Ja, i måndags var det så dags. Att åter bli "personlig assistent-Anna". Jag var nervös... milt uttryck. Vaknade flera gånger under måndagsmorgonen med panik: det här kommer inte att gå! Vid tio inställde jag mig. Och de första två timmarna var lite jobbiga. Illamående och orosklump i magen. Paniktankar som avlöste varandra. Sen, vid lunch började det släppa, och när klockan var två och min dag slut, så kändes det konstigt att sluta.

Anna bjöd på lax på kvällen och sen var jag ute och gick med Röja, medan Anna red.

På tisdagen kändes det bättre på morgonen, och allt flöt på snabbt och bra på arbetet. Men det är lagom med 4 timmars arbetsdag, för efter de fyra timmarna är jag slut som artist. Eller P.A iallafall.

Fixade bakad potatis med currykycklingröra åt mig och Anna till middag och sen gick vi en promenad med Röja och Jaga.

Och idag är jag ledig... och genast, när jobbrutinen inte finns, så blir dagen jobbig. Måste jag verkligen strukturera min fritid för att må bra? Måste jag ha permanenta rutiner varje dag? Det låter jättetråkigt och jobbigt... men... ja, vi får väl se. Är ledig imorgon också, så då får jag väl göra ett litet schema eller ngt som jag får följa... vi får la se.

Madde med barn kom förbi en snabbis på eftermiddagen och sirrsurrade lite. Sen kom Anna hem och vi försökte byta däck och slang på hennes cykel. Det gick inte bra. Gummidäcket verkar mycket mindre än själva hjulet... så vi fick ge upp och gick istället på en liten promenad ner till Hamn på musikkafé och lyssnade på lite musik.

Nu har nyss Annas svärmor kommit förbi med nybakad äppelkaka och marsansås... mums=)

What else... kör numera Passat. En röd liten sak. Eller, den är större än Mazdan.

Nu ska jag vara lite social med Anna...

På återseende!

//LadyCara