gör inte som man säger, de gör som man gör, kalla det muta eller belöning. Men i dag måtte jag trots eller kanske tack vare mitt migrän anfall  som gjorde mig seg som tuggummi ha varit en bra otjatig mamma.

 

2 Augusti 2010  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
Another one...

...of those days då man skulle vilja vara klonad.

 

28 Januari 2010  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
Ensam mamma söker...




För att läsa detta blogginlägg krävs att du loggar in med ett lösenord




Julfiffiluring...

I dag är det annandagen, undra om det är i dag jag ska göra allt det där som jag säger att jag ska göra en annan dag. I så fall borde jag nog sätta fart nu...eller också inte. Sitter helt okej här i sängen med datorn i knät. Kan tänka mej att sitta kvar här tills telefonen eventuellt ringer...ligger ( ja det gör jag ju faktiskt) i bakjour åt Fonus i dag...inte särskilt betungande än må jag säga, men man vet ju aldrig om man får åka i väg.

Summering av julen då:

Barnen var så glada över allt de fick, stora grabben somnade leende på julafton och var så tacksam för han hade verkligen fått ALLT han önskade sej. Lillbror var mest nöjd med ett plastlasersvärd med ljud- som han G Ä R N A fick ta med till pappa med förhoppning om att det glöms kvar där. Hujeda mej vilket hemskt ljud...*booooiiiiing boooooiiiiing* alldeles för högt och med alldeles för många upprepningar för att det ska vara nyttigt för en sönderstressad julmamma. Julens höjdpunkt var nog ändå att få häva ur sig Oh Helga natt på julaftonsnatten i kyrkan, vilken känsla...ja det var gott! Att få använda hela rösten och bara rösten! Julens diss är nog ändå det faktum att barnen måste fira på två ställen, ja visst det finns såklart positivismer med det också, dubbla tomtar, mer julklappar mer av allt men mindre av den värdfulla tiden. Äldste sonen ville verkligen inte åka härifrån i går- han vill verkligen som han uttryckte det få vara kvar här hemma och greja för det var så lugnt och skönt. Nu fick han ju några bonustimmar eftersom jag fick åka till sjukan med lillebror som behövde pencillin för sin halsfluss. Men ändå var det ingen av ungarna som var särkilt pigg på att åka i väg...nu ändrar ju det sig så fort de får se pappa och då hoppar de glatt över i nästa bil och fortsätter resan mot Småland. Men det hugger i mammahjärtat att "tvinga" i väg dem. Nu har vi ju ändå (på mitt initiativ) löst det så att de har en hel dag hos mej, julafton  och två dagar hos pappa  juldagen och annandagen + mellandagarna. I år firar de nyår hos oss...Men det finns ändå ett sting av lite bitterhet i det här mammahjärtat...det är så viktigt att barnen ska vara hos sin pappa i julhelgen...men däremellan då utvecklingssamtal, logopedbesök, fotbollsträningar, skytte, luciatåg, julmaknader i skolan besök hos doktorn på juldagen??? De är av underordnad rang eller? Då minsann är det ingen som hävdar sin rätt och småsyrligt påpekar att "han" också vill vara delaktig...I bland får man som mamma även påminna om den dagliga kontakten att den är viktig för barnen och att de tämligen inte kan vara de som ska ha ansvaret för den. Men som sagt JUL är viktigt...i bland undrar jag för vem vi vuxna styr till det??? Är det verkligen för barnens skull??? Tveksamt! Som sagt nu har ju vi ändå löst det så att barnen i alla fall firar en hel dag här hos mej...en hel dag. Sambons  barn byter i halvtid på julafton nått som är lika jobbigt att se varje år, besvikelsen över att inte få vara med hela vägen ut, att få öppna sina paket själva och bli snvade på Tomte-prylen för att paket snabbt ska rivas upp och sedan i väg till nästa ställe...Det jag minns med mina julaftnar när jag var barn var ju just den här eviga väntan och sedan när den var över glädjen över att få leka med det man fått. Nu blir det bara slit-upp-och-i-väg..."nej öppna inte den nu, du ska snart åka, nej vänta med det det hinner du inte, det får vi spela nästa gång du kommer osv..." hemskt känns det att behöva se de där lessna ögonen när frågan ställs...när måste jag åka?!

Därför öppnade vi större delen av "våra" julklappar nu på uppesittarkvällen, i lugn och ro utan en massa måsten och skynda hit och skynda dit...kanske var det därför som ungarna var så nöjda med vad de fick, för att de i lugn och ro hann titta på och prova, leka och pyssla med sina prylar...eller också var det väl helt enketl så att vi för en gångs skull lyckade pricka rätt till alla fyra kidzen...kors i det berömda taket i så fall...

Å, det är säkerligen samma sak där att när barnen väl är på plats i det andra hemmet är allt frid och fröjd igen, men just de här uppbrotten från en gemenskap till en annan, det är så sårbart så lätt att det blir så fel och att julen då i stället för att vara en glädjefylld högtid blir en stund av dåligt samvete för barnen är ju såklart lojala mot BÅDA sina föräldrar...även mot dem som inte åker till doktorn eller går på utvecklingsamtal...Ingen får va lessen på julen- alla ska vara glada. I bland har jag funderat över om inte det bästa vore att fira jul ala "Tomten är far till alla barnen" Alla vuxna och barn på ett ställe...men det förutsätter ju att alla tänker som jag och att alla kan se det för var det är ett gemensamnt julfirande för barnens skull och inte ett forum för gamla oförätter...

Ja det blev ett långt utlägg om julens "diss" men övervägande sp har det ju varit en alldeles underbar jul...bortsett från halsflussen då...

Men som sagt i dag är det annadagen...den sista av de tre riktiga juldagarna...jag ska passa på att trycka ner de sista jultomtarna, lukta på hyacinterna, le mot julgranen som en pensionär, titta på alla hemsk-sliskiga-julfilmer som visas på de komersiella kanalerna..Just nu rullar en på 5:an om en liten ensam (övergiven av sina hårt arbetande föräldrar såklart) flicka som ägnar all sin juletid åt att tutta i hop ett par som en gång för länge sedan var ett par men som nu har helt olika intriktningar i livet...Hon ska just gifta sig med nån Harvardsnubbe...Han är servitör på hotellet som hennes pappa äger...ja ni fattar va. Det är väldigt rött, mycket rosetter och jinglebellande, flickan bor i penthouse på hotellet med sin nanny...Jag ska se det fantastiska slutet med fejsksnö, violiner och hela skiten liggandes på spikmattan med min nya spikkudde...sedan blir det snöskottning- om jag får lust!

Just nu är jag mest nöjd med att jag trots att jag har tittat mcyket på TV i jul har lyckats undgå Ernst...som är det enda som jag ser det som är värre än en amerikansk julfilm om kärlek. Hans humdiddelidejande gläggsippande nuna i full färd med att tillverka nån typ av klädhängare av grankottar är det enda som skulle kunna få mej ur min julhamoni nu...

 

 

 

26 December 2009  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
UPPESITTARKVÄLL...

Ryggläge i soffan, hysteriskt många skumtomtar senare...

Barnen som inte skulle få så många paket i år har redan i kväll öppnat hälften av berget. Den andra delen ska delas ut på julaftonsmorgon och andra hälften av hälften tas med till gemensamma klanfirandet i morrn på dagen. Barnen har "nog" fått det de vill ha verkar det som , nöjda och glada och faktiskt mycket tacksamma, stolta har de delat ut de paket till oss vuxna som de har valt själva, strumor till mamman mer strumpor till mamman och så örhängen (som mamman valde själv) åhhh men så fina och den förvånade blicken satt som en smäck även i år.

Nu spelar de hockeyspel- förra årets julklapp men nu pimpat med gubbar i de rätta lagen HV vs FÄRJESTAD... oh my God att en näve plasgubbar med en pinne i baken kan locka fram så mycket fula ord ur små barn...ja eller små och små den minste är förvisso 5 men den störste är ju 15. Även han verkade nöjd med de få paket han fick nu vid kvällens utdelning, per automatik blir det ju inte så många presenter där eftersom han önskar sig cash och mer cash. Men jag lyckades även i år att locka fram ett litet tacksamt förnöjt leende, icke att förväxla med det mer vanliga "jag är en svår tonårskille flinet". Två par BB kallingar i en presentask, lyckades få honom att dra på smilbanden. Kul tycker den elaka styvmamman och kände för ett ögonblick vårtan på hakan krympa.

En buffé av allsköns läckerheter har vi ätit, ost kex skumtomtar, must, ischoklad, rån, mer os, chips tzatsiki och popcorn- nått för alla smaker med andra ord...

Mmmm det är så skoj att se ungarna och för en stund föröska förnimma hur de känner all den här spänningen som bubblar i dem, nyfikenheten ja hela julgrejen...

I går bäddade vi ner oss framför TV:n och tittade på Polarexpressen på dvd, hela familjen i hopträngda på tre madrasser med filtar och kuddar och skumtomtar förståss. Första gången jag såg den filmen var flera år sedan när äldste sonen som då inte var så himla många år, kankse 4,5...han vaknade mitt i natten några dagar före jul och kunde inte sova, han hade drömt mardrömmar. Mamman värmde bullar och hämtade mjölk och pepparkakor och dukade upp klockan kvart över två mitt i natten. Med sina vackra stora ögon tittade den då förvånade gossen på sin mamma och sa:

Får man göra så här???

I går var det minstingens tur att kolla upp om vi vuxna hade förståndet kvar...

Mamma...du äj vejkligen ingen vanjig mamma som bestämmej sånna häj bjaiga sakej som att man kan ligga en ehej kväjj och äta skumtomtaj och baja se på fijm...

Nä jag kanske inte är en vanlig mamma...men en ovanligt lycklig mamma! Åh nej mina vänner jag har inte glömt det faktum att jag då och då vill lägga ut de små kräken på blocket...

Men även om det är förskräckliga ungar så är det mina ungar...och när de är underbara är de också mina ungar...

Nu återgår vi till julmysandet en stund...

23 December 2009  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
&%¤&%¤(¤&(&

Ingela Svensson

Ingela Svensson uppriktigt HATAR allt vad tekniska saker heter- har just slängt ut stereon på altan ( jo det är sant) nu ligger datorn j-ligt risigt till...#%/&¤&/%#/% bränna skivor - jo jag tackar ja....&/%¤(/%&/)%)(/%) MORR!

26 November 2009  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
Kattsingen också...

Ingela Svensson

Ingela Svensson fick i dag ovärderlig konst från min 5-åring, verket heter "kattsingen också". Snäppet sötare än alla massproducerade streckgubbar som hittills har prytt kylskåpet!

 

13 November 2009  | Länk | FAMILJEN | 2 kommentarer
GÅRDAGEN...

Jobb en HELDAG och då pratar vi heldag ett 13 h pass på HVB- hemmet. Skitskoj som alltid. Åh vad jag trivs där-ordning och reda. Bra sammanhållning, gemensamt bemötande och förhållningssätt gentemot ungdomarna, inget frilansande och popularitetspoängjagande där inte. Ett enkelt ställe att jobba på! å så vansinnigt vansinnigt kul!

Direkt efter avslutat dagsverke åkte jag till en 20 (?!)-års fest och sjöng. Var mycket nervös innan, 20-åringar...ehe- jag skulle kunna vara deras mamma, och deras mammor är verkligen in min ålder! Hur ska detta tas emot.

Jo- de grät det var två tjejer som grät när jag sjöng, de två som fyllde, 4 killar höll om mig och sluddrade nått ohörbart som inefattade störtskön, jävla, vilken röst- eller bröst- jag är inte säker...

Som tur var så kom tjejerna fram eftetåt och bedyrade att det endast var glädjetårar de hade gråtit...Mammorna som också grät en skvätt när de tackade sa samma sak och tur är väl det annars hade jag varit tvungen att ta livet av mig!

En lång vältränad urtjusig kille med bakåtslick kom fram och frågade om jag kände i gen honom...Jag studerade länge och fick hejda mina gubbsjuka tankar...

-Ehe du verkar bekant lyckades jag klämma fram...

- Det är ju jag D som du hade i musik när jag gick i femman- då på Vasa skolan. Nu var han Nitton och skulle ta studenten.

Jag är en gammal kossa! Så det så!

8 November 2009  | Länk | FAMILJEN | 2 kommentarer
En underbar kväll...

Hemma alldeles för sent-tycker jag egentligen. Slängde i hop en kasslergratäng, under tiden den bubblade klart i ugnen så fixade jag med lite allt möjligt. Sedan gick jag och stora grabben en långsväng med hundarna. Flera gånger påtalade han hur mysigt det var att bara gå han och jag mitt i smällkalla regnrusket med ficklampor och reflexvästar. Vi planerade vår lilla spökfest som vi ska ha framöver. Nu ska här fixas tipspromenad och mörkeröverraskningar. När vi kom hem bäddade vi ner oss i soffan med täcken och kuddar och ett gäng böcker. Så nu har vi läst om riddare, drakar, mulåsnor, Vintergatan, Lasse-Maja, Hitteboken, tomtar troll och annat oknytt. Inte mindre ön 7 böcker läste vi tillsammans innan lillsorken somnade mitt i en mening.

Äldste sonen och jag låg kvar och pratade om stort och smått och livet i stort och litet. Vi bokade biljetterna till Rasmus på Luffen i Stockholm, dit vi ska åka 22 november bo på hotell och mysa tillsammans med Svämbromamman och hennes sorkar. Ska bli sååååå mysigt! Bara mammor och barn!

En helt underbar kväll med andra ord- krångligare behöver det ju liksom inte va!

 

12 Oktober 2009  | Länk | FAMILJEN | 1 kommentar
Hängiga eller sjuka barn...

...ska enligt min mening ligga till sängs och vara just sjuka eller hängiga. Titta bara på Madicken filmerna då när hon har hoppat med paraplyet och ådragit sig en präktig hjärnskakning. Då ligger det lilla flickebarnet till sängs ensam i ett rum och leker med några glaskulor. Mina raringar har i dag varit "ur form" den lille äter ju som bekant antibiotika och magen har ju blivit lite kaiko av det, dessutom blir han alltid väldigt trött när han äter det...

Den store sonen var hängig i går kväll och kändes nästan lite febrig i morse hade han ont i halsen och såg ut som ett svårt år. Så mamman tog beslutet att de skulle vara hemma i dag. De somnade om och vaknade strax efter 9.30 allt annat än sjuka. Deras tillstånd var då väldigt långt o ifrån Madickenliknande. Så vid lunch tid bestämde Mamman att om de nu var så friska att de kunde ägna sig åt en variant av kickboxing i hallen så orkade de minsann med att åka till IKANO för att handla byxor.

Ett par tusen senare är mamman visserligen fattig igen och trött som ett kräk och skulle så gärna vilja vara Madicken sjuk och ligga och glo på en påse glaspälor. Ungarna däremot är visserligen nyekiperade från topp till tå men har både hälsan och orken i gott behåll.

I morrn åker de till skolan och förskolan fortare än de hinner säga "läroplan". För då ska den här mamman åter likt superman förvandlas till artis-javisst. Stockholm-Globen Here I Come...

..eller va fan det är hotell Globen, men det är väl det närmsta Globen jag nånsin kommer...

21 September 2009  | Länk | FAMILJEN | 1 kommentar
VAB

Hängig unge föraleder dagens VAB. Så hela dagsplaneringen gock om inetet och ska nu göras om till, låt se... ingenting. Bädda ner oss i varsitt soffhörn titta på dvd filmer och tv hela dagen. Stackars sjuka lilla unge och "stackars" mamman som måste sympatiliggastill hela långa dagen...
21 September 2009  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
KRYP...

...örat är ingen höjdare. I dag har vi tillbringat förmiddagen på VC där en fästing avlägsnats ur örat på Örvil. Långt inne i mörka djupa hörslegången hade den (jävelen) satt sig fast. Barnet har sedan skogspormenaden i söndags ojjat sig lite för örat samt uppvisat ett allt annat än behagligt humör, då och då har han sagt att han har ont i örat och den här mamman har tittat i örat först utan att se något men sedan i går morse tyckte jag mig se en fästing, en sån där svullen äcklig sak silverfärgad stor som en pärla i lillens öra. Och mycket riktigt. Ett cirkusbesök senare och efter att mamman halvt med tvång udnersökt örat och hällt alsolsprit i det så punkterades aset och lite koagulerat blod rann ut ur örat och man kunde se benen röra sig på fästingen där inne i örat. Så mamman ringde doktorn och på den vägen är det. Tre stycken var VI som hjälptes åt med mikroskåp, långa pincetter och ficklampor. Ungen var så himla duktig som låg still så länge. Han var väl medveten om att OM det inte gick att få ut den så skulle vi få åka till nästa sjukhus i Linköping och det ville han inte. Så tålmodigt låg han stilla, utan att varken skrika gråta eller försöka ta sig loss. Så duktig! Så nu blir det antibiotika i 10 dagar 3ggr per dag 2 tabletter- dunderkur med andra ord. Allt för att undvika borrelia och TBE virus. Ja ja...det var den förmiddagen det. Mamman skulle egentligen varit i studion och spelat in ett bidrag till en rikstäckande musiktävling som brukar sändas i TV på våren, MEN det får helt sonika vänta tills i morrn...

 

15 September 2009  | Länk | FAMILJEN | 3 kommentarer
LÖRDAG...

, nystädat, bowling väntar, ja vi sätter punkt där.

12 September 2009  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
Minns ni...

Galenskaparnas sketch om tennisproffset???

Här är vi mitt i pågående sketch men sporten är utbytt mot fotboll- till bonuspappans stora förtjusning! Yngste sonen har ju påbörjat sin karriär. I dag har det inhandlats fotbollsskor, benskydd och strumpor -illröda strumpor! Nu återstår ju bara den lilla detaljen att leta fram nån typ av talang i honom. Darlingen har i dag tränat starter och stopp på gräs OCH även grusgång, å det är ju bra så att den lilla kraken inte skämmer ut sig på sitt andra träningspass.

Vi har ju storebrors korta och väldigt dramatiska karriär i färskt minne...han sprang likt de andra som en homgen massa över planen. När vi försökte uppmuntra honom att ta bollen ( läs skrek åt honom att jobba jobba jobba framåt) så bröt han i hop totalt och kom till sidan av planen där vi hela hans familj stod och klappade händer när han illröd i ansiktet av både ansträngning ilska och förtvivlan vrålade att han minsann aldrig mer skulle spela boll för han vet ju för helvete inte åt vilket håll han ska springa...

Ja det var storbror det, lillebror nu har fått en intensivkurs av Darlingen i speltaktik, så det här ska nog gå bra... Om inte annat så ligger snart ett par obetydligt använda fotbollsskor med tillhörande strumpor, benskydd och en bonuspappa med sårat fotbollshjärta på blocket under kategorin "hobby och fritid".

*nynnar: När vi gräver guld i USA*

8 September 2009  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
SMAJT!

 I går kväll när jag sent omsider ramlade in genom dörren till mitt lilla hus så sov redan kottarna. Jag fick ett sms av syster yster som har en säng till salu och som en av mina ungar hade provlegat. Tydligen hade han sagt att han ville ha den sängen, så i morse vid frukost frågade jag honom vad han hade gjort hos Moster dagen innan. Svaret blev: -Jo förståj du mamma, jag haj jott affäjej med Fia, jag haj köpit en säng. Bijjit! Vi bytej den mot jekstugan. Smajt va?! Å vad ska man säga, han vill ha en ny säng kusin behöver en lekstuga- SMAJT!
25 Augusti 2009  | Länk | FAMILJEN | 1 kommentar
Telefonen ringer...

...den här gången innebar ringsignalen en "major" omorganisation i familje och arbetslivet...skolan ringer, nästa unge fått feber. Darlingen hämtar, eftersom han ändå var på väg mellan v-stad och mitt lillekontor med mat, maten ströks ur agendan och jourhavande sjukbil blev i stället insatsen för hans del, mellanlanda på kontoret, lämna feberungen till syster som tack-gode-gud-i-himmelen var ledig idag, mamma hämta sen, garanterat med dåligt samvete eftersom hon egentligen borde åkt hem med feberunge, men nu får hon besök på kontoret och det går inte avboka, så syster är det bästa alternativet. Att hon sedan är en utbildad "syster" gör ju inte det hela sämre, här kommer det hpllas koll på iprengivan. Nya planer sätts i grillning det bästa (för barnets och även för Mammans del måste vara att senare i kväll skjutsa feberungen och hans tillfrisknade brolla till pappa som får vabba i anslutning till "sin" helg...Det är detta som kallas "mitt i det virvlande livet" va?
Kom inte och säj att jag inte är öppen för förändringar...Phu!
Å återigen ägnar jag en tacksamhetens tanke till Syster (denna gång den andra systern)  som ÄNNU en gång räddar mig ur mina barnomsorgstekniska-vårdavbarntekniska koplikationer.
Jag är så tacksam för att Ni finns!
20 Augusti 2009  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
Så...

...kolm de då äntligen hem i gen de små grynen. Åh vad underbart, Två långa veckor, och långa tyckte jag att de hade blivit- kan de bli det på två veckor?! Dagen har ägnats åt att bada och bara vara, grillade på kvällen med syster yster Lilla A och mormor och morfar. Nu ligger Darlingen, bonusdottern och Viglud i tältet i trädgården, Örvil fegade ur och ville sova inne. Så här sitter nu Mamman som de sista veckorna bokstavligen jobbat både natt och dag. Med ett litet glas rött, TV:n i bakgrunden levande ljus, en ny promenderad hund, och en dator i knät och tycker synd om sig själv- INTE!!!

Men åh så gött det har varit att i dag ägnat dagen åt att "bara vara" att bara sitta och titta på dem när de leker vid vattnet, kastar frisbee, cyklar, sparkar boll och bara gör det de gör allra bäst- bara är som bara barn kan utan att det måste planeras.

1 Augusti 2009  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
SEMSTER RESUMÉ

PETTERSSONSKASVENSSONSSEMSTERN I PUNKTFORM

  • SWEBUS
  • TAXI
  • INSCHECK SCANDIC
  • FYNDA I SPORTTÄLTET PÅ GOTHIA CUP
  • SHOPPING
  • BUBBELPOOL
  • SOVA
  • FRUKOST - MUMS
  • LISEBERG
  • BUBBELPOOL
  • SOVA
  • FRUKOST -MUMS
  • UNIVERSEUM
  • PROMENAD I OMGIVNINGEN
  • BUBBELPOOL
  • YATZY
  • FRUKOST
  • UTCHECK
  • TAXI
  • SPÅRVAGN
  • MERA SHOPPING
  • SWEBUS

Däremellan har otaliga snabbmats kalorier inmundigats, lika mycket tomma kolydrater i form av coca-cola och andra kolsyrehaltiga drycker.  På Lisberg eller Issebäää som syster dottern benämnde nöjesparken åkte barnen alla och då menar jag alla karuseller som de fick enligt gängse längd regler. Örvil gjorde sin premiär tur i Lisebergsbanan med Moster som fick stötta upp huvudet på honom eftersom han inte riktigt orkade hålla det. Mamman och Örvil åkte flumriden tre gånger...han skratta så han tjöt Mamman skrek som en stuken gris.Detta finns det även bildbevis på en nyckelring till det facila priset av 79 kr, för en plastbir med ett foto på...ja tro fan att pengarna är slut nu.

 Örvil vann dessutom PLOPP, PLOPP, Center, en skål och en leksak för den sammanlagda insatsen av 40kr.

Viglud han njuter av hotell livet, han packar upp sina grejer i skåpen , fixar och donar, njuter vid frukosten går och hämtar av alla sorter, hämtar mer och sitter och filosoferar han går sin egen väg och han stora fynd denna semester är ett par myggjagare..svarta halvblanka skor, spetsiga. Dessa inköptes första dagen och dessa promenderade han avenyn upp och ner i. Om övriga klädselutstyrseln hade varit långbyxa och en snygg tröja eller skjorta hade denna anekdot inte varit det minsta konstig. MEN Viglud han hade ett par puma badshorts, tubsockor, en urtvättat t-shirt  och vattenkammat hår.

Det var inte utan att jag och Darlingen tittade oss över axlarna och undrade när socialen skulle komma och ta den lille flanören i från oss. Men han är kvar- än så länge-och just nu är de små semesterfirarna hos Pappan i två veckor. Hu så tomt det kommer bli!

 

20 Juli 2009  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
HOME SWEET HOME

Tänk att en infisen 15 år gammal säng, obäddad, med hundhår och en näve grus, infisen och sunkig kan vara så skön om man jämför med Scandics renbäddade ergonomiska sängar med andastäcken och fotriktiga kuddar. Jo, man sov skönt i dem också men vaknade men nån typ av träningsvärk för att man liksom sovit för rätt...är Ni med? Min kropp är liksom ett med den här gamla sängen lite konstigt efterson det är Darlingens gamla säng och det rimligen borde ha passerat ett och annat fruntimmer här innan mej. Ja, hör och häpna han var inte jungfru när vi möttes. Men som tur är ligger de inte kvar... Min kropp är som jag sa ett med den här gamla sängen. Man lägger sig ner bufflar runt ett kvartsvarv, sparkar till på täcket drar i ena hörnet på kudden och flabopp så ligger man så där värsting skönt. 

Så sover man en hel natt förmodligen i en ur anatomisk och ergonomisk synvinkel helt bedrövlig ställning och vaknar krälar sig ur sängen, hasar sig ut i badrummet och på vägen dit tänker man "Borta bra men hemma bäst".

 

20 Juli 2009  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
KALASAT...

Har vi gjort hela långa dagen. Örvil har fyllt 5 och var nöjd med sin dag. Bäst var nog i alla falla att pappa med familj kom och han fick följa med dem hem när kalaset tog schlutt. På presentbordet syntes skor,keps, buff, träningsoverall, väska, vattenpistol, shorts ds lite konsoll, playstation spel och en hel del annat. Galet mycket presenter med andra ord. Dessutom fick han i går ett skrivbord och en ny hylla till sitt rum så hans dag " borde ha gått i hop sig". Nöjd var han i alla fall.  Kvällen har avrundats med lite grillning tillsammans med ena systern med family och mor och far.  Jag går nu ner i energisparläge och tar igen förlorad vila under veckan. Skönt att inte börja förrens kl 13 i morrn. Det betyder efterlängtad sovmorron. Bilbesiktningen i morrn kl 11.30 har jag lejt ut till Darlingen. Så nu ligger han på plus...hyllor i tvättstugan och städat huset i dag. Åsså gick han på ikea i går.

Mmm lyckligt lottad (han) man är...

12 Juli 2009  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
Varför...

Måste allt hända på samma gång? Nu är det inte lagen om alltings jävlighet utan snarare dess motsvarighet.

Vaddå? Jo: I dag har jag så äntligen fått ett mer substansrikt erbjudande från en  arbetsgivare i samma bransch som jag sa upp mig från, inte långt härifrån. Skillnaden är att det här känns som en seriös arbetsgivare,bra lön och dessutom lön i tid - jo det är sant, det finns de som tycker det är viktigt moahahahah!  "Till att börja med" ett vikariat som det så fint heter- med halva - eller njae trefjärdedels i alla fall - löften om fortsättning. 

Lockande- javisst självklart... Det telefonsamtalet kom 15.15. Nästa förfrågan kom några minuter senare...Så nu sitter jag här igen med skägget i brevlådan och röven i brödrosten och måste bestämma nått. Jag som just börjat gilla lunken jag kommit in i, alla super härliga äkta ärliga människor man jobbar med nu...

Hmmm ja jag tar i beräkningen att det blir en sömnlös natt. Visserligen ska jag inte lämna besked på studs utan har väl ett par veckors betänketid...men ändå. Phu! Suck Stön! Å därutöver känner jag mig otacksam, och det har jag lite ågren för. Jag menar det är verkligen inte alla som får jobberbjudande på jobberbjudande i dessa tider så jag vet jag borde inte klaga. Jag är verkligen tacksam för att det finns så många därute som tror på mig och på mina förmågor. En tro som sträcker sig långt utöver den tron jag har på mig själv...Tack alla Ni! Å visst känns det gött att bli headhuntad...det sticker jag inte under stolen med!

 

22 Juni 2009  | Länk | FAMILJEN | 2 kommentarer
FJODOR ÄR SJUK...

Fjodor är nya namnet på minstingen i familjen. Han blev omdöpt till deta förra veckan när han på EGET initiativ jag förtydligar AV EGEN FRI VILJA gick till frisören där han beställde en rakning eller som han sa: Jaka av ajjtihopa. I bilen hem drog han sedan handen genom håret och konstaterade att: Det äj jock-en-joll. De små putslustiga kommentarerna förändrar dock inte det faktum att han numer ser ut som ett barnhemsbarn från Uzbeckistan, nyhitkommen, avlusad och klar liksom...Söt? Annorlunda-ja! Nöjd-Oh ja! Han tycker det är skitsnyggt...mamman känner hur andra mammor tittar medlidelsefullt på henne och tänker: Ja, stackarn hon har det nog inte så lätt, sa upp sig och nu ekonomiklipper hon barnet. Blir väl snart VIP inbjuden på försmlingshemmets sopplunch.

I dag är Fjodor sjuk. Feber och toksvullen i halsen. Mamman rinde doktorn som tyckte att vi kunde visa halsen  11.15 så det är dagens första hålltid. Tog tempen på morron, 40,6 I ARMÅHÅLAN kvalificerade en frukost bestående av en panodil hutt. Nu sover han igen. Men innan han slocknade så kommenterade han sitt hälsotillstånd på detta sätt. Fy fan Mamma nu kommer jag få sån där pensulinmedusin som smakar apa...

9 Juni 2009  | Länk | FAMILJEN | 1 kommentar
DET HÄNGER PÅ HÅRET...

Någonstans har jag läst att 6-8 års ålder kan jämställas med tonårstiden vad gäller trots och protester. Att barnen undern den här tiden "övar" sig på vad som komma skall när hormonerna sedan börjar bubbla runt i deras kropppar. Nu har emellertid detta varit en mycket lindrig tid för båda mina söner, ja alltså inte riktiga tonåren de är ju gu bevars bara snart 5 och 8 år. Men den här pre-teenager tiden har varit lindrig så blir de sådana som finniga målbrotts-tvåmeters-jävlar så ser jag med lust och glädje fram emot att ha dessa i mitt hem. Men i den här artikeln om tidiga tonåren stod det massor om barnens humör och om deras psyke. Något som de kanske missade att ta upp var att de även blir medvetna om hur de ser ut...Morgonen i dag har tex ägnats åt hår styling av grandiosa mått mätt. Den store har blött håret kammat vaxat petat fixat, gnott och piffat så inte ett hårstrå har legat fel. I helgen gjorde han slingor ljusa slingor sådana som bonusbrorsan hade förra sommaren. Den lille har oxå blött och piffat och toppade av det hela med tre olika färger, rosa blått och rött. För si det tyckte han var läckejt. Mamman frågar äldste sonen hur det kommer sig att han vill fixa håret just i dag. Sonen:-Det är dags nu vet att börja snygga sig lite på morronen. Mamman: -Är det fler som gör det? Sonen:-Nä men de har ju inte slingor i håret vet du...Mamman:-Okej så klart tänkte inte på det.

Nånstans är hon ändå lite stolt över att sonen visar en viss medvetenhet över hur han ser ut.

Den äldre sonen speglade sig sedan  läääääääääänge och sprang sean och bytte tröja eftersom den han just tog av inte matchade-ehe?!

Nu tycker mamman att det kanske börjar ta lite stora proportioner, hons er hur hon kommer att vara tvungen att gå upp minst 45 minuter tidigare varje morron nu för att sönerna ska stylas innan de kommer i väg...Sedan drar han upp tupsockarna (ja, jag vet...men han HAR faktiskt andra strumpor men han råkar gilla tubsockar) långt upp över knäna och hoppade i dojorna. Mamman påpekade i all välmening att det kanske är så att det ser lite tokigt ut med strumporna så högt upp. Sonen kontrar: - Det struntar jag i för jag tycker att det är bekvämt!  Mamman: -Ja okej, men det ser faktiskt lite tokigt ut när du har det så där (underförstått du kommer blir retad) Sonen: Ja men det här är mina strumpor, jag skiter väl i vad andra tycker...huvudsaken är väl att jag är snygg i håret-de behöver väl inte titta på mina strumpor...

Nä å så är det ju...

27 April 2009  | Länk | FAMILJEN | 2 kommentarer
SAGAN OM BRAHEHUS

Tänk var mycket tankar och ideér som finns i ett barns huvud. Tankar som bara väntar på att få komma ut i ordform genom munnnen, den ena tanken mer förbluffande än den andre. "Sagan" nedan är vad som bubblade ut under den guidade turen utmed Vätterns strand med en 4 snaaaaaaart 5-årig Örvil.

(Jag spelade in honom på mobiltelefonen-så detta är en transkribition)

Kolla slottet Mamman...fast nu är det inget slott nu är det bara ett stenhus, men en gång vet du, då var det ett slott med jiddaje och gjejej. Så bodde de baja däj och gjode jiddaj sakej hela dagajna och sen en gång så kom en djake. Görsjastoj...å väldigt fajlig.

Han baja spjutade eld på hela slottet så alla fönstej baja smajt-å men svansen gjode han en väjsta smisk attack så taket spjängdes- å sen kunde inga jiddaje bo däj mej.

-Okej...när hände det här då?

-Ah men föj länge sen fattj du väj?

-Hur länge sen...

-Jättejängesen...du fanns inte och inte jag men mojmoj och mojfaj de fanns nog fast de var barn.

-Men var var vi då om vi inte fanns...

-I magen på mojomoj...men nu pjataj vi om djaken.

-Okej...vad hände med draken då.

-Han dog...

-Jaha... och mer då

-Mamma näj man döj jöj man inget mej...äj vi fjamme snart???

 

Snipp snapp snut så var sagan slut!

9 April 2009  | Länk | FAMILJEN | 2 kommentarer
HEJA SVÄRJESTAD!

De kom de såg de segrade...
SM-guld till FÄRJESTAD såklart...

Här har det hejjats, svurits, viftats, morrats, hoppats upp och ner i soffan och varit supportar under hela matchen...eller ja jag tog en telefonpaus i en och en halv period men de andra har hejjat idogt och se så bra det gick då. Heja svärjestad... eller som Örvil konstaterade Så där ja nu vann svärjestad hur enkelt var inte det...

Store sonen ringde och berättade att han hade hejjat på FBK...vilket tyder på kurage då han befinner sig i Småland bland idel HV fans. Jag frågade vad pappa sa när han hejjade på FBK- han skriker att jag ska va tyst svarade han och flinade. Underbara ungar!

Ja nu ska här firas hela natten lång- jag är förvisso inte så sugen på rödvin i kväll-märkligt!? Eller kanske inte?!

8 April 2009  | Länk | FAMILJEN | 1 kommentar
DAGENS VISDOMS ORD...

...För att känna var skon klämmer måste du ha den på dig...

 

I bland, ganska ofta så känns det som att de här visdomsorden är skrivna just för mig. Nu vet jag ju att det rimligen inte kan vara så, men de stämmer ganska bra...Något annat som stämde otäckt bra var häromdagen när frissan G la kort på mig. Å jag som inte ens tror på sånt!

I dag är vi hemma med en sjuk unge, storebror har fått feber och halsfluss-tror Mamman, nu ska vi återigen bara övertyga läkarkåren om detsamma, eller i första ledet, sjuksköterskorna som är första kontakten. Det är ju alltid lika spännade...

Så VAB i dag...i solskenet kanske. Sjuklingen ligger ju mest framför TV:n så då kanske man kan sitta på trappen och dricka kaffe? Det måste jag prova!

3 April 2009  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
Ännu en dag...

Snart är det helg åh vad skönt! Ser fram emot kvällen...ska till LNKPG och afterworka med forna kollegorna på fd Linköpingskontoret. Så himla roligt! Nu stökar vi över den här arbetsdagen så klockan blir 17!

26 Mars 2009  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
KVALITETESTID MED DEN ENE...

I morse vid frukosten frågade storebror mig om jag saknade líllebror som är och kurerar sig hos pappan. Ja svarade jag, gör du? Nää inte så mycket det är så lugnt och skönt när han inte är hemma. Och det har han lite rätt i...det är jättemysigt att bara ha ett barn hemma vi pratar på ett helt annat sätt. vi gör inte så mycket annat än vi brukar men ändå det blir liksom ett annat tempo en annan "närvaro" hos mig som mamma. Åh, vad nyttigt det är att sakna...

Så denna vecka är vi en tremanna familj i helgen dubbleras styrkan när alla kommer hem, det är också himla mysigt på ett annat sätt...och i ett helt annat tempo.

Nu sitter vi här Dr Phil jag och min äldste son och bloggar, spelar DS lite och nu ska vi ta reda på när KennyG har filmpremiär.

 

24 Mars 2009  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
MAMMAN VS SJUKVÅRDEN

2-0

Varför ska det vara så inihelvete svårt att lyssna på Mamman när hon ringer och säger att sonen har halsfluss?!
Efter väldigtjättemycket övertalning där den här mamman dessutom upplyste sköterskan i telefonen om att förra gången då den sköterska som svarade lika snorkigt då att DEN GÅNGEN hade barnet halsfluss, öroninflammation OCH lunginflammation! Samt att jag efter 6 veckors vabbande INTE var ute efter några lediga sköna dagar...
Till slut fick jag prata med en trevlkig sköterska-jorå de finns...på riktigt.
Hon ordnade en tid fort som satan. Inom en timme var vi på plats. Den lille docktorn som kunde varit min son kändes det som konstaterade att visst hade Örvil halsen full av halsflussbacieller-penicillin ordinerades.
Mamman ristar ännu ett segerstreck i bordet.
Jo, jag är tacksam för den svenska sjukvården, jo det är bra att de ställer frågor...men det är en jävla skillnad på att ställa frågor och i frågasätta det man som mamma säger.
Så roligt är det ju inte att sitta på akuten att man söker sig dit så fort barnen nyser. Nu njuter jag av att jag ännu en gång fick rätt. Och att det stolt står 2-0 till Mamman. Missförstå mig inte jag har gärna fel när mina barn är sjuka det är ju inte så att jag sitter och hoppas på att de ska vara sjuka...men det är så gött att ha rätt!
20 Mars 2009  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
Tuttar...

Min snart 5-årige son har i likhet med sin 3 år äldre bror utvekcklat ett nytt intresse. Nämligen, tuttar. Minst en gång om dagen diskuteras detta ämne, förtjusta står de framför TV:n och himlar med ögonen när MTV zappas förbi och nån lättklädd liten tös skakar runt på behagen.
När man är snart 5, (det är väldigt vikitgt att vi numer säger snart 5 och inte 4 eftersom han fyller 12 juli och det ju är snart i hans mått mätt), så är det inte alltid enkelt att stå vid sidan när storebror har sitt simhallskalas-det som ägde rum i helgen. Avundsjukna står som spön i backen. Han har verkligen försökt att hantera detta utan för stora psykbryt. Med (den överpedagogiska Mammans hjälp) har gossen fått strategier för att klara av den låååååååååååååånga väntan till 12 juli.
Strategier som: Tänk vilken tur du kan ju planera ditt kalas länge nu...fundera på vad du vill göra...osv.
Han ska åka till busfabriken (tjolahoppsan-oh no shit tänkte Mamman då).
Åsså ska han ha en sån här tårta...
Jo, det är sant. Han satt brevid Mamman när hon öppnade mailen och innan hon hann sortera bort icke barnvänliga mail så tindrade den lille kvinnotjusaren med sina stora blåa ögon och sa.
-En sån tåjta vijj ja ha Mamma, med tuttaj, sotja tuttaj!
Föga förvånande ...
Å med ens kändes busfabriken som ett helt klart konkurrens kraftigt alternativ.
12 Mars 2009  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
Tiden går tiden går...

Just så sa Örvil efter avslutad kvällsmat under mormors överinseende alldeles nyssens. Vad som avsågs med uttrycket var det faktum att vi på eftermiddagen gjorde en överenskommele. Efter kompisleken fick de spela dator/psp2 en stund under förutsättning att de sedan skulle följa med mig runt Fogden ca 3km valfritt på cykel eller till fots. (Muta, ja jag vet...)
Lite sura miner bidde det allt när promenaden stod för dörren. De försökte båda föhandla sig till ett frikort. Då tog Mamman fram supersurazunk Mammeminen och sa att de minsann hade lovat ochd et man lovar det håller man (Fostran...bra va?!) När inte heller detta funkade spelade Mamman ut trumfkortet, trodde hon i alla fall-OM ni följer med nu och kör/går hela rundan utan att pippla eller gnälla så får ni spela dator när vi kommer hem. Fortfarande ett ganska ljummt intresse även efter denna muta nr2...
Dags för det tunga artelleriet. H O T ! Nu jävlar sätter Ni fart annars blir det ingen mer dator eller psp 2 tid på H E L A veckan ( Ja det var kanske att ta i- men nu ville jag statuera ett exempel,,) Poff så var ungarna i kläder och ute på gården. Mormor hjälpte till med diverse förberedelser.
Nya cykeln premiärinvigdes. Örvil bytte cykeln mot ett par stavar för det hade mormor
Å ja på sisådär en 40-45 minuter tog vi oss runt utan pippel och gnäll!
Nu i skrivande stund avverkas de sista skälvande minuterna av den förtjänade psp2 tiden. Mamman räknar ner till 20.10 då de ska va i säng, de har fått bonus tid 10 min för att de hoppade i duschen snabbt och borstade tänderna utan förhandling. Å nu är det minuter kvar tills det blir mammatajm för resten av kvällen! Tiden går tiden går...
10 Mars 2009  | Länk | FAMILJEN | 2 kommentarer
Nu är det gjort...

Hålet i örat är nu på plats. Barnet som var väldigt nära att balla ur sitter nu stolt i soffan och berättar för lillebror att det nästan inte kändes alls. Men säger brorsan
Du ville ju inte?! Det sa du ju när du satt i stolen...hon fick ju lura dej?
Till den kommentaren har tuffa fräna storebror ingen kommentar. Däremot fällde han denna kommentar i bilen hem:
-Vilken tur mamma...att jag överlevde!

Hur var det nu igen karlar nyser en gång och får nära dödenupplevelser?!
Så min pöjk kommer bli en riktig karl det tror nån det!
9 Mars 2009  | Länk | FAMILJEN | 2 kommentarer
SÖNDAGS MYS-PYS

... blidde det i kväll i stället för fredagmyset som var hos pappa denna helgen.
Grabbarn är åter hemma och ordningen är återställd. Darlingen och jag städade igenom huset på fm. På em mötte vi upp grababrna i JNKPG så en tur på A6 hann vi med, köpe-middag på tu man hand=lyx!
Hittade en Tv för 700.000!!! Jo ni läste rätt, på Mediamarkt- vi trodde det var villigt där Moahahahahah. Lite lockande var det att köpa det stora aset, men enda rimliga anledningen till det skulle ju vara att ägandet av den J Ä T T E TV:n skulle innebära att vi har Hogstads största TV, ja vi skulle få bygga om huset också...700.000 vi bara gapgrinade...helt otroligt!
Nu sitter jag här och facebookar och bloggar lite. Darlingen fixar kvällsmaten och snart ska grabbarna grus få gå och lägga sig...sedan blir det lite vuxenmys!
8 Mars 2009  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
CHECKLISTA SIMHALLSKALAS

servetter-check
muggar-check-
godispåsar-check-(fast de är inte klara än menj ag kommer i håg att jag ska göra dem)
exotiskplanka fast utan kött och potiatissallad beställd och ska hämtas-check
badkläder-check
handdukar-check
extra badkläder till den som har glömt -check
kaffetermos-check
armpuffar till örvil-check
väldigtjättemyckettålamod-check check check...

Ja då då är det bara att åka ner och blöta ner sig nu då!
I kväll blir det showande igen...
7 Mars 2009  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
TYSTNADEN RÅDER

Huset som bara för en timme sedan var fullt av människor ekar nu tyst, men ändå ganska behagligt! Luddemannen har haft sitt "vuxenkalas" fullt ös medvetslös. Mormödrar Morfädrar Mostrar kompisar och kompirmammaor, kusiner och halvsyrror, plastpäron och så pappan.
Tänk vad han (och Örvil) tycker att det är roligt att vi är "alla" på samma kalas.
Ludde hae bestämt meny oboy och kaffemackor (tekakor). Morotskaka och kladdkaka...smaskens.
Han var så tacksam över allt han fick, pengar, presentkort, cykel, roadbot, limstift, pusselboken och så hål örat-kortet.
På måndag är det dax då vill han åka och ta hålet.
Så det får vi väl föröska klämma in kalasstämmningen kom av sig lite för jubilarens del när han fick ont i benen och vi tillsammans med pappa kunde konstatera att utslgen/blåmärkena som varit i stort sett bortbleknade nu åter var på intågande. Stackarn...men han och brorsan följde med pappa hem och ska vara där till på lördag då han ska ha sitt barnkalas i simhallen.
Så nu sitter jag här och ugglar framför datorn, med ett glas rött.
Darlingen vårdar sitt ryggskott på värmedynan och jag har för avsikt att göra absolut inte ett skit alls mer i kväll! Slutföra vindrickandet och möjligen köra en repris på den övningen och sedan sova hur gott som helst- visst låter det som en toppenplan!
4 Mars 2009  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
HÅL I ÖRAT

I morgon är den stora dagen. Familjens andra 7-åring fyller 8.
Paket högen är framlagd och ligger här och väntar. Sonen har förväntansfull ägnat dagen åt att räkna ut hur mycket mer pengar han ska hoppas få i födelsedagspresent för att det ska räcka till ett spel han vill köpa till playstationet,
Sedan har önskat dig ett hål i örat. Mamman och Pappan tyckte gemensamt att det var okej...presentkortet får han i morgon. Men den här Mamman börjar nu känna en viss oroskänsla inför det stundande ingreppet, då sonen i dag frågade om det gjorde ont att pierca bröstvårtan?!



Mannen på bilden är nu mina mardrömars värsta farhågor om att min så rare sone kommer att se ut på detta vis om några år...å allt började med ett presentkort.
Nej fy fan- vi river kortet och åker och köper festivisfestivalskivan i stället.
Darlingen var är bilnyckeln???
3 Mars 2009  | Länk | FAMILJEN | 1 kommentar
BAKSLAG

I går var sonen så pigg och alert att han var i skolan hela dagen och på eftermiddagen var det kompislek. I natt kom han ner blek och varm och hade ont i magen. Nu ska vi ringa BUM igen och rådgöra lite om hur vi ska hantera detta...
Stackars barn!
3 Mars 2009  | Länk | FAMILJEN | 2 kommentarer
SÅ BLIR EN BRA FÖRÄLDER ÄNNU BÄTTRE

Heter den föreläsning som vi var på nu i kväll. Eller vi sa svinskiten, jag. Föräldraföreningen på skolan bjöd in till. Mycket tänkvärt som "tanterna" från kommunen informerade om. Nu känner jag mig ganska välorienterad med kommunens olika "insatsstyrkor" för hjälp och stöd för barnfamiljer. Utbudet är enormt och finns endast ett telefonsamtal bort...men jag tror att det kan vara nog så svårt i bland att ringa det där samtalet och fråga om något så "banalt" som barnuppfostran. Det ska man ju liksom klara själv. Men precis som vi som människor har olika egenskaper som just som människor har vi också olika förutsättningar och egenskaper att klara föräldrarskapet.
Vi fick börja kvällen med en liten övning, alla fick säga något om de var bra på.
Det var en salig vlandning av "bra-saker" som framkom men jag var den enda som sa något barn-uppfostrans relaterat. Jag sa att jag är bra på att vara konsekvent! Och det är jag stolt över. Jag hotar mina barn-ja det gör jag precis som alla andra, men jag hotar ALDRIG med mer än jag kan hålla. Jag har haft på tungspetsen att ställa in den förbannade julafton vid några tillfällen men jag har inte sagt det- dör jag kan inte stå för det. Men jag håller ALLTID det jag lovar. men likadant där jag lovar inte mer n jag kan hålla.
Jag vet att jag som Mamma är bra på att uppmuntra mina barn och berömma dem för det de gör i vardagen, de små sakerna, har de klätt sig själva ut och in och bakåfram så får de gå så till förskolan. Stövlarna på fel fot finns det INGET jag upprepar INGET barn som har tagot skada av, OM det skaver brukar de själva komma på att det kanske är läga att rätta till skorna.
Jag gör mitt bästa och jag ger mig själv kredit för det. Visst jag misslyckas och jag känner mig misslyckad i bland men jag vet att jag är mina barns bästaste mamma. Att jag sedan i bland gfår höra att jag är den abvslout värstaste som finns tar jag som en komplimang- det betyder attt jag har lyckats, att mina barn törs säga vad de tycker, att de kan stå för sina åsikter. Men visst svider de.
Jag vet att jag som Mamma INTE kan skydda dem från allt ont och förbereda dem för allt vad som komma skall på den väg de ska gå. Men jag vilar oftast trygg i att jag gör det bästa jag kan och jag är glad och tacksam äver att jag har ett nätverk av andra mammor som jag kan ta till och ventilera med när man stöter på patrull i uppfostran av barnen. Jag är tacksam över att jag själv har blivit boostad på rätt sätt vilket nu avspeglar sig på mina barn och på min relation med mina barn.
Jag är tacksam över att de här olika föräldra kurserna finns för de som behöver dem.
Men mest av allt är jag tacksam över mina barnäven de dagar då en annons på blocket känns lockande.
2 Mars 2009  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
ÅTTA ÅRS KALAS

Dagen i dag har gått i firandets tecken. Familjens blivande 8 åringar är hederspersonerna så klart. I dag har vi firat L, farmor kom på besök och lite annat löst folk (läs min familjs). På presentbordet återfanns upsakttadee saker såsom cykelhjälm, high school musical mysdress, high school musical påslakan, glitterpennaor, en bok, presentkort, pengar, och ett limstift. Det som har använts flitigast i dag är limstiftet och cykelhjälmen.
Tanken är att hjälmen ska kompletteras med en cykel lite längre fram i vår.
Men det har varken funnits tid eller pengar att engagera sig i det projektet de sista veckorna. Det har liksom varit lite mycket annat med jobb sjuka barn skadade hundar. Nåväl. Nu är ett kalas avklarat, glass, ,maränger, bananer och litervis med choklad och kola sås förgyllde glassfrosseriet.
En hel del annat har vi hunnit med oxå, kalasbarnet och Örvil och jag var på långpromenad på fm. De cyklade och jag gick i raskt takt med hundarna.
Den sjuke sonen hade en klasskompis här på besök ett par timmar på fm, det spelades psp 2 lektes och grejades.
Nu på seneftermiddagen har vi gjort läxor, pysslat, klippt och grejat, städat rummen, och nu sitter vi och väntar på att Darlingen ska göra en insats och åka och hämta kvällsmat, pizza på menyn. Den här Mamman är ledig från kökstjänsten i kväll nämligen!
1 Mars 2009  | Länk | FAMILJEN | 0 kommentar
BENEN

Resultat av dagen besök hos Dr:
Utan tvekan ÄR detta ett nytt skov an Henoch Schönlein. Oftast får man bara ett "anfall" det är som NI redan förstått ingen vanlig sjukdom, 14 på 100000 får den och det finns ingen uppgift hur många eller hur få som får om det.
Den här gossen har i alla fall fått det i höstas och nu fått om det.
Denna gången är det betydligt värre än det var sist. Svullnaderna "vandrar" och poppar upp lite här och var. Viss påverkan på njurarna syntes i dag på urinprovet.
På låren och under fötterna har han nu fått blåmärken i kväll. Stackars liten, men han är så fruktansvärt tålig, inget gnäll eller pipplande, nu innan han skulle sova frågade han om han kunde få lite smärtstillande...
Mammahjärtat blöder som Ni säkert förstår.
Lillebror har det nog svårare än storebrorsan- det är inte lätt att va sjuk men det är inte lätt att va frisk heller när brorsan är sjuk. Lillebror hade minsann även han lite ont under foten nu i kväll och kunde därför inte gå uppför trappen till sin säng så han var nog också tvungen att sova här på soffan. Dessutom förhandlade han bort tandborstningen eftersom han som han med egna ord uttryckte det. "Inte kände sig jiktigt fjisk i foten".
Sjukintyg för nästa vecka är ett faktum, OM barnet orkar och inte har för ont kan han gå till skolan några timmar om dan men undvika hoppande springande och lekande på rasterna och på fritids. Det är nästan det svåraste av allt, det är lite för abstrakt för en 7 snart 8 åring att han inte får springa för mycket de stunder han inte har ont, de andra stunderna när han har ont vill han knappt gå, men de "friska" stunderna är svåra att kontrollera, även om han vet att han kan få ont efter en stund när han har överansträngt sina leder.
Som Mamma kan jag bara känna att det är så oerhört frustrerande att det är 2009 och man inte kan ge ett piller eller två och foff så försvann sjukdomen.
Att vi på 2000 talet inte har alla lösningar på de medicinska frågorna.
Och att jag inte kan ta smärtan i från honom. Jag önskar inget hellre är att jag skulle kunna ta över hans "onda" när det är som värst och han sittter och gråter för att det gör ont. Men det kan man ju inte-tyvärr!
Nu sover i alla fall han och de andra två mindre barnen i den här ombildade familjen. Herr Tonåring tog en lång tupplur på eftermiddagen så han lär väl inte somna före 04 (i vanlig ordning). Det stämmer verkligen att det "händer nått" med barnen när de kommer in i tonåren...såg en förtäfflig dokumentär om detta dör ett tag sedan, det var några forskare som hade studerat tonåringar, den handlade om ´tonåringsen hjärna att den stundom är underutvecklad...dvs att kroppen växer så fort och förändras så snabbt att hjärnan inte hinner med, därav detta evinnerliga sovande, därav den lätt frånvarande blicken och de fåordiga svaren, behovet av att vara ensam, osocial, allt hade enligt dessa forskare biologiska förklaringar. Detta känns väldigt skönt OM det är så...då blir det liksom lite lättare för omgivningen att "stå ut", om ni förstår vad jag menar.
Det känns också fantastiskt att detta är första gången av 3 som jag får uppleva denna förändring. Mina två söner kommer ju (gud förbjude) även de att utvecklas till kylskåpslänsande, mellan tonlägena ivrigt flexande, halvotrevliga, slarvpellar, som vänder på dygnet och vid en vanlig hälsningsfras tittar på en som om man vore från en annan planet. Det finns väl ingen återvändo på det scenariot är jag rädd.



27 Februari 2009  | Länk | FAMILJEN | 2 kommentarer
ÅTERBESÖK

I dag ska benen visas upp igen på BUM (barn och ungdomsmedicin i Motala)
Nya prover ska tas. Sedan får vi se om han ska va "sjukskriven" ytterligare en vecka..Så här ser benen ut!
27 Februari 2009  | Länk | FAMILJEN | 4 kommentarer


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Ingela Svensson                                             Skaffa en gratis hemsida