Startsidan Blogg Gästbok Debatt Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
December (2017)
>>


En stor dag för mannen en vanlig dag för mänskligheten...

...idag är dagen D, dagen då vi skriver och får nyckel till vårt hus. V Å R T hus, så himla skoj,
utemöblerna är redan på plats, förrådet likaså i lägenheten är det mesta packat så på söndag går flyttlasset, ja nu känner jag ju mej själv så det kommer ju så klart att börja köras grejer redan i kväll- why vänta liksom?! Moahahah!
Nu kan inte klockan gå fort nog till kl 17.00 då vi ska ses på banken- sen är vi husägare jag och Morgan- wow vuxet! Moahhaha!

31 Maj 2012  | Länk | EN NY DAG | 3 kommentarer
It´s alive...

...men hu vad sjuk jag har varit ett par dagar- 40 i feber- yrat och grejat-men antibiotika is da shit, nu hoppas jag ju bara att inte det innebär att jag måste vänta längre på min resa till Skåneland. Liiiiiite orättvist kan jag tycka att livet var när jag satt i måndags termometern visade 40,3 showen drog i gång och jag i ögonvrån såg hur Mange Brandman flyttade undan sitt mikstativ för att springa fram och fånga mej NÄR inte OM utan NÄR jag svimmande. Nåja- allt gick bra- men liiiite taskig tajming eftersom vi har haft två (kanon)föreställningar med KanDeKanViarna, Crazy in love hade extraföreställning och sedan premiär, japp så var det, lite galet men allt är galet med det gänget. Det UNDERBARA gänget ska jag säga, ren och skär lycklighet när den är som bäst. Föreställningen sammanfattas med - KÄRLEK DÄRMED ÄR ALLTING SAGT!

31 Maj 2012  | Länk | EN NY DAG | 0 kommentar
Premiärdopp

...slog vad med sonen om att han inte skulle våga bada i Skogssjön i går kväll när vi var ute på familjepromenad med hund och hela [tjo:taa ballån:gen], eftersom han har ärvt morfars sinne för affärer så blev insatsen för ett ev. helkroppsdopp 125kr...jag fick betala- så var det med det! 22 maj var således premiärdoppsdagen för yngste sonen. Mamman tänker- vi lägger på ett par månader på dagens datum så kan vi MÖJLIGEN ta upp det till diskussion.
Så det så!
23 Maj 2012  | Länk | EN NY DAG | 0 kommentar
PLÖTSLIGT HÄNDER DET...1,2 och 3.

...man inser att man har blivit en "av de där" alltså en av de i den äldre generationen. Jag tror jag har bloggat om det förut- inte helt säker, det är också ett ålderstecken- att man inte vet riktigt om man har gjort eller tänkte att man skulle göra. I alla fall, i dag har jag gjort det, varit först på Vårdcentralen, hängt på låset och varit först in i provtagningsrummet.
Jag och en annan betydligt äldre herre var ensamna i väntrummet, han som jag förmodar stammis konstaterade att det var lugnt för att vara måndag. Jag instämde nickande ch drog några fraser om vädret. Vad säger man, jo plötsligt händer det. Jag är nu en av "de där" som vill va först på Vårdcentralen.

Väl inne på labbet så ska det stickas, nu tog jag prover redan i torsdags och har sedan dess sett ut som en bättre begagnad sprunarkoman i armvecket, den stackars sköterskan i torsdags hon stack och stack men träffade inget som ville likna en blodåder. Dagens sköterska var lite säkrare på handen och lyckades minsann hitta ett kärl som dessutom låg still tlllräckligt länge för att hon skulle kunna fylla alla sina rör, gröna, röda, blåa, rosa, gula allt vad de är.
Så vad säger man jo plötsligt händer det.

Åsså det tredje "plötsligt händer det" så som egentligen var det andra om man ska räkna kronologiskt, i lördags sjöng jag återigen på bröllop, ett mycket fint bröllop en vacker brud med en inte helt lika nöjd liten marsalk, en låt var en beprövad sak den har vi sjungit maaaaaassor med gånger innan. Men så var det en ny liten bubblare en sån där som bara fastnar direkt första gången man hör den en sån där låt som till skillnad från I will always love you är lätt att göra till sin egen...en BRA låt helt enkelt. Så står man där och sjunger, folket snyftar, stämningen infinner sig jag tittar på pianisten vi får feeling åsså bara känns det liksom gött- alltså riktigt gött när man är mer än nöjd faktiskt också lite stolt när man går ut och tänker, shit det där gjorde vi bra- riktigt bra. Ja den känslan finns inte där varje gång även om alla verkar tro att det är så att jag går runt och tycker att jag själv är görsabra, nejrå ytterst sällan är jag nöjd eller ens halvnöjd efter gig oavsett kategori, de flesta gånger det ett "okej" gig bara. Jag är nöjd över att ha gjort mitt bästa, men så finns det dagar som i lördags eller sist när vi körde med Värsta Bästa Bandet när det bara funkar...det är gött- så det så!
21 Maj 2012  | Länk | EN NY DAG | 0 kommentar
Snart så...

...inte långt kvar, bara några veckor. Till nästa stora förändring i livet, eller till nästa stora förändringar i plural i livet. Huset- tillträde om ett par veckor- det är stort, vuxet på nått sätt, och känns så rätt. Jag fick spader när jag kom in när det var tomt stod där med nyckeln i handen och nästan 2 miljoner i lån, "för det här" tänkte jag, plötsligt var lägenheten så fin så fin, snacka om att romantisera och spela sig själv ett spratt, samma peng mer yta och det är vårt bara vårt eller nåja vårt och Swedbanks, vi får göra som vi vill, vi har en egen altan, vi kommer ha ett eget badkar...det känns så bra. Så bra - på riktigt! Mitt "krampanfall" var nog mer en släng av kalla fötter tror jag - och det kan man väl få ha- nått sånt här vuxet beslut har jag inte tagit på länge. Spännande, förväntan glädje och lycklighet.
Åsså fler förändringar då, vissa saker i livet ska bli större, som boendet till exempel, andra saker ska bli mindre- på riktikgt, slutligen. Det är dax nu...Så är det!
16 Maj 2012  | Länk | EN NY DAG | 0 kommentar
DAGEN EFTER...

...dagen före. Livet återvänder. Migrän, denna gång av det värre slaget. Jag borde ha anat, fick ju en vision i form av några fräna synhallisar i torsdags efter giget. Ett vackert pärlband som gnistrar och glimmar så fint i mitten av synfältet, tog mitt förnuft tillfånga denna gång och bad nån anna köra hem bilen, sist körde jag själv, barnen minns fortfarande när jag fick stanna bilen och spy rakt ut- stackars ungar- vilken mamma de har. I torsdags gick det häva anfallet som var på G- med lite gladpiller. TRODDE jag...i själva verket borde jag nog lyssnat lite mer inåt för så lördag lunch SMACk från tomma intet slog det till, halvsides, slagsida, spyendes, i med piller och mer piller åsså kalla handduken på pannan åsså sova eller nåja ligga och dvala lite...äta- no no no. Kräkas- ja tillräckligt många gånger. Spikamatta är bra också, piller spikmatta och kalla handdukar så ligger man så en stund- eller en hel dag, tack å lov för att regnade så slapp jag ha dåligt samvete. Framåt kvällen tog jag mitt förnuft till fånga och insåg att köra bil för att handla mat inte var att tänka på. Lilla Mamma och Pappa kom med mat och godis, resten av kvällen tillbringades i soffan med underbaraste familjen. Anfallet klingade av och maten stannade i magen. Så mitt i alltihop får jag väl ändå säga att det var en schysst timing att jag fick migrän på min lediga helg för det kan väl inte vara så att det var just för att jag var ledig ett par dagar som det ko ;)
Ja ja en annan vanlig IngelaSvenssonsk dag, där jag återigen är tacksam för att mamma och pappa finns och ställer upp. Hämtar mat till barnnen rastar hunden- TACK!
Nu ny dag- på´t igen livet väntar därute och nu ligger jag ju en dag efter i det här Carpe Diemandet Så det så!
13 Maj 2012  | Länk | EN NY DAG | 0 kommentar
Ett svårt inlägg...

...nu ska jag göra ett av de svåraste blogginlägg jag gjort, nämligen försöka beskriva hur det känns att göra det jag gör på jobbet. Alltså sång-jobbet. I går hade vi show med bandet hela Almost, vi började med en "lagom" öppning, lite skönsång, lite fniss och sedan plats för gapskratt sedan byggs det upp mer och mer och mer till slut har vi fullt ställ, det blinkar och lyser överallt, den skicklige teknikern ( ja förvisso partisk men han är fan grym som tekniker Morgan) synkar ljus-flasher med låtarnas markeringar, allt sitter i hop som om vi hade repat i hundra år, man lutar sig tillbaka åker med i det som händer, trummisen smackar på You shook me all night long, jag får rysningar av gitarr solot, jag sjunger för allt vad stänkbanden håller för, River Deep som vi inte har lirat i hop sedan julshowen sitter som en jävla fläskläpp. Det bara sker, publiken står upp klappar i takt klappar in extra nummer och överöser oss med beröm efteråt, flera förfrågningar, visitkortsbyten och ännu mer beröm, svetten rinner och jag är helt adrenalin-skakis efteråt. Man är utpumpad, nöjd och svin glad på nått sätt. Så i dag, helt andra förutsättningar, ett par hundra pensionärer som ska fira jubileum för PRO, en helt annan reptertouar, "unplugged" och layed back, sittandes på scenkanten, Värsta Bästa Bandet är med såklart, publiken ler, klappar takt, skrattar sjunger med, några gråter när jag sjunger vackert, några tycker det är förskräckligt när jag berättar om en ungdomsfylla som slutade i en talangjakt som jag vann- när jag står där och berättar den anekdoten så börjar bandet spela låten vi pratar om - inget vi hade repat- de bara plockar den ut ur tomma intet och så kör de bara...så där liksom som när man går och hämtar en kopp kaffe och det är helt underbart, där står man och kan återigen bara luta sig tillbaka åka med och låta sig vara där i stunden.
En låt är inte repad alls vi kör en bluestolva och leker lite- å vi gört. Och jag ler hela jag ler inombords och utombords med hela ansiktet. Det är en ren och skär ynnest att få beröra och
underhålla människor så som jag får. Att få se den glädjen är underbart varje gång.
Ja jag låter religös men det är fan ett halleluja moment varenda gång man når publiken...
Mötet där och då! AMEN!
11 Maj 2012  | Länk | EN NY DAG | 2 kommentarer
En helt vanlig IngelaSvenssonsk dag...

...upp och hoppa sockerloppa! Frulle med världens bästa (knasigaste) familj. Sparka ut ungarna genom dörrn ( bara bildligt - bara bildligt) iväg till skolan, ett puss jag älskar dej och så skjuts i väg med sambo. Hunden och jag promenerar. Nästa punkt på agenedadn: Sjunga upp, borsta håret, misslyckas med självfallet och vågsvallet, blir en knut, eller nåja knut, ehe nått mindre rufsigt , rafsa runt i garderoben efter nått svart utan fläckar, kröta lite i notlådan- utan resultat- nätet är min bästa vän, klicka fram lite noter och texter åsså hopp in i bilen, wrooooom ner till grannkommunen sjunga på begravning, mellanlanda hos E & N som jag träffar alldeles för sällan. Wrooom hem mellissällskapa med yngte sonen som just anlänt hemmet efter en enligt utsago förträfflig dag i skolan ( Förträfflig- vilken mer 7 snart 8-åring säger det?!) kolla mail skicka mail, göra fakturor, ringa lite , styra omkring lite i största allmänhet, packa spelväska till kvällen, barnvakt har jag ordnat va- ja jo det har jag - eller???
Nytt försök med håret, ger upp. Rockrufs it is! Nu så redo för show i afton...en helt vanlig dag alltså! Å mitt i allt framåttillbaka åkande, så finns en enorm lycklighet över mina barn min sambo, mina jobb, mitt liv- Så det så
10 Maj 2012  | Länk | EN NY DAG | 0 kommentar
MY LITTLE PONY...

...hette det när jag var liten. Små korta tjocka pastellfärgade färgade hästar som man kammade (eller klippte om det var syrrans) De hade små hjärtan och stjärnor och annat gullegull målat på slkinkorna. Små söta och jag upprepar korta ben och tjocka var dem dessa små tingestar. My little pony finns kvar, men det är väl egentligen bara namnet som är detsamma. Numer har de långa ben, de pratar, har vingar är magra som dansmöss och ser inte alls ut som de gjorde när jag var liten. Påverkat av de andra skönhetsidealen som figurerar i vår omgivning eller varför har My little pony bytt ut allting utom namnet? De borde ju heta Long legged Pony nuförtiden.

Gammalmodig- ja kanske, men jag tycker att det är lite skrämmande att inte ens leksakshästar får vara korta och tjocka längre. Argument som att de blir lättare att leka med om de har långa ben funkar inte för man leker inte med de där jävla plasthästarna man kammar dem, flätar dem, samlar på dem eller möjligen klipper dem eller målar dem med morsans nagellack- om det är syrrans hästar vill säga, sina egna vårdar man ömt och försvarar med sitt liv.
Nä jag vill härmed demonstrera mot att My little Pony har fått långa ben och midja, jag ogillart å det skarpaste- så det så!

Hur ska vi kunna lära våra barn att det är okej att se ut hur som helst när inte ens plasthästarna får vara korta och tjocka?! Hmm- känn på den!

Nu när jag fått upp ångan kan jag passa på att reta mig på att vanliga barbiehästar inte ser ut som riktiga hästar längre, min jag vill minnas att jag döpte den tlll Cindy Cindy gjorde det och Syrrans Grållen Grå - de såg ut som hästar ska, riktga hästfärger, inte ollonlila eller mintgröna med rosa man och svans utan bruna med svart man och svans eller som Grållen Grå som för övrigt var en mycket exklusiv häst och jag hatade syrran för att hon fick den grå, det blev lite bättre när jag fick ett föl- som såg ut som ett vanligt föl. Det var tider det, när barbie hästar såg ut som barbiehästar och inte några kulörta avatar-avkommor som blinkar och piper- Så det så!

Fotnot:
De tre hästarna till vänster i bild är R I K T I G A My little Ponys som de såg ut FÖRR...de andra lila skapelsen med vingar är den nutida My little Ponyn finns inget "little" över den alls- fnys!
9 Maj 2012  | Länk | EN NY DAG | 1 kommentar
L I V E T

...upp och ner, in och ut, fram å tebax, hit och dit. Hela tiden, varje dag, samma sak, krångliga svängar där man får sakta in, raksträckor där man får upp farten och kan "stå på lite" fler krångliga svängar, poff är man vilse, poff har man hittat tebax igen. Så där fortsätter det varje sekund varje minut som blir till dagar, till veckor, till månader, till år- åren blir till just det livet! Skulle jag vilja ha det på nått annat sätt. Jag menar på riktigt på nått annat sätt? Hmmm svårt det där, mer pengar, njae jag klarar mig, (klarar mig är inte att förväxla med vältrar mig i lyx- klarar mig- punkt!) annat, ehe jag menar andra jobb- näää stormtrivs med fördelningen där skulle inte vilja ha det på nått annat sätt just nu. Möjligen skulle jag vilja ha lite mer tid, och så skulle jag vilja tycka att det är kul att leka. Alltså leka på riktigt med mina barn, men jag tycker ju inte om det, för att inte helt ärligt säga att jag HATAR att leka, sitta i sandlådan, plågsamt, leka kurragömma, än mer plågsamt. Jag vet det är en onekligen dålig egenskap och jag är i bland avundsjuk på min syster som fick lekgenen, jag fick den inte. Så om jag skulle ändra på nått så skulle det möjligen vara att få i alla fall en liten del av lekgenen. Jag fick baka tillsammans med barnen genen, sitta och läsa böcker en heldag genen och spela spel genen , men tyvärr fick jag inte lekgenen. Så i nästa liv skulle jag vilja be att få lite mer av lekgenen- tack! Nått annat då- håret-nä under ständig förändring, underst grått, alltså under alla extensions och all färg. Kroppen- why try!? Jag ser ut så här- just nu, om ett tag ser jag kanske ut på nått annat sätt. Så enkelt är det! Det här är jag- just nu! Hemmet då- uh där kom verkligheten som en bitch slap- snart är det dax- byte av hem. Huset och inflytten där kryper närmre, nu pratar vi inte längre månader utan veckor. Underbart. Ett nytt fint hus ( jag vet det är gammalt - men för oss är det nytt) inget som måste fixas vi kan bara flytta in hela familjen och bara börja leva. Underbart! Sånna raksträckor i livet gillar vi. Nä på det stora hela är jag ändå rätt nöjd med den här garnhärvan av kringelirångliga vägar som kallas livet.
Så det så!
7 Maj 2012  | Länk | EN NY DAG | 0 kommentar
One of those days...

...idag är en sån dag som OM jag hade varit man, då hade jag kallats, driven, ambitiös, prismedveten, auktoritär, rättvis, rakryggad och haft pondus. Nu är jag ju inte man utan kvinna och är därför ÖVERdriven, hispig, gniden, omöjlig, gåpåig och gapig. Må så vara, som ett försenat 1:a maj demonstrationsrop - vrålar nu den här krångelfian ännu en gång:
Hellre arbetslös än ryggradslös!
Så det så!
4 Maj 2012  | Länk | EN NY DAG | 3 kommentarer
Ännu mera snorfeberhosta...

...det lilla barnet i familjen är fortfarande sjuk- trots antibiotika och utbytes kurer och andra kuckelimuckmediciner så har han inte blivit bättre, stick i fingret hit och odlingsprover dit, baciller, baskelusker, virusar, bakterier och annat myspys.
Ungen själv tar det med ro, han orkar liksom inget annat, ute skiner solen och han stackarn ligger inne och sover mest hela tiden, eller slötittar på nån film eller spelar lite förstrött på ipaden. Han orkar inget och så har han ont i magen och mår skit av antibiotikan.
1177, Vårdcentraler, Akut och Jourläkarcentraler har samtliga fått besök av oss under de här tre veckorna. Mormor har vabbat, mamman har vabbat, pappan har vabbat, plastpappa har vabbat fantastikst att alla ställer upp så och hjälps åt. Som sagt barnet tar det med ro och gjorde igår upp en tioitopp lista på var och med vem det var bäst att vabba. Barnet vill inte gärna äta inte ens Donken och kladdkaka- så han är sjuk på riktigt! Stackarn- jag önskar inget hellre än att jag kunde byta med honom. Så han fick vara ute och leka med kompisar eller orkade härja på oss vuxna som han brukar, trot eller ej jag saknar det däringa trätandet, tjatandet på ungen som i vanliga fall har en vilja av stål, nu är han så liten och blek och ynklig och foglig att jag blir ledsen på riktigt. Så efter antiobiotikabytet nu hoppas vi att det vänder då- håll alla tummar! Så det så!
3 Maj 2012  | Länk | EN NY DAG | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Ingela Svensson                                             Skaffa en gratis hemsida