|
|
|
Må
|
Ti
|
On
|
To
|
Fr
|
Lö
|
Sö
|
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
|
Januari (2021) |
|
|
|
(1) |
|
(3) |
|
(1) |
|
(1) |
|
(1) |
|
(3) |
|
(5) |
|
(2) |
|
(1) |
|
(1) |
|
|
(1) |
|
(2) |
|
(3) |
|
(3) |
|
(3) |
|
(1) |
|
(6) |
|
|
|
|
Inlägg: 19 |
Kommentarer: 0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Atriversiamo
Låt oss korsa.. vintergatans mjölk vita, gnistrande väg. Låt oss korsa, den gigantiska tanketrafiken i våra huvuden, som bara letar det negativa, hindrar oss. Låt oss korsa de stora vattenpölar, plaska ordentligt, skratta högt tillsammans med våra fingrar varm sammanflätade, där de hör hemma. Låt oss korsa de sökande blickarna, vilja att förstå..varför nu? Men vi fortsätter att gå. När vi funnit vår plats, stegen har stannat och i solens strålar, drar du mig närmre. Jag hör ditt hjärta i din bröstkorg, som jag vilar tryggt emot, medan jag andas in din doft..jag känner äntligen har våra själar hittat hem.
-Anya-
|
19 November 2023
| Länk
| Mystik och magi
|
|
|
|
Till Dig, min rätta
Vem du än är är Vart du än är Så önskar jag dig det bästa Jag önskar dig kärlek och lycka Jag önskar dig glädje och värme Och när våra vägar äntligen möts När vi båda är redo ska jag ta mig tid..
Ta mig tid.. att upptäcka din kropp hur dina läppar smakar hur dina armar känns omkring mig hur min hand passar så fint in i din Jag ska ta mig tid.. att lära känna ditt inre glädjas åt det som givit dig lycka och trösta där du upplevt sorg Jag ska ta mig tid.. genom att vara dig ärlig och sann Jag ska lyssna på din historia och de val du gjort då de ledde dig till mig Jag ska ta mig tid.. då jag har väntat på dig, så länge.
av Anya Öst
|
31 Juli 2022
| Länk
| Kärlek
| 0 kommentar
|
|
|
|
Efterlängtad, funnen och hemma!
Det sägs att med ålder kommer visdom, ja visst, till en del.. Men det finns alltid saker jag undrar över. Om vi ser på något som de allra flesta ställer sig frågande kring oavsett ålder, det vill säga kärleken. Den rätta!
Finns sann kärlek, där jag är unik och icke utbytbar? Inte bli satt på pedistal med konfettibeströdd väg där han offrar allt för sin partner, det är inte kärlek för mig. Då vill man bara få sitt ego smekt, få vara någon genom någon annan. Med unik menar jag, unik och älskad för den jag är med alla mina sidor, både bra och dåliga. Där jag älskas med nyfikenhet, acceptans, omtanke, lyhördhet, känsla, blickar, leenden, beröring, kramar, kyssar, skratt och djup. En kärlek där jag orädd får växa, utvecklas till den jag är ämnad att bli likväl som "han" upplever sig kunna göra med mig, utan krav och måsten. Här finns ingen svartsjuka. Den får inte plats då "vi" älskar varandra fritt, gläds med varandra och önskar den andra allt det bästa. "Vi" har valt varandra men behöver inte varandra, vi har istället valt att vara tillsammans och vill uppleva livet tillsammans. Där viljan och engagemanget för att utvecklas gemensamt även finns med, genom att leva i nuet och omfamnar varandra som man och kvinna, bästa vänner, älskanden, människor, själar.. Där romantiken flödar i det enkla men där uppskattning finns även för det större, allt utifrån situation, känsla, tid och andetag. Där skratt och humor lever varje dag. Där allvaret också får finnas naturligt utifrån situation, känsla, tid och andetag. En kärlek som känns trygg, självklar, ren, kravlös, osjälvisk, stor och sann. En kärlek som färdats genom tid och rum bara för att få möjligheten att mötas här och nu. En kärlek, där luften är laddad och elektrisk när man möts, och kan göra en klumpig och blyg, få en att tappa ord som annars kommer så lätt, medan ens inre bara skriker efter att få dra den andra tätt in till, andas in dennes doft och bara stå där... tillsammans som en och känslan av tid upphör.
Frågan är inte Om, utan När!
|
31 Juli 2022
| Länk
| Symboliskt och filosofiskt
| 0 kommentar
|
|
|
|
Trollkarlens visdomsfakta
Träd med stela silverblad, vägar prydda med ädla stenar En guldspräcklig fågel sjunger glad, medan skogens diamantbeströdda stigar sig förgrenar.
Mitt i skogen sitter en man, blind men visast i världen Orden han talar är ren och sann om tro, åsikter och värden.
Han lutar sig fram för att komma dig närmre skogen tyst sig hukar Med allvarlig min och en röst full av värme sin visdom han för dig upp dukar.
Länge har jag vandrat på jordens yta, sett mer än någon annan trots min blindhet Skådat människan som själv omedvetet ner sig bryta och hävdar stort, Jag vet!
Så girig och ful till sin natur, hon lockar, ljuger och luras Sätter oskyldiga, skräckslagna djur i bur, men skulle aldrig låta sig själv in buras.
Den tro du har är endast din, ingen har rätten att döma ut den För din tro är lika sann som min, den som accepterar det är din vän.
Allt för få har nått fridens höjder, leker ännu med spade i sanden Medan de som växer smakar livets fröjder, och blir visare, rikare i anden.
Tårar jag fäller för det jag er, så ensamma och trasiga ni vandrar på jorden Mina tårar mjukt er hoppet inger och mitt hjärta bankar i de kärleksfulla orden;
Sluta gnäll och klaga på allt, gör istället något åt saken Klä dig varm om det är kallt, borta av dig och gå vidare om du ramlar på baken.
Du tror du inget kan ge om du inget får igen, och du gör vad som helst för pengar Men det finns något som göms inom er, var och en som lever kvar även när ni jorden lämnar.
Detta som göms in i erat bröst, är en guldstav av renaste kärlek och lycka För att den finna, lyssna till din inre röst, låt ödmjukhet och godhet dina steg smycka.
Om du är stark i dig själv hjälp en svag, smek den onde på kinden Inget blir bättre av sparkar och slag, vänskap ska då spridas i världen med vinden.
Den ni nu här bygger era barn ärver, då måste kärlek och godhet finnas Det hat som nu råder kärleken fördärvar, är det vad ni vill att era barn ska lära och minnas?
Se här sitter jag i en skog fylld med skatter, jag gärna med alla delar Den är mest värd utan debatter, där alla med trovärdigt hjärta spelar.
Du tror det är guld och stenar jag har, som glittrar så fint vid mina fötter Men det du ser är endast sanningen bar och dill den du knyter dina rötter.
Låt ej ditt öga lura dig, tro inte alltid på vad du ser Tack för att du lyssnat på en gammal som mig, bär mina ord vart än du dig beger.
Jag vet att du har frågor så många fler, men jag kan ej alla besvara För din egen sanning dig svaren ger, om du staven i hjärtat finner och bevarar.
Skogen slöt sig, mannen försvann, stigarna mörknade sakta Men orden han gav mig, allt jag vann både kärlek och lycka med hans visdomsfakta.
|
3 Mars 2004
| Länk
| Mystik och magi
| 0 kommentar
|
|
|