Det bästa med Taurus är hans glädje, hans energi och hans nyfikenhet men det är verkligen superskönt när man kan ha honom med på olika ställen och han tar det lugnt och inte alltid studsar runt. Tyvärr gör han ju det rätt ofta när vi kommer till andra ställen än hemmet, oavsett om vi har varit där hundra gånger innan eller om det är första gången. Men idag har han varit duktig och det värmer mattes hjärta :-) Fick följa med på hundungdoms-träningen och fick sitta uppbunden vid ett träd nästan hela tiden, utan några invändningar. Nästan varje gång som jag slängde en blick på honom så satt han ner eller möjligen stod och nosade lite på marken, men inget pip och gnäll eller skällande. Då var jag glad!
Har också en tid misstänkt att jag fått en släng av någon sorts minnesrubbning. Har flera gånger nu i vinter satt på Taurus sitt täcke tex mellan träningspass på agilityplanen. När jag sedan tittat till honom så har Taurus haft täcket helt snett. Den lilla biten som sitter mellan frambenen och spänns fast runt magen har inte alls suttit mellan bennen utan hängt på ena sidan av honom. Har tänkt flera gånger att det är väldans vad tankspridd jag måste varit när jag spänt fast det täcket....Men detta mysterie är nu löst, det är inte jag som lider av tankspriddhet...Det är Taurus som har ett lite för stort täcke som han tydligen kan "trampa ur" på egen tass. Får kanske försöka spänna åt det lite hårdare så att han inte trasslar in sig och snubblar eller nåt...