Det enda vettiga stället att befinna sig på igår var KARLSKRONA! Så dit for vi! Hur roligt som helst och hur mycket duktiga förare och hundar som helst. Vilken underbar sport agility är. Varje tävling och varje bana ger nya utmaningar samtidigt som varje tävling och bana har flera olika lösningar. Spännande är det också, det hänger på hundradelar vem som vinner, vem som river eller vem som diskar sig. Även om jag satt vid sidan hela dagen och inte sprang ett enda steg på en bana (vad nu jag skulle göra på en SM-bana :-) så kan man få rysningar när man ser ett riktigt fint lopp. När hund och förare förstår varandra precis och de rusar i mål med noll fel och en toppen tid. Tänk hur det skulle kännas att springa det loppet på riktigt med sin egen hund? Ser vi fram emot :-)
Även om de "små" klasserna domineras av shelties och large av bordercollies så fanns det en och annan duktig hund av annan ras att titta på. Bland annat ett gäng racer-labradorer som var roliga att se på, två irländska terriers, en amstaff och en rakad golden:-) Dessutom var bronsmedaljören i large en liten tollare. Skoj! men stackars hund, den hade nog haft det roligare i medium.
Å så alla duktiga förare som går in och gör superlopp två dagar i rad. Kan tänka mig hur nervös jag skulle vara om jag skulle tävla i SM men de går in och kör järnet ändån. Hmmm....några syntes det dock på att de var lite nervösa. De som imponerade mest var ändå de som fortsatte köra järnet trotts att de var diskade, de vars hundar inte märkte för en sekund att det hade blivit fel på vägen och som fick springa i mål som vinnare även om matte/husse visste att det var kört. Härligt att se tycker jag!
Lite extra roligt var det att kolla på largeloppen där jag faktiskt hade släkt som sprang. Inte någon nära familjemedlem direkt utan typ pappas kusin eller så...Gick bra för henne iallafall, hon kom tvåa i agilityloppet de körde igår och kom tia totalt. Å det var bara agilityn sen tävlade hon lydnad också, med samma hund! En fjortonde plats i lydnaden också!! Fantastiskt!! Man kan ju hoppas att det sitter i generna och att man kanske har fått en liten släng av det själv också...hoppas kan man ju :-)
Härlig dag var det iallafall!!