adjö och Tack för alla dessa år, kära Blogg.

med tidens gång måste man kunna förändra sig, uppdatera sig. hitta nya funktioner. vem vet, jag kanske inte alls gillar det nya. Kära blogg, du ska veta att du blir inte lämnad kvar här med alla inlägg, Dig tar jag med. det nya skulle aldrig bli detsamma utan det gamla. som jag gråtit, skrattat, förfasat, suckat, fnissat och bearbetat Livet med dig. så många timmar som jag spenderat med dig framför ögonen, försökt räkna ut alla svar mellan raderna. det försvinner inte.

eddaam.wordpress.com

alltså