...fått en ROSETT :-) En jättefin blå och vit rosett med guldtryck på! Det är nämligen så att jag har världens bästa träningskompisar, som tyckte vi förtjänade en rosett. Motiveringen var det finfina öppenklass-loppet som vi gjorde här hemma när det var tävling. Ett av våra bästa, vi var nollade på en klass II bana (dock med några tidsfel...). Å så tyckte de nog att jag behövde lite uppmuntran för all tid jag lägger ner på hunden som inte alltid gör som man tänkt sig. Är de inte gulliga?

Iallafall så har vi fått vår första agility-rosett! Jiippiiee!! Den är inte tagen på någon tävling men den är väldigt speciell iallafall å kommer att få hänga på hedersplats här hemma!

Lite rosettbilder:

Idag har vi varit på pinscherträff. Mycket trevligt men tyvärr inga bilder därifrån.. Hela fyra pinschrar samlade i Kalmar, det är inte illa det. Vi gick långpromenad runt Skällby och så blev det lite pinscherrus på inhängnat område! Hur kul som helst! Taurus trivdes, han visar sig alltid från sin mest väluppfostrade sida när vi ska ut och gå med andra ;-)

Tycker själv att det är en mycket bra fråga, varför ska hundarna envisas med att kräkas på mattan? Alltså jag menar de kan ju inte hjälpa att de behöver kräkas men varför dras de som en magnet till mattor, filtar och andra mjuka underlag? Vad är det för fel på till exempel laminatgolvet i köket? Den är från min synvinkel ett alldeles utmärkt alternativ och betydligt mer lättstädat än en stor matta...

Undra om det finns någon forskning på området? Fick nämligen lägga en del tid på rengörning av mattor igår och det är inget roligt. Den stackars hunden kan ju inte hjälpa att han behöver kräkas och han kan ju inte heller hjälpa att det är två dörrar och en väldig massa trappsteg att springa om man ska hinna ta sig ut innan det är dags... men varför mattan?

Trodde mig ha lyckats rädda mattan igår, lyfte helt sonika undan hunden från den och ställde honom på golvet när han började hulka . Men medan jag städar upp så är det dags igen...å nu hinner jag inte flytta hunden. suck... Så det blev mattrengöring.

Tycker att det är en intressant fenomen, den här dragningskraften till mattor. Hade varit intressant att veta vad det är som ligger bakom....

Igår spenderade vi dagen hos mormor och morfar i sommarstugan. Uppdraget var att bygga altantak. Hur jag blev indragen i det kan man ju undra...snickra är inget jag brukar hålla på med men jag gjorde faktiskt lite nytta. Mätte, bar och skruvade. Trevligt väder var det också och mormor stod för markservicen. Vilket betyder både förmiddag och eftermiddagsfika och kroppkakor till middag. MUMS!

Taurus stormtrivdes. Han fick ju springa lös i trädgården hela dagen. Undersöka vad som hänt sedan sist, flytta på pinnar och annat som hamnat på "fel" plats och så klart hålla koll på bygget så att allt gick rätt till. Det var ett uppdrag som han tog på störrsta allvar. Sågade man på en bräda så satt han gärna på brädan om detta var möjligt. Klättrade på stegar gjorde han också, det skulle vi haft ett kort på... men som vanligt var kameran inte med.

Man tror att man kanske har lyckats klura ut hur den fyrbente som bor här hemma fungerar, men det visar sig nästan alltid att så inte är fallet. Det som fungerar en dag, fungerar inte nästa. Det som han kunde igår är bortblåst i mån. Det är inte lätt att hänga med i svängarna...  Det är heller inte lätt att klura ut vad det är som gick fel denna gången i jämförelse med förra.

I helgen har vi varit på inofficiell tävling i Lessebo. Det är en trevlig liten tävling. vi var där förra året också, då var det vår allra första tävling och med tanke på det gick det riktigt bra. Det gjorde det inte i år. Jag tycker att jag snart har testat alla tänkbara varianter på hur jag ska förbereda honom inför start, men det som fungerar ena gången fungerar inte nästa. Hur ska man då veta vilket man ska satsa på? I lördags så tog jag honom på en promenad precis när vi kommit dit, var i riktigt god tid nämligen. Vi gick en sväng längs en skogsväg och vi vandrade omkring på tävlingsområdet så han skulle få en chans att spana in stället. Sen fick han sitta i sin bur medan vi kollade på nybörjarklassen (som vi inte fick vara med i eftersom vi startat officiellt) och när sedan small och medium hundarna körde den öppna hoppklassen så fick han komma ut en stund och vi lekte lite och testade något hinder på framhoppningsbanan, därefter buren igen. När det var vår tur att köra första loppet så fick han komma ut en stund innan(rätt så kort stund) och så lekte vi och gick till starten. Men sen tappar jag honom direkt, han står still men han börjar spana runt omkring sig...å när jag säger "kör" så hoppar han ett hinder men sen går han inte att styra... suck. De andra loppen följde ungefär samma mönster... Taurus gör lite som han själv vill.

Jag har nu testat att ta ut honom i god tid innan/ta honom direkt från buren till starten, låta honom springa av sig innan start, låta honom hoppa på framhoppningsbanan/inte låta honom hoppa innan start, låta någon annan hålla honom/gå med honom själv, belöna med leksaker/belöna med godis, ha dragkamp/springa och jaga efter leksaker, få upp honom ordentligt i varv innan start/ gå lugnt fram till starten... ... ....

Å i bland fungerar det ena och ibland fungerar det andra. Å så tänker man att "aha, det är så här jag ska göra..." och så kör vi det nästa tävling åxå, och då fungerar det inte alls! För då är han kanske mindre laddad, eller tröttare, eller mer hungrig eller mindre hungrig eller så har han bara vaknat på fel sida (det borde ju kunna hända hundar åxå :-) eller något annat...Men hur ska jag veta vilken uppladdning som passar honom just den dagen?

Två saker kommer vi iallafall att hårdträna i vinter: slalom (långa, korta, ingångar, slalom med fart, höger och vänster.....) och starter! När jag lämnar honom vid starten (eller om jag står kvar) så ska han sitta/stå och fokusera på hindrena inte spana på publiken eller domaren eller hinderfixarna eller busken borta i hörnet.